"Nu spelar våren ljumma vind

i myrens gula starr

och sakta stiga sagorna kring

ön i Berga fors"

/Dan Andersson

Oavslutat 1: Våren

Just nu tillbringar jag mycket tid i en stuga som ligger bokstavligt talat vid foten av Kilsbergen. Själva huset måste nog sägas ligga på Närkeslätten men på andra sidan vägen, en sådär sju meter bort, börjar Bergslagen.

Sittandes vid den vedeldade spisen i köket, lyssnandes på Sofia Karlssons Dan Andersson-tolkningar blir man lätt blödig i sinnet. Det är något trollskt magiskt med dessa skogar och berg. Kan inte sätta fingret på riktigt vad det är som gör det. Kanske är det granarna. Kanske de otaliga sjöarna och tjärnarna. Eller åarna. Dessa livsnerver som en gång försåg alla små bruken med energi och transportmöjligheter. Eller är det kanske i alla de kulturlämningar i form an kolbottnar, slaggvarpar, körvägar, gruvhål och gamla tynande bruksorter som den magiska laddningen ligger. Antagligen är det kombinationen av alltihop som gör det. Kraftigt kryddat och underblåst av farfars historier från förr.

Har ingen aning om varför jag började skriva det här inlägget eller vart jag vill komma. Kanske för att jag gjort två korta turer i just Bergslagen sen jag skrev sist, om man bortser från ryggsäcksinlägget. Problemet är att jag inte har något särskilt att berätta från dessa turer. Förutom att det snöade på den ena; en kortis längs Silverleden och att årets första utedopp skedde på den andra; på Valborg. Båda var mycket mycket trevliga dock....//

Oavslutat 2: En tur till Sommen

I södra Östergötland ligger sjön Sommen. En stor sjö med klart fint vatten. Utmärkt paddelsjö sägs det med många öar. I sjöns västra del finns ön Torpön. Eller om det är en halvö. Landsvägen går ut på den och det som ev gör den till en ö är i så fall en några meter bred kanal/ å. I vilket fall ligger byn Hestra några kilometer från bron på fastlandet. Hestra, som ju är en välkänd handsktillverkare i friluftskretsar.

På Torpön finns 30 km vandringsled och två vindskydd. Hit begav sig sonen, jycken och jag en helg sent i maj. Direkt man kommer ut på ön finns en parkering och ett av vindskydden. Därifrån utgick vi och styrde stegen mot det andra vindskyddet på öns östra sida. Inledningsvis uppför längs trevlig skogsstig.

Utsikt mot nordväst mot Hestra/ Tranås.

Vädret var vackert och egentligen var det lite för varmt för att vandra. Speciellt vårt pälsdjur tyckte det var tramsigt att vara ute och gå en sådan dag. Då ska man ju ligga växelvis i solen på trappen hemma och i tvättstugans svalka enlig henne.

T travade dock på som vanligt, för att gå på tur med flocken gillar hon ju. 

Vatten är ju ett av problemen vid sommarvandring i mellersta och södra Sverige. Hunden är inte så knusslig men vi människor får ju bära eller skaffa vattenfilter. Eller som göra som jag brukar göra; dricka ändå från större sjöar eller rinnande vattendrag. Vilket jag visserligen bara gör i skogstrakter väl bortom jordbruksmarkernas avrinningsområden.

Mina blogginlägg handlar ju endel om mat. Denna gång körde vi på enkelhet som ledord. Korv är enkelt. Och gott. Dessutom blir man säkert både stark, snygg och smart av det. Det hävdar i alla fall min kollega Olov:-)

Kvällen bjöd på vacker solnedgång och säsongens första strid med myggen. Detta är ett problem med vindskydd som sovplats. Mygg. Blä. Och usch! Är inne på att övergå till hängmatta av den anledningen. Då kan man ju sova under myggnät. Nu fick man snällt ligga djupt ner i en för varm sovsäck med mygghuva på huvudet. 

Leden från vindskyddet till bilen gick längs väg. Både grus och asfalt....//

Oavslutat 3: Silverleden - i Majjens fotspår 

Svartälven. 

Vandringsleden går rakt igenom folkparken Krokborn i utkanten av Hällefors.

Utsikt över Hällefors.

Annan utsikt. Över Svartälven. Och nä, det är inte vinter. Det är vår. April.

Vindskyddet vid Svenstjärnen. Välordnat, men jag föredrar den mer traditionella varianten där golet ligger lite högre. 

Aprilquesadillas. Inte lika gott som novembervarianten, men funkar ändå rätt bra.

Kyligt och blaskigt. Trötnade och gick tillbaka till bilen p morgonen. Tog kortaste vägen. Vilket innebar väg :-)

....//

Våren har varit torftig ur både frilufts- och därmed bloggsynpunkt, men förhoppningarna på sommaren är stora i dessa hänseenden.

Snart blir det mer ryggsäcksrenoveringsinlägg.

Tills dess: God tur!