Jag håller med Faderskapet (som svarat i bildtråden) om att det nog är en vasslie och definitivt inget flottningsverktyg. Han kan ha fel om mycket, men eftersom han både har jobbat med flottning och slagit mycket vass med lie i sina dagar, så ger jag honom ganska många credpoäng i just den här frågan.
Vilket verktyg?
- Trådstartare Raskesven
- Start datum
Nu tror jag att jag vet! 
Tjärbränning har ju förekommit i Tiveden och min hypotes är att redskapet använts vid katning.
Man kan även själv skada tallen genom att barka av den upp till några meter från markytan, utom en smal vertikal remsa, som vetter mot norr, den s k livranden. Denna metod att få tjärved, "katning", användes förr, men är nu i lag förbjuden. Det går även att utvinna tjära ur gran, men utbytet blir inte lika stort. Rent kemiskt är dock tjära från tall och kåda från gran samma sak.
Är inte det det bästa förslaget hittills?
Tjärbränning har ju förekommit i Tiveden och min hypotes är att redskapet använts vid katning.
Man kan även själv skada tallen genom att barka av den upp till några meter från markytan, utom en smal vertikal remsa, som vetter mot norr, den s k livranden. Denna metod att få tjärved, "katning", användes förr, men är nu i lag förbjuden. Det går även att utvinna tjära ur gran, men utbytet blir inte lika stort. Rent kemiskt är dock tjära från tall och kåda från gran samma sak.
Är inte det det bästa förslaget hittills?
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Den frågan är ju lika relevant även om redskapet använts vid hamling eller flottning. Nåt svar på den har jag dock inte.
Jag har också tänkt på det men varför använde de inte en barkspade till det istället och började nerifrån?Nu tror jag att jag vet!
Tjärbränning har ju förekommit i Tiveden och min hypotes är att redskapet använts vid katning.
Man kan även själv skada tallen genom att barka av den upp till några meter från markytan, utom en smal vertikal remsa, som vetter mot norr, den s k livranden. Denna metod att få tjärved, "katning", användes förr, men är nu i lag förbjuden. Det går även att utvinna tjära ur gran, men utbytet blir inte lika stort. Rent kemiskt är dock tjära från tall och kåda från gran samma sak.
Är inte det det bästa förslaget hittills?
Jag trodde iofs att man brukade använda barkspade, men de barkspadar jag sett och hållit i är nog rätt mycket tyngre än verktyget på bilden ser ut att vara.
Intressant skulle vara att veta hur långt ifrån närmsta sjö med irriterande vass-växtlighet som borde röjas, som verktyget hittades ?
Om man vänder på steken, och skiter i vad den kan ha använts till, utan VAD KAN MAN HA DEN TILL, bladet är skarpslipat, infäst i en stång, det vet vi, så är det vasskapning, då bladet är kort, då får man inte så jobbigt motstånd som med ett långt blad,man slår inte vass under ytan som på land, det blir för jobbigt pga. vattenmotståndet, utan man sätter den mot stråna på botten och drar snabbt o kraftigt snett uppåt.
Så nu vet ni vad det är !!!
(fanken, hoppas alla håller med nu när jag uttalat mig så tvärsäkert.... )
Om man vänder på steken, och skiter i vad den kan ha använts till, utan VAD KAN MAN HA DEN TILL, bladet är skarpslipat, infäst i en stång, det vet vi, så är det vasskapning, då bladet är kort, då får man inte så jobbigt motstånd som med ett långt blad,man slår inte vass under ytan som på land, det blir för jobbigt pga. vattenmotståndet, utan man sätter den mot stråna på botten och drar snabbt o kraftigt snett uppåt.
Så nu vet ni vad det är !!!
(fanken, hoppas alla håller med nu när jag uttalat mig så tvärsäkert.... )
Jag råkar av en händelse ha hittat en gammal finsk film som egentligen handlar om att bygga en klassisk finsk liten båt/kanot men i slutet visas hur de slog vass och verktyget de då använder är väldigt olikt verktyget tråden handlar om. Men visst finns det olika typer av vass och olika sätt att slå vass för olika ändamål och även olika tekniker för att göra samma sak! http://www.kansatieteellisetfilmit.fi/haaparuuhi_wmv.htm
Vassröjare är nog inte så dumt. Det rinner en bäck, å mellan två sjöar där verktyget hitttades. Kanske det använts för att rensa utloppet. Vass fanns det och gott om stora fina rötter. Man såg att älgen varit framme och dragit upp rötter på flera ställen.
Multiverktyg för vass, grenar och dra småstockar över bäcken som ligger som ett hinder får det bli. Bäverdödare också kanske;-)
Raskesven
Multiverktyg för vass, grenar och dra småstockar över bäcken som ligger som ett hinder får det bli. Bäverdödare också kanske;-)
Raskesven
Röstar på vassröjning
Stamkvistning är en metod för att få kvistfri ved på barrträd.
http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/Templates/page____11570.aspx
Som verktyg används bågsåg eller kvistsåg. (se bild) Ofta kvistar man med yxa.
Så troligen är det en hemmagjord vassröjare tillverkad av en begagnad lie.
Stamkvistning är en metod för att få kvistfri ved på barrträd.
http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/Templates/page____11570.aspx
Som verktyg används bågsåg eller kvistsåg. (se bild) Ofta kvistar man med yxa.
Så troligen är det en hemmagjord vassröjare tillverkad av en begagnad lie.
Bilagor
Eftersom jag är så förbaskat nyfiken på detta redskap bollade jag frågan vidare till Skogshistoriska sällskapet och den hamnade så småningom hos professor Erik Valinger på Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU och han skriver såhär i sitt svar:
Hej,
Efter konsultation inom institutionen har vi kommit fram till att det är en stamkvistningskniv från början av förra seklet (ca 1920-30-talet). Verktyget är konstruerat av en lie som modifierats (slipats ned) för att kunna kvista med. De timmerhakar som användes vid flottningen, som flera inlägg handlat om, hade inte denna typ av egg.
Mvh
Erik
Fast... vete 17 om de har rätt. Jag har aldrig sett en lie med den typen av infästning i orvet. Att kunna justera vinkeln mellan lien och orvet är ju viktigt, men med den infästningen verkar det omöjligt.
Hej,
Efter konsultation inom institutionen har vi kommit fram till att det är en stamkvistningskniv från början av förra seklet (ca 1920-30-talet). Verktyget är konstruerat av en lie som modifierats (slipats ned) för att kunna kvista med. De timmerhakar som användes vid flottningen, som flera inlägg handlat om, hade inte denna typ av egg.
Mvh
Erik
Fast... vete 17 om de har rätt. Jag har aldrig sett en lie med den typen av infästning i orvet. Att kunna justera vinkeln mellan lien och orvet är ju viktigt, men med den infästningen verkar det omöjligt.
Senast ändrad:
