Vilken gas vid kyla?

Fast nu kom jag på två frågor till (med var sin tillhörande följdfråga).

1 Finns det någon bra graf och/eller ekvation som beskriver temperatursänkningen i gastuben som en funktion av fyllnadsgraden? Hur ser då denna graf/ekvation ut?

2 Finns den någon bra graf och/eller ekvation som beskriver gastrycket inne i tuben som en funktion av temperaturen över den aktuella gasens kokpunkt? Hur ser då denna graf/ekvation ut?
/Niklas
 
Poppar PopCorn...

Det skall bli väldigt intressant att se om xxargs orkar rapa upp alla krumbukterna om förångningsvärme, adiabatisk avkylning, ångtryck, volymförhållande och balansen mellan Cv och Cp i en tryckflaska... och om en sådan ekvation/graf får plats här :eek:)

Jag kan varna dig niking om att detta kan bli grisigt värre *hahaha*

xxargs verkar kunna sin sak och jag har fått mig en å annan tankeställare åxå - tack xxargs - men att reda ut partiella ångtryck å ångbildningsentalpier med alla om och men... låt oss hoppas på en "graf", som vi nog mest skall ta som vägledning

PS. visstja ... kom på... vad är aktivitetskoefficienterna för ingående komponenter .... G0+R·T·ln[ƒ·X] ... det kanske finns bra närmevärden :eek:)
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Jo, jag gör kanske några försök med lämna bort brännaren till någon specialiserad gasfirma eller slangfirma och se om de kan greja till en lämplig slang.

Att löda eller svetsa själv är inget alternativ, då jag saknar så väl erforderlig kompetens som erforderlig utrustning för detta jobb.
/Niklas

Nu var jag förbi Skaraborgs gasol, som tyckte att befintlig slang såg ok ut, men tipsade ändå om en närliggande firma för lämplig hydraulslangar, JKB Hydraulik. Försäljaren ansåg också att metallslangar var lömska, då man inte kan se när innerslangen spricker.

JKB Hydraulik kunde nog få fram en lämplig hydraulslang, men befarade att de inte kunde montera slangen på brännaren och kran utan att klämma sönder själva bränsleröret.

Så vid hemkomst tog jag i alla fall och inomhus provkörde Epigas-brännaren i mitt gamla Trangia-kök. Det var väldigt segt och det luktade en del gasol. När jag efteråt monterade ner Trangia-köket, så lossnade gasolslangen från brännardelen...
/Niklas
 
Det skall bli väldigt intressant att se om xxargs orkar rapa upp alla krumbukterna om förångningsvärme, adiabatisk avkylning, ångtryck, volymförhållande och balansen mellan Cv och Cp i en tryckflaska... och om en sådan ekvation/graf får plats här :eek:)

Jag kan varna dig niking om att detta kan bli grisigt värre *hahaha*

xxargs verkar kunna sin sak och jag har fått mig en å annan tankeställare åxå - tack xxargs - men att reda ut partiella ångtryck å ångbildningsentalpier med alla om och men... låt oss hoppas på en "graf", som vi nog mest skall ta som vägledning

PS. visstja ... kom på... vad är aktivitetskoefficienterna för ingående komponenter .... G0+R·T·ln[ƒ·X] ... det kanske finns bra närmevärden :eek:)

det där säger jag med en gång att det får den intresserade luska ut själv, nu kanske man inte behöver gå i termodynamiken alla krumbukter (jo _det_ tar en stund att läsa in) för att få en grov uppskattning - men skall man modellera alla delar så blir det väldigt snabbt hårigt att hantera.


Det bästa är att göra egna expriment och göra någon tabell av det och göra kurvanpassning om man nödvändigtvis vill ha en ekvation. - och skall man vara noga så skall man kanske göra det med en medelvärde räknat på 100 burkar eller liknande - oljeindustrin kommer att bli jätteglad ;-)


svår/omöjligtberäknade saker är tex hur värmeflödet fungerar in i en typisk gasflaska med viss profil och medans vätskan sjunker med kanske kokning ibland (omrörning) eller att skiktar sig med olika gasbladningar i olika proportioner och partialtryck i vätskan - om det finns störade saker i burkytan som gör att det börja bubbla (som ölbubblet i en ölglas som orsakas av en mikroskopisk repa i glasen eller smuts etc. dvs beräkningarna skulle bli väldigt håriga och när man fått till det så skulle den nog inte stämma speciellt bra med verkligheten...
 
Väg gasflaskorna före och efter

Nu var jag inte riktigt så förutseende att jag vägde flaskan före testet, men jag vägde 2208-flaskan efter testet och då stannade vågen på 603 g. En helt ny 2208-flaska väger dock 625 g, sedan den vita skyddsplastbiten för gängan avlägsnas.

Nu ska man dock ha i minne, att den flaskan som användes i testet (se inlägg nr 69 i denna tråd), hade jag även använt i samband med att jag testat om gaskökens slanglängd räckte. I samband med att jag lossade flaskan från kranen, pyste det ut någon gas, kanske 1 gram/gång, varför flaskvikten före testet får sättas till 622 g, vilket ger ca 19 gram propangas per liter uppkokat vatten.
/Niklas
 
För att nu göra det enkelt och återgå till grundfrågan

Brinner bensinångorna i de lägsta temperaturer man vill vara ute i varje gång. Gräsklipparsoppa finns på macken kring hörnet. Bensin är KISS vägen vintertid. Duger till sin egen förvärmning oxså.
 
Brinner bensinångorna i de lägsta temperaturer man vill vara ute i varje gång. Gräsklipparsoppa finns på macken kring hörnet. Bensin är KISS vägen vintertid. Duger till sin egen förvärmning oxså.

För att göra det ännu enklare kan jag bekräfta att bensin har brunnit vid gnista från tändstål utan att tveka även efter nätter med -36 grader i fjällen, oavsett fyllnadsgrad och utan att stoppa in den där jävla aluminiumflaskan innanför kläderna.. *rysa*
 
Fast nu kom jag på två frågor till (med var sin tillhörande följdfråga).

1 Finns det någon bra graf och/eller ekvation som beskriver temperatursänkningen i gastuben som en funktion av fyllnadsgraden? Hur ser då denna graf/ekvation ut?

2 Finns den någon bra graf och/eller ekvation som beskriver gastrycket inne i tuben som en funktion av temperaturen över den aktuella gasens kokpunkt? Hur ser då denna graf/ekvation ut?
/Niklas

1. Fyllnadesgraden bör inte påverka trycket i flaskan så länge man inte är i extremer som full och tom så länge man inte tappar ut gas.
Däremot kommer ju förgasningen av vätskan kräva värmeenergi som tas från vätskan i övrigt, och med en större mängd vätska så kommer det givetvis finnas mer energi att ta och därmed kommer inte temperaturen och därmed trycket sjunka lika mycket om flaskan är mer fylld, därmed borde det vara linjärt men ganska litet. (För tänk sen att om flaskan blir kallare så kommer värme från omgivningen snabbare tas upp efterssom delta-t mellan flaskan och mogivnignen blir större)

2. Temperaturen i flaskan avgör det kritiska trycket för den aktuella gasen, dvs mättnadstrycket.
Grafer är nog svåra att hitta så man får räkna fram dom själv.
Jag bifogar en bild av formeln, det du behöver är kritisk-punkt för aktuell gas, för att kunna kalkylera kritiskt tryck vid given temperatur.

Tycker du fortfarande att det verkar lättare att ta gas på vintern? ;)
 

Bilagor

  • Capture.jpg
    Capture.jpg
    35.8 KB · Visningar: 643
lleberg:

din resonemang med ekvationerna fungerar om gasen i campingasoltuben vore ren gas av en enda sort.

Men campingasoltuber består till stor del av en blandning liknande 50% -butan, 25% isobutan och 25%propan - allihopa med kraftigt olika kokpunkter - det gör det hela mycket knepigare att göra en 'urladdningskurva' vid olika temperaturer vid olika gasuttag från full till tom tub eftersom det gärna skiktar sig lite i gasblandningen och man får olika resultat om man med jämna mellanrum skakar tuben eller låter den stå helt orörd under proven.

Till detta har man ett geometrisk faktor att när tuben är full så har man dels stor termisk massa att sno förångningsvärme av och dels stor yta att uppta värme från omgivningen vid längre tiders gasuttag. När det bara är slatten på någon halv deciliter kvar så är läget helt annorlunda med stor gasuttag per volymdel flytande gas vilket gör den kall snabbt och värmande ytorna mot omgivningen väldigt små

Det finns tuber med ren propan eller propen/isobutan med låg koktemp runt -42 grader C vid atmosfärstryck som redan diskuterats tidigare i flertal trådar i forummet.
 
GAAAAHHH...hjälp xxargs...

Med risk för att bli arkebuserad så bläddrar jag ihjäl mig ibland sökningar efter "propen", "propan" etc etc utan att hitta ett varunamn eller länk till något som går att köpa IDAG.
En å annan tråd å länk till produkter som är utgågna, eller trådar med 438st. inlägg...

Kan inte du förbarma dig över en med lågt ångtryck och berätta vad och var man IDAG kan köpa dylika dekokter :eek:)
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips