Vandra ensam som tjej?

Nu är resan beställd, det blir en ensamvandring. Även om jag inte tror att jag kommer vara särskilt ensam på just den sträckan jag valt, Ammarnäs-Hemavan... Det blir stugor den här gången, för att hålla vikten nere. Och även för plånbokens skull... Visst skulle lite nya lättviktsgrejer sitta fint, men det får bli till nästa gång :)

Ser verkligen fram emot detta! Har semestrat och rest på egen hand tidigare, men inte varit i fjällen själv. Som minst har vi varit fyra personer med tält och annat... Så att umgås bara med sig själv och naturen ska verkligen bli en skön omväxling!
Gratulerar till bra val av sträcka!
God tur!
 
Jag är sugen på att vandra i sommar, men av olika orsaker har mitt "vanliga" sällskap förhinder, så jag funderar på att passa på att testa att vandra ensam. Antingen stugvandra eller med tält, beroende på hur lätta grejer jag kan låna ihop, köpa nytt är inte ett alternativ. Fundera på Vindelfjällen, eller kanske Helags eller Rogen, max en vecka.

Men... Alla jag talat om detta för kommer bara med en massa varningar och avråder mig starkt från att vandra ensam, med diverse olika påståenden som grund. Alltifrån "du kommer bli överfallen, våldtagen och mördad" till "tänk om något går sönder och du ramlar i en fors" eller "du kan ju ge dig på att en olycka kommer att hända och ingen kommer finnas där för att rädda dig".

Så min fråga är: Vad har ni för erfarenheter av ensamvandring (jag har redan kollat runt lite här på forumet, men vill gärna höra mer)? Hur "säkert" är det? Vilka åtgärder bör man vidta förutom att lämna färdplan till närstående och i stugor etc? Någon som upplevt problem som ensam tjej i svenska fjällvärlden (innan en bekant sa det hade jag inte en tanke på det, har inte upplevt något sådant tidigare)?

//Malin

Jag har blivit attackerad två gånger i fjällen. En gång av en ruvande tärna som sket på min keps och ryggsäck. En gång var det mer ett chickenrace mot en ren. Där det gällde att inte backa undan på en smal bro....renen vann.
Nåja. Jag tror att det inte behöver vara mer dramatiskt än så. I år är faktiskt första gången jag skall vandra själv. Så nu är väl den största risken att ramla och bryta benet, utan att få hjälp.
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Jag har inga erfarenheter att erbjuda, men jag har också funderingar på att gå ensam om jag inte kan få med mig någon som sällskap. Däremot hade jag tänkt ta hunden med mig, så jag är inte speciellt rädd för att bli mördad eller våldtagen.... ;)

Går jag nu ensam blir det nog boende på fjällstation och då kan man ju alltid informera där om var man tänker gå så kanske någon börjar leta om man inte kommer tillbaka när man bör.... Så jag tror inte det är någon större fara att gå ensam, själv är jag mest orolig för att jag tycker det är tråkigt att gå ensam. Hunden kanske tröttnar på allt mitt prat....

Lycka till och hoppas du kommer iväg!!
 
Inga problem

Jag har aldrig haft några problem med att vandra själv. Sällskap kan man hitta på vägen och få riktigt goda vänner.
Om man inte går på någorlunda frekventerade sträckor tycker jag att man ska rapportera sin rutt. Det är lätt att halka och dåligt väder kan dyka upp.

God tur!
 
ensam i fjällen?

Hejsan!

Nu har du ju redan varit iväg om jag förstått rätt, hur blev vandringen? Själv vandrade jag ensam första veckan i september i fjol, från Nikkaluokta till Abisko. Hade tält och en "jetboil" med mig och var alltså inte beroende av stugorna. Men jag har ingen fjällvana alls så jag höll mig till den markerade leden. Några nätter använde jag stugornas tältplatser, tex om jag ville ha tillgång till bastu. Där träffade man ju alltid folk, även om det såhär års inte var så många. Man väljer själv hur mycket man vill umgås, om man nu vill det över huvud taget. Under själva vandrandet träffade jag inte många alls, bortsett från starten vid Nikkaluokta. För min del var detta precis vad jag sökte, tystnad, ensamhet och tid att låta tankarna fara. Jag tor get lugnt, stannade och bara njöt (eller frös....) av fjällens mummel. jag gick sträckan på nio dagar men man kan gå den på fem -sex om man vill, utan större problem. Risken att bli överfallen tänkte jag inte ens på, förrän folk jag mötte förvånade sig över att jag vandrade ensam. Att jag dessutom sov i tält mitt ute i ingenstans tyckte många var "modigt". Personligen tycker jag det är mycket modigare att gå i stan, köra bil, flyga eller bara gå på en trottoar vid en bilväg!
Så jag kan varmt rekommendera ensamvandringar och ska absolut göra om det igen! I år ska jag dock vandra i fjällen tillsammans med min pojkvän. Det blir också kul, fast på ett helt annat sätt!

God tur till er alla!
 
Hemma igen!

Kom hem från ensamvandringen imorse, 6 dagar i Vindelfjällen. Blev nu inte så mycket ensamvandring som jag tänkte mig från början eftersom jag nog är alldeles för social för det...

Otroligt trevlig led i allafall, och mysigt att sova i sitt eget lilla tält, även om det blev ganska nära STF stugor. Vädret var fantastiskt, naturen underbart vacker och myggbett har jag som aldrig förr. Vet inte om jag kommer ge mig ut ensam fler gånger, eftersom jag saknar att dela upplevelserna med någon, summera dagen i tältet på kvällen etc. Men nu har jag i alla fall testat och vet att det funkar fint. Träffade inte en enda otrevlig eller läskig människa utan tvärtom är ju alla otroligt trevliga, hjälpsamma och sociala i fjällen!

Tillbaks till vardagen, börjar jobba imorgon men längtar redan till nästa naturupplevelse!
//Malin
 
Kom hem från ensamvandringen imorse, 6 dagar i Vindelfjällen. Blev nu inte så mycket ensamvandring som jag tänkte mig från början eftersom jag nog är alldeles för social för det...

Otroligt trevlig led i allafall, och mysigt att sova i sitt eget lilla tält, även om det blev ganska nära STF stugor. Vädret var fantastiskt, naturen underbart vacker och myggbett har jag som aldrig förr. Vet inte om jag kommer ge mig ut ensam fler gånger, eftersom jag saknar att dela upplevelserna med någon, summera dagen i tältet på kvällen etc. Men nu har jag i alla fall testat och vet att det funkar fint. Träffade inte en enda otrevlig eller läskig människa utan tvärtom är ju alla otroligt trevliga, hjälpsamma och sociala i fjällen!

Tillbaks till vardagen, börjar jobba imorgon men längtar redan till nästa naturupplevelse!
//Malin
Trevligt att du gillade Vindelfjällen!
Vandrar man mellan stugor eller tältar vid stugor så blir man aldrig riktigt ensam förstås. Tälta på behörigt avstånd från dessa stugor och ett litet stycke från leden så kan man uppleva naturen helt ensam om man vill det! Man kan enkelt välja nivån själv.
 
Åh vad härligt att det blev av och att det blev så lyckat! Längtar till de svenska fjällen men det får vänta då jag inte vill bege mig ut dit nu till vintern. Drömmer dock om att gå från treriksröset och uppåt, har ingen aning om hur det ser ut där.
 
Kul att få ögonen på den här tråden just som jag håller på att packa inför min första ensamvandring. Avfärd till fjälls imorgon!!
Skönt att höra att det gått så bra för alla. Lite fjärilar i magen är det ju, har aldrig varit ute själv så här tidigare. Kan rapportera senare hur det gick (förhoppningsvis!). Ska sova i tält i ett område utan bemannade stugor, men vädret ser ut att bli bra och jag är väl förberedd, känns det som.
 
Åh vad härligt att det blev av och att det blev så lyckat! Längtar till de svenska fjällen men det får vänta då jag inte vill bege mig ut dit nu till vintern. Drömmer dock om att gå från treriksröset och uppåt, har ingen aning om hur det ser ut där.

Området norr Torneträsk är inte besökt av så många. En utgångspunkt för vandring i det området är Keinovuopio. Dit tar Du dig med bil på finska sidan. Sedan är det en gångbro över till Sverige. Nära gränsälven är det fjällbjörkskog. Landskapet är småkupperat tundra likt. Inga stora höjdskillnader. Led finns markerad upp till Pältsa. Jag har själv vandrat i det området tio somrar med utgångspunkt från Naimakka när det var bemannad väderstation. Där blev jag hämtad över älven av den som tjänstgjorde. Under dessa tio somrar mötte jag två personer på fjället.
Karta över området är BD 1
 
Jag är sugen på att vandra i sommar, men av olika orsaker har mitt "vanliga" sällskap förhinder, så jag funderar på att passa på att testa att vandra ensam. Antingen stugvandra eller med tält, beroende på hur lätta grejer jag kan låna ihop, köpa nytt är inte ett alternativ. Fundera på Vindelfjällen, eller kanske Helags eller Rogen, max en vecka.

Men... Alla jag talat om detta för kommer bara med en massa varningar och avråder mig starkt från att vandra ensam, med diverse olika påståenden som grund. Alltifrån "du kommer bli överfallen, våldtagen och mördad" till "tänk om något går sönder och du ramlar i en fors" eller "du kan ju ge dig på att en olycka kommer att hända och ingen kommer finnas där för att rädda dig".

Så min fråga är: Vad har ni för erfarenheter av ensamvandring (jag har redan kollat runt lite här på forumet, men vill gärna höra mer)? Hur "säkert" är det? Vilka åtgärder bör man vidta förutom att lämna färdplan till närstående och i stugor etc? Någon som upplevt problem som ensam tjej i svenska fjällvärlden (innan en bekant sa det hade jag inte en tanke på det, har inte upplevt något sådant tidigare)?

//Malin

Nu kommer hela utsidans ungkarlar/ungkvinnor ( komintepå någebättre) stå o flämta o glo när du tar första stegen på din färd....;)
 
Så där ja, åter hemma efter 6 ensamma mil i Arjeplogsfjällen. Såg en helikopter, men varken såg eller träffade någon annan människa förrän jag kom ner till Silvervägen igen. Det var en...intressant upplevelse... Nu direkt efteråt så känns det inte som något jag vill göra om i första taget. Det var lite för blött, lite för kallt och lite för tungt att bära. En stugvandring hade nog känts bättre den här tiden på året.
Lämnade en detaljerad färdplan till sambon innan jag for och meddelade mig via SMS så snart jag hade minsta täckning på mobilen, vilket blev minst 2 ggr/dag.
En erfarenhet rikare blev man i alla fall.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips