Val av kök till fjällvandring

Har du tittat på Reactor som jag tipsade om ovan? Den stora Reactorn låter som handen i handsken om ni bara ska värma vattnet och vill göra allt på en gång. Då har du ett annorlunda alternativ till ditt Trangia som du ändå har kvar. Efter ett tag märker du vad som passar er bäst eller så märker du att du gillar kök och vill ha alla sorter :)

Jo, jag kikade på den, den verkar toppen! Väntar på fler tips så jag kan välja nåt... :)
 
Jag håller med sewen. Primus Power Stove Set som årets Eta Power heter är mitt förslag. Egentligen rätt så lik trangakonceptet men med värmeväxlare och 805 gram. Är man fyra skulle jag dock komplettera med 3L-kastrullen som passar setet. Jag har själv alla tre storlekar av kastrullen och kan varmt rekommendera dom. Riktigt skönt att slippa det lösa hantaget och den keramiska beläggningen funkar riktigt bra.
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Primus Power Stove set väger 805 g, antagligen mer om man ska ha större kastrull.
Mitt nuvarande väger 1100 g, alltså det är ingen enorm viktvinst.
MSR Reactor väger 588 g, och då räcker troligtvis den kastrullen på 2,5l. Nästan ett halvkilo i viktbesparing.

Jag har inte hittat några andra kök med såpass stor kapacitet förutom Trangiat.

Men det lutar ju åt MSR-köket eftersom vikten är såpass mycket lägre.

Om man jämför dessa två kök, vad är det för för- resp nackdelar?

Drar MSR Reactor mer bränsle eftersom det inte är så vindskyddat? Räknar iofs med att de flesta målen kan lagas till i absiden, det är bara lunchen som eventuellt behöver lagas ute i det fria. Är det varmt och soligt så skippar vi nog även varma koppen till lunch.
 
Nya Tragia i UL aluminium är lättare om du vill uppgradera dig, och väljer du ex att skaffa ett T25-3 med GB-74 gasbrännare väger det komplett 963g. Väljer du att lämna lilla grytan hemma, kan du spara 112g vilket ger en totalvikt på ca 850g.
Jag upplever Trangia med gas som ett av de mest pålitliga, bräsleeffektiva och bästa köken om man faktiskt vill kunna laga mat i vildmarken och inte bara koka vatten. Tänker du även laga mat i tältet kan det vara bra att vara medveten om att kokkärl med värmeväxlare kan ge ökade utsläpp av kolmonoxid (CO).
http://www.friluftsliv.no/images/pdf/kullos.pdf
 
Hejsan.
Titaniumkastrull är värd sitt pris.
Gasolkök spindelmodell tex msr windpro funkar även på vintern och blir stadigt.
Vindskydd, naturligtvis, av uppskuren ölburk/ölburkar eller nåt.
Grytmysare är bra.
Mvh
 
I och med att ni har gott om tid så klarar ni er med ett litet toppmonterat kök t ex Primus Etaexpress Jetboil etc.

Värm vatten i två omgångar tar max 5 min per omgång.

Titan leder värme dåligt och bränner vid. Aluminium är bättre IMHO. Hårdanodiserad aluminium fungerar hyggligt mot vidbränning.

Thure
 
Om säkerheten är viktig så borde du ha valt bort T-spriten och brännaren först - före bensinköken...

Trangia med T-brännare både civil och millitär regi har orsakat de allra flesta incidenterna och väldigt många, mer eller mindre allvarliga olyckor med brännskador - långt mer än med tex. bensikök.

Det är inte själva köket som är problemet utan för att man inte respekterar T-sprit/alkohol som bränsle som är minst lika farlig som bensin - faktiskt farligare...

Bensin vet folk är farlig och håller sig skärpta under dess hantering och användning - men icke T-sprit...

(camping)gasoldrivna kök får nog anses som väldigt säkra och skulle nog säga att det är enda alternativet kvar eftersom du har valt bort MF-köken.

Med all respekt för ditt stora kunnande. Vilket kök som är farligast beror nog på vem, var och när du frågar.
När min far vandrade på 40-, 50- och 60-talet såg man bensinköken som farligast då de var vanliga på den tiden. När Trangiaköket med spritbrännare kom såg man det som ett enormt säkerhetslyft. I Frankrike ser man gasoltuber av punkteringstyp som farliga. De är vanliga där och det sker fler olyckor med dem än med tuber med bajonett eller gängat fäste.

Vad jag menar är att man kan ställa till det med alla sorters kök och att det rimligtvis sker flest olyckor med den vanligaste typen av kök. Idag har vi en situation där ett fåtal (intresserade och kunniga) användare kör bensin eller fotogen medans det stora flertalet har kört sprit i många år och nu har bytt eller är på väg att byta till gasol. Då är det inte konstigt att vi har en omfattande erfarenhet av olyckor med spritbrännare vilket vi ännu inte hunnit få för gasol (om man bortser från camping och båtgasol). Och mannaminnet är kort så olyckorna från tiden då bensinköken var vanligast är bortglömda.

Vilket kök man än väljer finns det risker och man behöver lära känna det ute i det fria innan man kokar i absiden. Några erfarenheter:
Fotogen: För lite förvärmning kan skapa ett moln med fotogenånga när man öppnar kranen. När den glade entusiasten tänder på blir det en fin eldboll (jag har provat).
Bensin: Samma som för fotogen. Bensin är ju dessutom så pass eldfängt att det blir stora lågor om förvärmningen misslyckas och man ändå får fyr på bensinen som strömmar ut (jag har provat).
T-sprit: Utspilld sprit kan ge en del lågor. En vält brännare skulle ge en smärre brasa.
Metanol: Samma som T-sprit. Lågan syns dessutom dåligt i dagsljus.
Gasol: Om man öppnar kranen för mycket och misslyckas med de första försöken att tända kan man få en fin eldboll när det väl tar sig (jag har lyckats med det också). Om man vänder på tuben borde man kunna få en hyfsad låga (det har jag inte provat).

Listan kan säkert göras mer omfattande. Själv kör jag numera med gasolbrännare i trangia och ser det som säkert och bekvämt men jag undrar över livslängden på slangen och hur olycksförloppet kommer att te sig den dagen slangen blivit för gammal. För många år sedan provade jag förresten en gammal gasolbrännare (propan) med torra packningar och då sprutade det eld åt alla håll :) Tidigare körde jag med metanol och såg det som en säker och robust lösning även om jag lyckades få fyr på hela flaskan en gång. Brännaren var kall men det låg glödande lav i den som tände spriten jag fyllde med. Efter det släckte jag alltid brännaren innan den var tom och fyllde medans det var sprit kvar i den. Slår lågorna inte upp ur den släckta brännaren gör de inte heller det när man fyller på. Dessutom finns det numera säkerhetskorkar som förhindrar att lågan sprider sig in i flaskan (de funkar, jag har testat).

Vänligen, Klas
 
Gasol och i flaskor med självstängande ventil [1] anser jag hör till de absolut säkraste lösningarna och själv fick jag hantera ett sådant kök utan överinseende eller övervakning av föräldrar redan vid 11 års ålder då slabbet med T-sprit ansågs vara en större fara av just anledningen att omärkligt spill kan brinna på fel ställe och eskalerar till en riktig fara.

T-sprit och metanol brinner som sagt närmast osynligt i dagsljus, ren heptan/kemisk ren bensin kan också brinna med ganska så osynlig låga i dagsljus den också.

läcka i slang:

All köksutrustning och gasolapparater skall kollas i avseende packningar, skick på slang och annat att det inte läcker på fel ställe innan tändaren/tändstickan tänds. Gör man inte det och det senare brinner skarvar och anslutningar eller spruckna slangar i en incident så har man åsidosatt en viktig säkerhetsregel. Det står i alla instruktionsdatablad för gasolapparater om just detta

Detta är inte mer annorlunda än att kolla att nätsladden är hel till dammsugaren eller lampan innan pluggen sätts i vägguttaget...


Alla campingasolflaskor med med mer än 150 gram innehåll skall ha odör-markering tillsatt i gasolblandningen så att gasen luktar obehagligt/kadaverliknande doft (i regel etymerkaptan)

För campingasolutrustning så är näsan ett viktigt verktyg och lukta kring gaskranar och flaskanslutning efter anslutning innan öppen eld och om oönskad eld inträffar av någon orsak senare så är det inte kring gaskran och flaskanslutning man vill ha elden...

Har man gjort basic-kollen vid varje gång enligt ovan när tub och flaska skruvas ihop, så är det lätt att stänga av gasflödet om det brinner på oönskat ställe.

Trycken i campinggasol-flaskor är i regel lägre än ganska hårdpumpad cyckeldäck även när tuben är ny - i regel en bit under 5 Bar vid rumstemperatur (det finns en EU-gräns att gasolblandningen inte får ge högre tryck än 13.2 Bar vid 50 graders temperatur (EN417))

Trycket i slangen i en Tragiabrännare med normal pådrag (ca 4 - 4.5 minuter för halvliter vattenuppkok och lågspetsarna nätt och jämt synliga förbi grytbottenkanten när man tittar ned i köket på en trangia 27 i skugga/skymningsljus) ligger i området 0.25 till 0.5 Bar i slangen då det mesta av tryckfallet sker i själva gaskran innan det når själva slangen.

Det betyder om slangen går tvärs av av någon anledning så kommer det inte ut speciellt mycket mer gas än det som redan passerar brännaren - med andra ord blir det ingen eldkastarstråle som man kanske tror (om man välter tuben och det blir vätskematat så kan det dock komma ut mer gas/vätska...).

'farligaste' läget är faktiskt när man eldar i kyla och nära tom tub och har kran uppskruvad max - då kan en slangbrott i det läget ge mer flöde men begränsas å andra sidan av att det gasar av från innehållet i flaskan i låg takt för att det är kallt samt eftersom man skruvat upp max - att trycket är mindre än 0.5 Bar i flaskan...

Slutligen - gasolgas som läcker ut otänt och även är uppblandad perfekt med luft - tänds inte av tex. kolglöd eller glöd i gräs/lava etc. eller för den skull rödglödande spik heller!! (det kan ni själva prova med en gasolbrännar att tex värma en spik till ljusglödröd, stänga av brännaren och strax efter på igen och försöka tända brännaren med den glödande spiken - det kommer inte att lyckas trots närmast perfekt brännbar blandning med luft från brännaren)

Gasolgas måste ha en gnista eller en öppen låga för att antändas!!

Bensin och sprit-ångor har betydligt lägre självantändningstemperatur och därför kan antändas av glöd - även fotogen tänds vid ganska låg temperatur men måste ha veke eller sugas in i tex i någon kant glödande kol och gasa ånga för att brinna till en början. Ju tyngre bränsle (längre kolkedjor) desto lättare självantänder ångorna av värme och tex. rykande varm matfett kan antändas av sig själv redan bit under 300 grader C

Gasol är ganska unik i det avseende i jämförelse med många andra bränslen att gasol har så hög självantändningstemperatur.


[1]

190-grams punkteringsflaskorna tycker jag vi bortser ifrån då jag håller med om att hanteringen av dessa knappast kan anses säker då möjligheten finns att öppna en sådan hållare med fylld behållare av misstag så kommer det ut stora mängder bränsle på en gång och gasar av snabbt med stora volymer brännbar gas genererad på kort tid och risk för köldskador om man få större mängd av kokande vätskan över händerna... nu har dessa i regel 80-90% butan i sig och går inte mycket under noll grader - men ändå...
 
Slutligen - gasolgas som läcker ut otänt och även är uppblandad perfekt med luft - tänds inte av tex. kolglöd eller glöd i gräs/lava etc. eller för den skull rödglödande spik heller!! (det kan ni själva prova med en gasolbrännar att tex värma en spik till ljusglödröd, stänga av brännaren och strax efter på igen och försöka tända brännaren med den glödande spiken - det kommer inte att lyckas trots närmast perfekt brännbar blandning med luft från brännaren)

Gasolgas måste ha en gnista eller en öppen låga för att antändas!!

Bensin och sprit-ångor har betydligt lägre självantändningstemperatur och därför kan antändas av glöd - även fotogen tänds vid ganska låg temperatur men måste ha veke eller sugas in i tex i någon kant glödande kol och gasa ånga för att brinna till en början. Ju tyngre bränsle (längre kolkedjor) desto lättare självantänder ångorna av värme och tex. rykande varm matfett kan antändas av sig själv redan bit under 300 grader C

Gasol är ganska unik i det avseende i jämförelse med många andra bränslen att gasol har så hög självantändningstemperatur.

Intressant det du skriver om självantändning. Tack för ännu en kunnig och grundlig genomgång.

Med vänlig hälsning, Klas
 
Tack för alla bra tips!

Tack så mycket för alla tips!

Det sista tipset var det ju en enormt liten vikt på köket!
Vet inte om man ska satsa på ett sånt, de andra rekommenderade köken i tråden är ju mer beprövade.
Fast visst är man sugen på ett sånt...

Annars lutar det åt ett MSR Reactor.

Kanske kommer fler bra tips?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips