joru; sa:
Delvis har du rätt, men jag tycker ändå att det mesta du skriver stödjer mina synpunkter:
1. Fjällräven G66 vägde 1700 g och var high-tech på sin tid. Hillebergs Akto väger 1500 g och är ett av de absolut lättaste tälten på marknaden. Mycket likt Fjällräven Atac, som också vägde 1500 g. Dagens basfunktiontält väger alltså inte mindre än motsvarande tält för 35 år sedan.
2. 50-talstält är en annan sak, syntetmaterialens inträde på 60-talet i både tält och sovsäckar innebar betydligt lättare och starkare prylar.
3. Jag håller med om att dagens bärremmar och höftbälten är mycket bättre än de var på 70-talet. Fattas bara. Men de förbättringarna motiverar enligt min mening ingen nämnvärd viktökning.
Med de materialförbättringar som skett sedan 70-talet borde ryggsäckar och tält idag inte väga mer än de gjorde då, trots avservärt ökad komfort och kvalitet. Istället väger de ofta mer än 2 ggr så mycket. Anledningen måste vara att vikten inte är en prioriterad variabel i produktutvecklingen.
Jag konstaterade i veckan att värstingsäckarna i Naturkompaniets katalog nu är uppe i 4 kg. Viktökningen (jag vill inte kalla det utveckling) fortsätter.
Och jag har själv alltså inte upplevt någon nämnvärd skillnad när det gäller 20-25 kg laster mellan min gamla Fjällräven ramsäck och en modern spjutspetssäck som väger 3 700 g och kostar 1 kr/g. Du har tydligen gjort det, men 3 veckors-laster känns ganska extremt. Få av de genomsnittliga ryggsäckskonsumenterna tror jag kommer i närheten av detta.
Naturligtvis går det att hitta säckar som väger obetydligt mer än 70-talssäckarna och som är vettiga och har använt materialutvecklingen på ett klokt sätt. Men det krävs ganska stor kunskap för att sålla fram dem bland alla agnarna på marknaden.
Föreslår att vi flyttar den här diskussionen till den aktuella UL-tråden.
Jörgen
Fjällräven Atac känner jag inte till, men jag vågar ändå påstå att ett Akto i moderna material klarar mer stryk än en konstruktion som har 30 år på nacken. Det har hänt mycket med de material som används för tält. Den lägre vikt som man "kunde" ha haft på t ex Akto används istället för att ge betydligt högre komfort genom ventiler och stor absid, utan någon viktöknng.
Ett annat exempel, mitt nuvarande hårdväderstält (eller kanske snarare allväderstält
) väger lika mycket som mitt tunneltält från 1982, trots att det är ca 30 % större, har överlägsen ventilation och klarar busväder som nästan inga andra tält.
Så jag anser inte att mina synpunkter stödjer ditt resonemang, ett 3 mans hårdväderstält för samma vikt som ett betydligt mindre tvåmanstält för 25 år sedan visar att tält idag av jämförbar storlek och kvalite är lättare.
Jag tror inte heller att viktökningen från kraftigare stoppning och extra remmar i en ryggsäck blir obetydlig. Därför finns det anledning att se upp för ryggsäckar där basfunktionerna kompletteras med div häftiga plastprylar *utan att viktökningen motiveras av ökad ergonomi eller komfort*. Där är jag helt ense med dig om att det inte är motiverat från ett fjällvandrarperspektiv. Att vissa ryggsäckstillverkare kan slarva på detta sätt beror nog på att man massproducerar för en kundkrets som knappast använder prylarna i särskilt stor utsträckning.
För att återkyta till titangasköket som nämndes ovan, även Trangia utvecklar ju lättare grejor. Till den stora burken finns titankärl och det finns även minitrangia för den som önskar. Den sistnämnda produkten är inte någon sällsynt extremprodukt, utan tillgänglig nästan överallt, precis som små och lätta gasbrännare är idag. På motsvarande sätt har fotogenköket, eller multifuelköket som det kallas idag, utvecklats från en 1,5-2 kg burk till brännare som kan väga ner mot 200 gr. I extremfallet är det en viktminskning på nästan 2 kilo, i det mer typiska fallet en minskning på ca 1 kg!
Ett annat uppenbart exempel är sovsäckar, som idag klarar betydligt lägre temperaturer för en viss given vikt. Min gamla Skvader från Caravan vägde strax under 1700 gr ochg klarade ca minus 8-10 kanske. Min nuvarande dunsäck väger 1300 gr inklusive packpåse och jag har sovit gott i minus 24 med den.
Även kängor är betydligt lättare än förr, jämför gärna ett par vandrarkängor i läder mod 30-50-tal med moderna s k kontinentala kängor avsedda för samma användningsområde, så förstår du vad jag menar.
Lite OT, det är i sammanhanget ganska intressant att notera att kängor med låga skaft brukade vara rekommenderad standardutrustning vid vandring och fjällvandring förr. Gummistövlar och bondeförbundare användes också men ansågs enligt dåvarande tyckande som osunda pga all fukt som ansamlades.
Sett i ett längre perspektiv är alltså användningen av s k kontinentala kängor inte något nytt. Skillnaden är dock betydande, de moderna kängorna är genom nya material och produktutveckling lättare, bekvämare och torrare.
Så för att sammanfatta, jag menar att utrustning för vandring har blivit betydligt lättare för jämförbara produkter, möjligen undantaget ryggsäckar. Det sistnämnda tror jag beror på två saker: äldre ryggsäckar har inte den ergonomi som moderna säckar har, men ergonomin har ett pris, högre vikt.
Tyvärr finns det dessutom hos vissa tillverkare en tendens att utrusta säckarna med onödiga prylar, som höjer vikten utan att öka ergonomin. Trist, men där kan man som konsument se till att välja med ryggen och inte med katalogen som stöd
.
//J
