UL eller inte
- Trådstartare nermander
- Start datum
Re: Re: Gympaskor, sandaler eller kängor?
Nä, prova att köra i ett par telemarkspjäxor stl 46, det du.
F ö ansluter jag mig också till de som fortsatt kommer att gå i kängor. Har gått med ryggsäck och lågskor allt för många gånger, och jag har haft blöta fötter i fjällen för många somrar i rad. Är dock i nuläget lite ambivalent om det blir ofodrade kängor (har haft ett par som sög) eller fodrade (har haft ett annat par som sög). Den dag det kommer stabila stövlar med rejäl snörning kanske det blir ett par såna.
Och förresten, inte skaffar vi väl kängor/sandaler/sealskinz/mockasiner för att köra bil, vi utemänniskor?
Äsch, pjåsk. Går alldeles utmärkt med ett par ofodrade kängor. Fodrade kan ha lite sämre "känsla", ofta pga styvare och bredare sula (ssk stora storlekar), som effektiviserar bilkörningen genom att göra det möjligt att trampa på flera pedaler samtidigt!nermander; sa:
Nä, prova att köra i ett par telemarkspjäxor stl 46, det du.
F ö ansluter jag mig också till de som fortsatt kommer att gå i kängor. Har gått med ryggsäck och lågskor allt för många gånger, och jag har haft blöta fötter i fjällen för många somrar i rad. Är dock i nuläget lite ambivalent om det blir ofodrade kängor (har haft ett par som sög) eller fodrade (har haft ett annat par som sög). Den dag det kommer stabila stövlar med rejäl snörning kanske det blir ett par såna.
Och förresten, inte skaffar vi väl kängor/sandaler/sealskinz/mockasiner för att köra bil, vi utemänniskor?
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Re: Funkar och gillar
Jag hâller med om att Dannes bilder är fina.. dax att renovera webben kanske?
Jag har faktiskt aldrig genomfört nâgon riktig sàn där fjällvandring som det sâ ofta talas om här, och är därför inte rátt man att uttala mig i denna gamla fina trätopunkt, men jag skulle nog utan minsta problem och med fördel kunna använda mina sk. kontinentala boots i de miljöer som Danne màlar upp.
Du màste nog bli lite mer tydlig: vilken slags kängor är det som inte passar (finns ju som saght en hel del att válja pà), och varför inte?
NUI; sa:
Jag hâller med om att Dannes bilder är fina.. dax att renovera webben kanske?
Jag har faktiskt aldrig genomfört nâgon riktig sàn där fjällvandring som det sâ ofta talas om här, och är därför inte rátt man att uttala mig i denna gamla fina trätopunkt, men jag skulle nog utan minsta problem och med fördel kunna använda mina sk. kontinentala boots i de miljöer som Danne màlar upp.
Du màste nog bli lite mer tydlig: vilken slags kängor är det som inte passar (finns ju som saght en hel del att válja pà), och varför inte?
Re: Re: Funkar och gillar
Jag generaliserar naturligtvis en smula för att få upp ångan. Men det var ju du som tog upp hur kontinentala kängor var byggda för ojämn, stenig och aggressiv terräng som inte är särskilt blöt. På den normala svenska fjällvandringen (dvs längs de flesta leder, utom i högalpina områden som Kebnekaise och så) är terrängen för kängorna inte så himla aggressiv.
Den är oftare blöt, men sådana områden längs leder är ju ofta spångade idag. Dessutom regnar det en hel del, ofta under långa perioder. Europeiska berg har jag mycket liten erfarenhet av, amerikanska något mer. Regn där är ofta häftiga, men sedan klarnar det upp och blir ofta väldigt varmt under sommarperioden.
Fodrade kängor utan vattentäta membran, med tjocka, styva sulor gjorda för aggressiv terräng känns direkt olämpliga för svenska förhållanden. De är tunga, suger vatten och torkar aldrig under en normal tälttur. De håller inte fötterna torra.
Motsvarande kängor med vattentäta membran suger också, in till membranet. Så länge membranet håller, vilket ofta inte är sådär länge enligt min begränsade erfarenhet, men också efter vad jag hört från personer som har till jobb att testa bl a kängor är de vattentäta och håller foten torr. Därefter blir fötterna blöta.
Mina Goretexfodrade kängor blev blöta vid en söndagstur med familjen i vintras. Det tog tre dagar för dem att bli helt torra inuti på skohyllan hemma. På en tälttur in normalt svenskt fjällväder blir de aldrig torra om man inte torkar vid en brasa.
Summa summarum så är dessa "kontinentala kängor" (mycket svepande benämning, men differentiera den gärna du) dyra, tunga, inte särskilt vattenbeständiga och med tveksamt/varierande vriststöd. Varför köpa dem när det finns gummistövlar, som garanterat håller fötterna torra (men är astunga) eller ofodrade klassiska bondeförbundare?
Ungefär så var min tanke. Jag ser alltså inte att fördelarna med kontinentkängorna (mjuka på foten) överväger nackdelarna vid klassisk fjällvandring (vad nu detta är). Däremot är de suveräna till vardags i stan. Och det är naturligtvis en suverän marknadsföringbragd att lyckas sälja på oss så olämpliga fjällvandringskängor. Men som vi konstaterat tidigare så ju sällan friluftsplagg gjorda för fjällvandrare utan för busskön och hundpromenaden.
Jörgen
[Ändrat av NUI 2005-10-07 kl 20:53]
Malindo; sa:
Jag generaliserar naturligtvis en smula för att få upp ångan. Men det var ju du som tog upp hur kontinentala kängor var byggda för ojämn, stenig och aggressiv terräng som inte är särskilt blöt. På den normala svenska fjällvandringen (dvs längs de flesta leder, utom i högalpina områden som Kebnekaise och så) är terrängen för kängorna inte så himla aggressiv.
Den är oftare blöt, men sådana områden längs leder är ju ofta spångade idag. Dessutom regnar det en hel del, ofta under långa perioder. Europeiska berg har jag mycket liten erfarenhet av, amerikanska något mer. Regn där är ofta häftiga, men sedan klarnar det upp och blir ofta väldigt varmt under sommarperioden.
Fodrade kängor utan vattentäta membran, med tjocka, styva sulor gjorda för aggressiv terräng känns direkt olämpliga för svenska förhållanden. De är tunga, suger vatten och torkar aldrig under en normal tälttur. De håller inte fötterna torra.
Motsvarande kängor med vattentäta membran suger också, in till membranet. Så länge membranet håller, vilket ofta inte är sådär länge enligt min begränsade erfarenhet, men också efter vad jag hört från personer som har till jobb att testa bl a kängor är de vattentäta och håller foten torr. Därefter blir fötterna blöta.
Mina Goretexfodrade kängor blev blöta vid en söndagstur med familjen i vintras. Det tog tre dagar för dem att bli helt torra inuti på skohyllan hemma. På en tälttur in normalt svenskt fjällväder blir de aldrig torra om man inte torkar vid en brasa.
Summa summarum så är dessa "kontinentala kängor" (mycket svepande benämning, men differentiera den gärna du) dyra, tunga, inte särskilt vattenbeständiga och med tveksamt/varierande vriststöd. Varför köpa dem när det finns gummistövlar, som garanterat håller fötterna torra (men är astunga) eller ofodrade klassiska bondeförbundare?
Ungefär så var min tanke. Jag ser alltså inte att fördelarna med kontinentkängorna (mjuka på foten) överväger nackdelarna vid klassisk fjällvandring (vad nu detta är). Däremot är de suveräna till vardags i stan. Och det är naturligtvis en suverän marknadsföringbragd att lyckas sälja på oss så olämpliga fjällvandringskängor. Men som vi konstaterat tidigare så ju sällan friluftsplagg gjorda för fjällvandrare utan för busskön och hundpromenaden.
Jörgen
[Ändrat av NUI 2005-10-07 kl 20:53]
Jag känner inte riktigt igen mig i generaliseringarna gällande fodrade kängor och kan bara utgå från min erfarenhet när det gäller mitt val av kängor.
Ofodrade typ Lundhags: Har jag gått i en hel del tidigare. Helt okej men de modellerna jag använde saknade den stabilitet jag ville ha samt hade ett vårdbehov i "fält" för att hållas täta.
Orienteringsskor: Använde jag under en kortare vandring. Fötterna var blöta hela tiden. Och kalla. Drabbades nästan av "skyttegravsfot" kändes det som. Dålig stabilitet. Halkiga (i alla fall de jag använde).
Stövlar främst Tretorn Sarek: Gått med under en fjällvandring. Jobbiga att ta på och av när dom och strumporna var fuktiga. Varma och fuktiga att gå i. Dåliga sulor och dålig stabilitet.
Fodrade gtx-kängor: Använde tre modeller med fast fodring. Bekväma att gå i, inget vårdbehov i fält. Fodret torkade dock aldrig riktigt ur under en utevistelse. Stabilare än föregående. Upplevde aldrig att lädret sög åt sig vätska. Behandlade det ju naturligtvis innan.
Nu använder jag en modell med urtagbar innersko. En rejäl stabil, stegjärnsfast modell som passar ypperligt till stökig terräng och alpina turer. Kombinerar med damasker för att skydda byxor mot rivskador och för att inte bli blöt om fötterna (vatten som rinner ner längs benen t.ex. när man går genom blöta snår eller när man klafsar omkring på myrar).
Innerskorna torkar ur relativt snabbt och lägger man dom ute i solen så är dom torra på någon timma.
Men numera gör jag kanske inte traditionella fjällvandringar heller utan går med tung packning (kamera och ev fiskegrejer) sträckor av varierande längd och ligger sen stilla ett par dagar och gör kortare turer och toppturer i området.
Så alla gör vi våra prioriteringar.
Nu ska jag faktiskt dra på mig kängorna och bege mig ut i naturen och fota.
/Dave
Ofodrade typ Lundhags: Har jag gått i en hel del tidigare. Helt okej men de modellerna jag använde saknade den stabilitet jag ville ha samt hade ett vårdbehov i "fält" för att hållas täta.
Orienteringsskor: Använde jag under en kortare vandring. Fötterna var blöta hela tiden. Och kalla. Drabbades nästan av "skyttegravsfot" kändes det som. Dålig stabilitet. Halkiga (i alla fall de jag använde).
Stövlar främst Tretorn Sarek: Gått med under en fjällvandring. Jobbiga att ta på och av när dom och strumporna var fuktiga. Varma och fuktiga att gå i. Dåliga sulor och dålig stabilitet.
Fodrade gtx-kängor: Använde tre modeller med fast fodring. Bekväma att gå i, inget vårdbehov i fält. Fodret torkade dock aldrig riktigt ur under en utevistelse. Stabilare än föregående. Upplevde aldrig att lädret sög åt sig vätska. Behandlade det ju naturligtvis innan.
Nu använder jag en modell med urtagbar innersko. En rejäl stabil, stegjärnsfast modell som passar ypperligt till stökig terräng och alpina turer. Kombinerar med damasker för att skydda byxor mot rivskador och för att inte bli blöt om fötterna (vatten som rinner ner längs benen t.ex. när man går genom blöta snår eller när man klafsar omkring på myrar).
Innerskorna torkar ur relativt snabbt och lägger man dom ute i solen så är dom torra på någon timma.
Men numera gör jag kanske inte traditionella fjällvandringar heller utan går med tung packning (kamera och ev fiskegrejer) sträckor av varierande längd och ligger sen stilla ett par dagar och gör kortare turer och toppturer i området.
Så alla gör vi våra prioriteringar.
Nu ska jag faktiskt dra på mig kängorna och bege mig ut i naturen och fota.
/Dave
Re: Re: Re: Re: Funkar och gillar
Absolut fuktiga, men inte lika dyblöta som vid läckande kängor. Och om det är kallt (snöfält, mycket myr, sent/tidigt på säsongen, kyligt dagsregn)så blir fötterna då nedkylda. Det är för sådana lägen jag har med Sealskinz till gympadojorna. Skillnaden är att jag bara har på mig det vattentäta när det behövs för att hindra nedkylning, inte annars.
Det är åtminstone min erfarenhet. Det är ju uppenbart att många har andra erfarenheter. Det hela beror naturligtvis på vilken typ av turer man gör. Att ha styva gtx-kängor med innerskor är vansinne för mig som huvudsakligen vill vandra 10-12 timmar per dag. Men säkert mer praktiskt för den som har andra syften med sin utevistelse.
Det jag med en dåres envishet vill lyfta fram är att det under vissa givna omständigheter visst går att ge sig ut i fjällen med mycket lättare utrustning än den som dominerar i facktidskrifter och reklam. Och uppmuntra andra att försöka, så att de inte liksom jag tillbringar 30 år i fjällen med onödigt tunga grejor som bara inverkar negativt på upplevelsen.
Förra sommaren mötte jag ganska många otroligt väl påpälsade människor längs Kungsledens planktrottoarer. En ljummen sommarkväll när jag satt i skjortärmarna och lagade kvällsmat nära Sitasjaure passerade två personer i membranbyxor, styva skaljackor och jättelika kängor. Jag har en känsla av att de var engelsmän. De hade förmodligen, för att vara på den "säkra" sidan, köpt på sig ordentliga marginaler inför sitt äventyr i den svenska vildmarken. Risken är att upplevelsen gör att de aldrig kommer tillbaka.
Jag lyfter en fråga som jag lyft tidigare (så att vi jämför äpplen med äpplen): Om en person skall gå Kungsleden från Abisko till Nikka och sova i stugor, finns det då någon anledning att ha något annat än gympadojor/sandaler/bekväma, lätta lågskor? Plus vattentät backup, typ Sealskinz.
Jörgen
haskell; sa:
Absolut fuktiga, men inte lika dyblöta som vid läckande kängor. Och om det är kallt (snöfält, mycket myr, sent/tidigt på säsongen, kyligt dagsregn)så blir fötterna då nedkylda. Det är för sådana lägen jag har med Sealskinz till gympadojorna. Skillnaden är att jag bara har på mig det vattentäta när det behövs för att hindra nedkylning, inte annars.
Det är åtminstone min erfarenhet. Det är ju uppenbart att många har andra erfarenheter. Det hela beror naturligtvis på vilken typ av turer man gör. Att ha styva gtx-kängor med innerskor är vansinne för mig som huvudsakligen vill vandra 10-12 timmar per dag. Men säkert mer praktiskt för den som har andra syften med sin utevistelse.
Det jag med en dåres envishet vill lyfta fram är att det under vissa givna omständigheter visst går att ge sig ut i fjällen med mycket lättare utrustning än den som dominerar i facktidskrifter och reklam. Och uppmuntra andra att försöka, så att de inte liksom jag tillbringar 30 år i fjällen med onödigt tunga grejor som bara inverkar negativt på upplevelsen.
Förra sommaren mötte jag ganska många otroligt väl påpälsade människor längs Kungsledens planktrottoarer. En ljummen sommarkväll när jag satt i skjortärmarna och lagade kvällsmat nära Sitasjaure passerade två personer i membranbyxor, styva skaljackor och jättelika kängor. Jag har en känsla av att de var engelsmän. De hade förmodligen, för att vara på den "säkra" sidan, köpt på sig ordentliga marginaler inför sitt äventyr i den svenska vildmarken. Risken är att upplevelsen gör att de aldrig kommer tillbaka.
Jag lyfter en fråga som jag lyft tidigare (så att vi jämför äpplen med äpplen): Om en person skall gå Kungsleden från Abisko till Nikka och sova i stugor, finns det då någon anledning att ha något annat än gympadojor/sandaler/bekväma, lätta lågskor? Plus vattentät backup, typ Sealskinz.
Jörgen
Re: Re: Re: Re: Re: Funkar och gillar
Jag svettas ganska rejält om mina fötter så gummistövlar är inget intressant alternativ för min del även om jag genomförde mina första fjällvandringar i just gummistövlar.
Dessutom så ska jag ju till KIMM i Lake District om tre veckor och ta mig runt i blötan i låga skor utan Sealskinz...
Mina Sealskinz väger helt enkelt för mycket så de får stanna hemma eller möjligen i lägret vid starten/målet.
Nu är ju ett arrangemang som KIMM litet speciellt eftersom jag räknar med att hålla mig tillräckligt varm under dagarna eftersom vi kommer att hålla ett ganska högt tempo och springa en hel del. Torra och varma kläder är dock prioriterat för "overnight camp" men de kläderna får inte väga för mycket så därför blir det en balansgång mellan tillräcklig värme och vissa umbäranden. Eftersom jag normalt sett är väldigt varm om fötterna så räknar jag inte med några problem på den fronten.
De enda läckande kängor jag någonsin haft är mina M/90...NUI; sa:
Jag svettas ganska rejält om mina fötter så gummistövlar är inget intressant alternativ för min del även om jag genomförde mina första fjällvandringar i just gummistövlar.
Förmodligen inte. Nu tillhör jag i.o.f.s. inte de mest svårövertalade när de gäller att testa nya saker och jag har litet småfunderingar på att beta av hela Kungsleden i högt tempo med lämplig utrustning för löpning. Då går kängor fetbort!
Dessutom så ska jag ju till KIMM i Lake District om tre veckor och ta mig runt i blötan i låga skor utan Sealskinz...
Mina Sealskinz väger helt enkelt för mycket så de får stanna hemma eller möjligen i lägret vid starten/målet.
Nu är ju ett arrangemang som KIMM litet speciellt eftersom jag räknar med att hålla mig tillräckligt varm under dagarna eftersom vi kommer att hålla ett ganska högt tempo och springa en hel del. Torra och varma kläder är dock prioriterat för "overnight camp" men de kläderna får inte väga för mycket så därför blir det en balansgång mellan tillräcklig värme och vissa umbäranden. Eftersom jag normalt sett är väldigt varm om fötterna så räknar jag inte med några problem på den fronten.
Men det är väl ingen som förordat användande av sådana utan komplement med sealskinz eller liknande?
Ok, vill man ha allt i ett så är det kängor som gäller. Men med lite pusslande så kan man få ihop en lösning som ger samma funktionalitet som kängorna men till lägre vikt.
Vem tar med sig en fodrad GT-jacka på vandringen istället för separat skaljacka och värmeplagg?
Re: Re: Gympaskor, sandaler eller kängor?
Raskesven
Ja, ytterligare en fördel med kängor. Det finns nog inga andra skodon man kan variera på det viset. Vid lägret har jag mina kängor löst snörda så det bara är att hoppa i och ur dem. Sedan kan jag snöra åt dem under vandring.nermander; sa:
Raskesven
