UL eller inte

[Strykarräven]

Re: Nån som vet vad ett par Converse AllStar väger?

Min gode vän Johan går sin egen väg. Han skulle snabbt avfärda hela diskussionen om dämpning, stöd, skydd och vattentäthet hos skodon som trams och prylbögeri. Ett exempel.. Sarek -96; Sex (6!) dagar vandrar Johan med Converse AllStar på fötterna! (Lägg till en päronsäck utan avbärarbälte och endast arméns makaroner, 8 min koktid på T-röd)

Andra gången jag gick i fjällen var det en i gruppen som nyss skaffat "lätta och billiga lägerskor". Han hade köpt Converse-kopior på överskottsbolaget för en femtilapp. Eftersom han inte hunnit prova dem, tog han till rejält i storlek. Följden blev en 44:a och en 46:a till hans fötter i stl 42. När vi skrattat färdigt åt den ofrivilliga cirkusclownen visade det sig att skoj*larna aldrig torkade, så han tvingades ha sura lägerskor för resten av turen. Därför skaffade jag inte Converse, utan andra streetskor inför årets tur.

Tygskor kan vara en pina, så ska man ändå gå med skor som inte står emot väta, tycker jag att man ska satsa på ett par som inte håller kvar vattnet. Salomon Techamfib mfl sandalhybrider verkar bra, förutsatt att de håller.

 

[majjen]

Jag hade hoppats få lära mig något när jag började läsa denna mastodonttråd, men den spårar ju ur till mestadels tramserier. Synd. Mellan raderna kan man ju ana att det finns en hel del kunskap halvt dold.

Som 53-årig fjällräv kan jag i viss mån känna mig lurad av storföretagarna inom friluftsindustrin. Jag har lurats att köpa på mig en massa "måsten". Nu spelade det inte så stor roll så länge jag var ung, seg och stark. Med stigande ålder har jag dock tvingats inse att om jag ska lyckas fortsätta på samma sätt som tidigare så MÅSTE jag delvis lära om. Varje ny pryl jag behöver skaffa ska i fortsättningen definitivt bli lättare än den gamla om den håller samma kvalitet.

Kan någon tipsa mig om bra hemsidor eller tidigare trådar där jag kan få hjälp och tips? Eller räknas det här som en trådkapning?

HåkanF

 

[nermander]

Jag hade hoppats få lära mig något när jag började läsa denna mastodonttråd, men den spårar ju ur till mestadels tramserier. Synd. Mellan raderna kan man ju ana att det finns en hel del kunskap halvt dold.

Tråden innehåller väldigt många bra tips, men de är inte direkt konkreta ("köp en sån så blir allt bra") utan mer generella (hur man bör resonera).

Kan någon tipsa mig om bra hemsidor eller tidigare trådar där jag kan få hjälp och tips?

Det finns rätt många gamla trådar där det diskuteras hur man kan lätta sin packning och inte, jag är dock lite osäker på vad man ska söka på för att hitta dem.

 

[Malindo]

(--) inte helt ensam om att anse att man inte behöver pansarkängor med det mystiska "vriststödet" för sådana aktiviteter?

Punkt nummer två: Dagens vadderade monsterkängor är ju därmed uttalat utvecklade för just en torr, aggressiv, stenig och ojämn miljö i europeiska och amerikanska alper.
(---)
Jag lutar mig bekvämt tillbaka och inväntar vågen inför detta ovedersägliga resonemang...

Cheers
Jörgen
[Ändrat av NUI 2005-10-06 kl 20:56]

Gode Jörgen,

det bidde ingen vâg, utan snarare rött kort för subjektivt ordval och misssledande generaliseringar!

 

[Staffan Andersson]

Varje ny pryl jag behöver skaffa ska i fortsättningen definitivt bli lättare än den gamla om den håller samma kvalitet.

Precis så resonerar jag också.

 

[dabac]

Jag är naturligtvis medveten om att inte alla fötter trivs med den här lösningen, men det kan man ju inte veta förrän man har provat...

Det där är nåt som kan smyga sig på en under lång tid. Jag brukade använda seglarskor till allt möjligt utan att uppleva några problem med det trots att jag visste att jag behövde löparskor för pronerare. Nu har jag nått den punkt när min kropp inte längre orkar med att kompensera för den snedbelastning som uppstår när jag använder skor utan ordentligt stöd för hålfoten och jag har fått allsköns följdproblem(dock inte i fötterna) av detta...

 

[Malindo]

Resonomanget med att man ej behöver vriststöd, utan att det viktiga är vridstyvheten, ställer jag mig lite tveksam till, âtmidstonde som allmánt gállande regel..

Vridstyvheten ár naturligtvis viktig, men i vissa situationer är ett bra stöd (och även skydd) för vristerna ganska bra. Och som sagt, det behöver inte nödvändigtvis innebára nàgon större viktökning jämfört med en làgsko.

Jag personligen gick exempelvis med ett par utomordentligt bra trekkingskor vad gáller stöd och vridstyvhet i alperna három àret. I princip som kängor utan skaft. Vid ett tillfálle bar jag min son pà axlarna, och just dà, pà en vanlig, látt stenig bonnstig, klev jag rakt pà en sten, varvid vristen totalt vred sig under min sons tyngd, jag stöp som en fura, sonen flög ett par meter och slog i backen, och allt blev ett enda blodbad.

Hade jag vid detta tillfálle burit kángor som stött vrsiten hade jag förmodligen lyckats hàlla balansen och inte ramlat. Detta var nu nära civilisationen, och jag kunde gà vidare pà min ömma vrsit och blodiga benm men det kunde lika vál hánt lângt bebodda trakter.

Tillággas skall även att det finns en rad mellanlágen mellan "pansar-monster kángor pà 1 kg styck" och sandaler, tygskor etc.
[Ändrat av Malindo 2005-10-07 kl 10:12]

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

(--) inte helt ensam om att anse att man inte behöver pansarkängor med det mystiska "vriststödet" för sådana aktiviteter?

Punkt nummer två: Dagens vadderade monsterkängor är ju därmed uttalat utvecklade för just en torr, aggressiv, stenig och ojämn miljö i europeiska och amerikanska alper.
(---)
Jag lutar mig bekvämt tillbaka och inväntar vågen inför detta ovedersägliga resonemang...

Cheers
Jörgen
[Ändrat av NUI 2005-10-06 kl 20:56]

Gode Jörgen,

det bidde ingen vâg, utan snarare rött kort för subjektivt ordval och misssledande generaliseringar!

Kom gärna med objektiva och faktabaserade motargument

Jörgen

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Resonomanget med att man ej behöver vriststöd, utan att det viktiga är vridstyvheten, ställer jag mig lite tveksam till, âtmidstonde som allmánt gállande regel..

Vridstyvheten ár naturligtvis viktig, men i vissa situationer är ett bra stöd (och även skydd) för vristerna ganska bra. Och som sagt, det behöver inte nödvändigtvis innebára nàgon större viktökning jämfört med en làgsko.

Jag personligen gick exempelvis med ett par utomordentligt bra trekkingskor vad gáller stöd och vridstyvhet i alperna három àret. I princip som kängor utan skaft. Vid ett tillfálle bar jag min son pà axlarna, och just dà, pà en vanlig, látt stenig bonnstig, klev jag rakt pà en sten, varvid vristen totalt vred sig under min sons tyngd, jag stöp som en fura, sonen flög ett par meter och slog i backen, och allt blev ett enda blodbad.

Hade jag vid detta tillfálle burit kángor som stött vrsiten hade jag förmodligen lyckats hàlla balansen och inte ramlat. Detta var nu nära civilisationen, och jag kunde gà vidare pà min ömma vrsit och blodiga benm men det kunde lika vál hánt lângt bebodda trakter.

Tillággas skall även att det finns en rad mellanlágen mellan "pansar-monster kángor pà 1 kg styck" och sandaler, tygskor etc.
[Ändrat av Malindo 2005-10-07 kl 10:12]

Vridstyvheten, vilken funktion fyller den egentligen? Mina Salomon Tech Amphib upplever jag inte som särskilt vridstyva. De är alltså inte så bra vid kraftig skrågång, men i övrigt är jag nöjd. I engelsk litteratur pratar man om "the heel cup" som viktig. Alltså den fördjupning som gör att hälen stannar kvar i skon, och inte glider utanför sulan. Är detta en del av vridstyvheten?

Med all respekt för en obehaglig upplevelse (att störta som du gjorde med sitt barn på axlarna är väl bland det läskigaste man kan tänka sig) så är ju extrema upplevelser just extrema.

Oavsett hur stödjande kängor man har så kommer det ju alltid ett läge då de inte räcker till. Jag tänker på slalomkängornas utveckling med vriststöd för att hindra vristskador på 70--80-talet. Det ledde till att man istället fick underbensbrott ovanför kanten till de så småningom oerhört vriststödjande kängorna.

Så någonstans passerar man en gräns, där priset man betalar för stöd och undvikande av skador blir för högt i form av vikt och andra skador. Som t ex skavsår och allmänt fottrötthet, onaturlig gång där styva sulor frestar på vadmuskler etc.

Jag säger inte att så är fallet, jag är ingen expert på skor men har provat en lösning som går i motsatt riktning och är mycket nöjd med den.

Jag tycker därför det är en intressant diskussion att föra just därför att många "självklara sanningar" står oemotsagda. Som jag framfört tidigare, ett standardverk som The Backpackers Handbook skriver om vriststöd som en myt.
Jörgen

 

[The Trooper]

Jag tycker därför det är en intressant diskussion att föra just därför att många "självklara sanningar" står oemotsagda. Som jag framfört tidigare, ett standardverk som The Backpackers Handbook skriver om vriststöd som en myt.
Jörgen

Vilken är myten,att höga kängor ger vriststöd eller att man inte klarar av att göra en tur med lågskor?


peter

 

[haskell]

Oavsett hur stödjande kängor man har så kommer det ju alltid ett läge då de inte räcker till. Jag tänker på slalomkängornas utveckling med vriststöd för att hindra vristskador på 70--80-talet. Det ledde till att man istället fick underbensbrott ovanför kanten till de så småningom oerhört vriststödjande kängorna.

Med dagens - sedan 20 år förhärskande - modeller så pajar man ledbanden, framförallt korsbanden, i knäna istället. Jag skulle nog föredra ett underbensbrott...

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Jag tycker därför det är en intressant diskussion att föra just därför att många "självklara sanningar" står oemotsagda. Som jag framfört tidigare, ett standardverk som The Backpackers Handbook skriver om vriststöd som en myt.
Jörgen

Vilken är myten,att höga kängor ger vriststöd eller att man inte klarar av att göra en tur med lågskor?


peter

Myten är att höga kängor nödvändigtvis ger vriststöd. De höga skaften är normalt för mjuka. Skall man ha vriststöd rör man sig i riktning mot telemarkskängor, och då får man istället problem med att gå med dem.

Så man menar väl ungefär att eftersom höga kängor ändå inte ger något nämnvärt vriststöd så behöver man dem inte av detta skäl. Det kan ju finnas andra skäl som skydd mot vatten, vegetation eller ormar.

Jörgen