Synpunkter om rutt runt Kebne

Hej alla!
Vi är 4 personer som ska ut och vandra 24-31 Juli, första gången i Svenska fjällen men med viss, dvs. rätt liten erfarenhet av andra leder. Dock unga, hurtiga och (någorlunda) vältränade!

Har suttit med fjällkartan och på lantmäteriet och försökt hittat en varierande sträcka att gå, med viss förhoppning att det är lite mer folktomt de första 2 dagarna innan vi beger oss mot Fjällstationen.
Tanken är att beta av den första milen med Nikkaluokta Alltransport norrut, för att sedan vandra upp till bron som tar oss över Visttasjohka för första övernattningen.
Fortsätta dag två vidare mot Tarfala...

Har ritat ut en karta på Google Maps.
https://www.google.se/maps/ms?msid=207297948279208906429.0004f1591773a6f0eea29&msa=0


Men har några frågor om just den första biten av vandringen.
1) Även med båt så är den första sträckan att vandra 1,8 mil, vi landar i Kiruna 12.20.
Är det överambitiöst att gå ut så hårt, hur är terrängen upp för Vistas? Ska man sikta på en kortare sträcka?

2) Dag två mot Tarfala är utmaningen känns det verkligen som.
1,5 mil totalt, markerad led mot Kaskavagge för att passera över Darfalagalciärpassaget till Tarfala. Har läst att det är rejält stenigt, sten, sten, sten.
I Fjällkartan finns det en rekommenderar led att följa över till Tarfala, men på Lantmäteriets senaste kartor (2002) syns den inte längre? Hur är denna led överhuvudtaget, många frågetecken när man kollar på kartan. Är det välmarkerad fram till Kaskavagge?

Mest nyfiken om någon har erfarenheter av denna rutt, får man ut det mesta av 6 dagar eller har ni några andra tips på hur ni skulle gått?

Tacksam för alla svar,
Andreas
 
Starten är OK, men med tanke på vad du skriver om er tidigare erfarenhet skulle jag föreslå att ni istället väljer att gå Vistas-Nallo-Sälka-Singi-Kebnekaise fjällstation-Nikkaloukta, dvs följer leden runt Kebnekaisemassivet. Denna sträcka är mycket vacker.

Om vädret tillåter kan ni ta er upp på Kebnekaise via Västra leden, Durlings led (basläger i Singivagge som ni passerar med vägvalet ovan) eller Östra leden (guidad tur.
 
Hej alla!
Vi är 4 personer som ska ut och vandra 24-31 Juli, första gången i Svenska fjällen men med viss, dvs. rätt liten erfarenhet av andra leder. Dock unga, hurtiga och (någorlunda) vältränade!

Har suttit med fjällkartan och på lantmäteriet och försökt hittat en varierande sträcka att gå, med viss förhoppning att det är lite mer folktomt de första 2 dagarna innan vi beger oss mot Fjällstationen.
Tanken är att beta av den första milen med Nikkaluokta Alltransport norrut, för att sedan vandra upp till bron som tar oss över Visttasjohka för första övernattningen.
Fortsätta dag två vidare mot Tarfala...

Har ritat ut en karta på Google Maps.
https://www.google.se/maps/ms?msid=207297948279208906429.0004f1591773a6f0eea29&msa=0


Men har några frågor om just den första biten av vandringen.
1) Även med båt så är den första sträckan att vandra 1,8 mil, vi landar i Kiruna 12.20.
Är det överambitiöst att gå ut så hårt, hur är terrängen upp för Vistas? Ska man sikta på en kortare sträcka?

2) Dag två mot Tarfala är utmaningen känns det verkligen som.
1,5 mil totalt, markerad led mot Kaskavagge för att passera över Darfalagalciärpassaget till Tarfala. Har läst att det är rejält stenigt, sten, sten, sten.
I Fjällkartan finns det en rekommenderar led att följa över till Tarfala, men på Lantmäteriets senaste kartor (2002) syns den inte längre? Hur är denna led överhuvudtaget, många frågetecken när man kollar på kartan. Är det välmarkerad fram till Kaskavagge?

Mest nyfiken om någon har erfarenheter av denna rutt, får man ut det mesta av 6 dagar eller har ni några andra tips på hur ni skulle gått?

Tacksam för alla svar,
Andreas

Jag skulle föreslå samma rutt som smux skriver. Topptur till Kebnekaise från Singivaggi är klart mycket bättre, enklare och roligare än både östra och västra leden.

Att gå i Vistasdalen är troligtvis inga problem (jag har bara åkt skidor där) eftersom det är i stort sett helt utan höjdskillnader.

Jag har gått mellan Tarfala och Kaskasavagge (och till Vistas). Dels är det ganska stora höjdskillnader som ni ska passera dessutom är det precis som du skriver sten, sten, sten och sten. Vi gick i motsatt riktning och jag tyckte till en början att det var lite klurigt att orientera sig upp på platån på höjden. Det ser ut som en gigantiskt stenöken när du tittar dig omkring. Vad som är glaciär och vad som är snöfält är inte heller helt självklart. På kartan finns en markering för rekommenderad färdväg. I verkligheten innebär det att det troligtvis går bra att gå där, det kan finnas ett och annat röse som man kan följa men troligtvis går du helt efter eget huvud.

När man ska ner mot Tarfala är det brant.
 

avslutad210712

Gäst
Jag skulle föreslå samma rutt som smux skriver. Topptur till Kebnekaise från Singivaggi är klart mycket bättre, enklare och roligare än både östra och västra leden.

Nja toppen via singi är lättare än östra och västra leden och roligare än västra men inte är den roligare än östra leden i mina ögon. Dock kräver östra leden, nästan i alla fall, sele och slinga samt att man inte ger sig ut på Björlings glaciär och irrar omkring. Så guidad tur är att föredra för de flesta.
 
Nja toppen via singi är lättare än östra och västra leden och roligare än västra men inte är den roligare än östra leden i mina ögon. Dock kräver östra leden, nästan i alla fall, sele och slinga samt att man inte ger sig ut på Björlings glaciär och irrar omkring. Så guidad tur är att föredra för de flesta.

Ja, jag utgick från att östra leden var i organiserad grupp. Skulle inte gå den själv eftersom jag har alldeles för lite kunskaper om glaciärer och inte vill släpa på all utrustning, då blir Durlings led roligare eftersom man kan gå den själv.
 

Aktuellt

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.

avslutad210712

Gäst
Ja, jag utgick från att östra leden var i organiserad grupp. Skulle inte gå den själv eftersom jag har alldeles för lite kunskaper om glaciärer och inte vill släpa på all utrustning, då blir Durlings led roligare eftersom man kan gå den själv.

Har själv gått Durlings led upp och västra leden ner med full vandringspackning utan större problem. Lämnade ryggsäcken i Kaffedalen under själva toppturen. Kanontältplatser i Singivagges västra del.
 
Har själv gått Durlings led upp och västra leden ner med full vandringspackning utan större problem. Lämnade ryggsäcken i Kaffedalen under själva toppturen. Kanontältplatser i Singivagges västra del.

Västran kan kännas rätt luftig med full vandringspackning vid sadeln mellan Tuolpagorni och Vierammvarre... kräver åtminstone att man är stadig på foten, helt klart.
 

avslutad210712

Gäst
Västran kan kännas rätt luftig med full vandringspackning vid sadeln mellan Tuolpagorni och Vierammvarre... kräver åtminstone att man är stadig på foten, helt klart.

Västra leden är definitivt ingen "walk-in-the-park" som man fick höra innan man gått upp första gången. Stora delar av leden är ordentliga utförslut på vägen tillbaka och det sliter ordentligt på vrister, vader och knän.
 
Fördelen med västra leden är att man åtminstone fram till midsommar kan åka på fötter/rumpan tillbaka ned i Kitteldalen och på så sätt undvika att gå i den värsta lutningen utför (och spara tid).

Walk in the park är det ju inte, särskilt som det är blockterräng större delen av vägen och man förlorar ett antal redan tillkämpade höjdmeter nedför Virremvarres sluttningar.
 

avslutad210712

Gäst
Fördelen med västra leden är att man åtminstone fram till midsommar kan åka på fötter/rumpan tillbaka ned i Kitteldalen och på så sätt undvika att gå i den värsta lutningen utför (och spara tid).

Walk in the park är det ju inte, särskilt som det är blockterräng större delen av vägen och man förlorar ett antal redan tillkämpade höjdmeter nedför Virremvarres sluttningar.

Att åka på rumpan i den rännan kan medföra att man slår lilla rumpan i någon framtinad sten vilket lär göra ajaj. Eller så glömmer man bort att stanna innan man kommer längst ner och då får man flyga själv en bit och sen får man flyga helikopter. Det var det som hände för 2 eller 3 år sedan när två ungdomar skulle filma färden nerför. Går dock hyfsat bra att åka på kängorna även med en vandringssäck på sig men som sagt helt riskfritt är det inte.
 
Nej, det skall gudarna veta. Har en nära-döden-upplevelse därifrån när en sten dök upp precis i färdriktningen...
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips