Flippade ingenjörer... Tror att jag faller tillbaka på mina gamla principer om att alltid ta med 15 kg prylar, placera ca 3000 kr utrustning per meter, och alltid klättra två grader under min maxnivå...
;-)
;-)
Flippade ingenjörer... Tror att jag faller tillbaka på mina gamla principer om att alltid ta med 15 kg prylar, placera ca 3000 kr utrustning per meter, och alltid klättra två grader under min maxnivå...
;-)
Flippade ingenjörer... Tror att jag faller tillbaka på mina gamla principer om att alltid ta med 15 kg prylar, placera ca 3000 kr utrustning per meter, och alltid klättra två grader under min maxnivå...
;-)
Amen herregud. Här har man varit frånvarande en vecka för att man försökt banka vett i studenter. Under tiden skriver folk förbluffande saker som att friktionen för en kil inte spelar någon roll! (OK: Jag använder den smidda yxan och du den skrovliga stenyxan och sedan hugger vi ved!) Eller att en kil inte har någon sprängkraft! Kilen är en av de sex fundamentala maskinerna, och har använts i mer än 9000 år för att klyva saker! Till och med i de gamla egypterna använde bronskilar för att spränga stenblock.
En sak om aidkilar och fall. Aidkilar har ibland en brottstyrka på 3kN. Ett fall är normalt max mellan 4-8kN. Men sedan har man det att fallet absorberas av repet, bromsen, klättraren också vidare. Det som är mest aktuellt är kilens förmåga att sitta kvar i berget då man oftast inte tar de krafter som fallet innebär. Men eftersom aidkilar inte är CE-märkta får man inte rekommendera någon att leda på dem, men hellre en aidkil än ingen kil. Allra helst borrbult, gärna med båda fötterna inne i ett madrasserat rum. Då kan man dessutom passa på att tillverka tyger som det inte går att hänga sig i då man har en brottstyrka på mycket lägre nivåer än vad som krävs för att det skall gå att hänga sig i dem. Men då har vi slutat prata klättring.
Amen herregud. Här har man varit frånvarande en vecka för att man försökt banka vett i studenter. Under tiden skriver folk förbluffande saker som att friktionen för en kil inte spelar någon roll! (OK: Jag använder den smidda yxan och du den skrovliga stenyxan och sedan hugger vi ved!) Eller att en kil inte har någon sprängkraft! Kilen är en av de sex fundamentala maskinerna, och har använts i mer än 9000 år för att klyva saker! Till och med i de gamla egypterna använde bronskilar för att spränga stenblock.
Flippade ingenjörer... Tror att jag faller tillbaka på mina gamla principer om att alltid ta med 15 kg prylar, placera ca 3000 kr utrustning per meter, och alltid klättra två grader under min maxnivå...
;-)
Friläggning nedan. Det saknas en faktor två i båda ekvationerna eftersom kraften fördelas på båda sidorna av sprickan. Jag ides inte bry mig.
Ideal situation, ingen elastisk deformation etc.
Duracellkaninen sa:Normalfallet för kamsäkring bygger däremot på just friktion. Tappar kammen friktionen så kommer kammarna inte att försöka gå utåt - de kommer att tryckas ihop.
Duracellkaninen sa:Jag vill varna för att dra slutsatser om den här diskussionen, då jag har en tämligen säker att tänkandet är fel. Jag har dock inte kontrollerat det mot "högre" makter, utan går bara på kombinationen av den gamla visdomen om sprängkraft, egna erfarenheter OCH mina 20 år gamla kunskaper som civilingenjör...
Duracellkaninen sa:Det här innebär att den gamla visdomen är sann; vid ömtåliga placeringar är en kil bättre än en hexa som är bättre än en kamkil.
Yakherden sa:En perfekt placerad kam i en parallel spricka bakom ett stort block, och vid ett fall på en sekund, borde på blocket utverka kraften (avrundade siffror):
80kg x 9,82 x 2 = c:a 10,6 kN (1600 kilo).
Dessa siffror förutsätter att:
1. Repet är statiskt (varvid aktuelle klättrare har brutit pelvis förlängesen)
2. Att repet är förankrat i något annat än en människa som belayar. En bult t.ex.
3. Att man har fallit ganska långt, c:a 10 meter. Det brukar nog refereras till som en "monstersusare"
Apropå vad som inte finns och vad som inte går, så är just friktionen nåt som alltid finns, så friktionslösa sprickor kan vi definitivt bortse ifrån.
Vidare är det så att just friktionsKRAFTEN självklart uppstår i kontktytorna på en kil alldeles oavsett om den rör sig eller ej, och den reducerar därmed kilens förmåga att glida och att genom kilverkan öka normalkraften. Detta sker oavsett om det är ett fjädrande flak eller ej. Så länge inte friktionskraften pekar nedåt är den f ö en del i den jämvikt som bär upp den last som kilen belastas med (Newtons första lag).
Sen är det naturligtvis så att en flakkant är inte antingen helt mjuk och flexibel eller helt styv. Den kan vara mer eller mindre fjädrande helt enkelt. Och för att få den att fjädra mer, behövs mer kraft, såtillvida är den ju idealelastisk.
Som troligen redan framkommit tidigt i tråden kan man om man vill, göra en konservativ beräkning av den last en kil kan ta upp, och där bortse från friktionen, men det är ju mindre rätt.
Jag har ju inte ägnat mig åt sådana här beräkningar när jag klättrat nån gång - men däremot är det ju rätt många placeringar jag satt där jag insett att jag inte kan betrakta vardera sidan av berg mot kilen som två halvoändligheter, det är rätt vanligt att man har minst en sida som inbjuder till funderingar över vad den egentligen tål.
Vidare så är det som jag redan sagt oftast så i praktiken att jag främst placerar vanlig kil när det går, och kammar när sprickorna är ungefär parallella (eller stora). Det gör ju att kilar och kamkilar i praktiken skiljer sig genom att placeringarna i sig också skiljer sig (ofta).
Apropå Wikiartikeln så undrar jag om vi tänker på samma artikel? I den artikel jag länkade till ser jag inte att man gjort någon jämförelse avseende krafterna i en kil resp kamkil. Du får gärna hjälpa mig hitta den texten, även om det bara är en Wiki.