Sprängkraft för kil vs friend

[Duracellkaninen]

Ledsen om jag varit otydlig

Men hallå, om vi först bestämmer oss för att sprickor för kilar är oelastiska och oförstörbara, och att friktionen inte spelar roll så är det ju ett specialfall. I det läget behöver vi inte heller för kamkilen bry oss om att klippan kan fjädra och även gå sönder (typiskt flakkant).

Teoretiskt så skulle ju kilen kunna sitta kvar rent formbetingat om friktionskoefficienten vore noll - men det stämmer ju inte med verkligheten. I verkligheten finns det förstås friktion i båda fallen och i båda fallen måste man ju anse att det är samma normalkraft mot klippan som skulle kunna leda till att klippan går sönder. Om klippan inte går sönder, utan att det är säkringen som går sönder - fine - då är det märklasten vi har uppnått mer eller mindre.

Även en kamsäkring kan förstås sitta kvar formbetiingat i en kilformad spricka, och även i det omöjliga fallet där friktionen är noll.

Det är ju på sätt och vis fel att jämföra en parallell spricka med en kamsäkring, resp en kilformat spricka med en kil, men det kan ju samtidigt vara lite lömskt att bortse från det faktum att man just brukar använda resp säkring i just sådana sprickor. Huvudsaken är väl att man har klart för sig på vilket sätt man jämfört och hur man uttrycker sig utifrån det.

Normalfallet för en kil är att du sätter den i en KILFORMAD spricka där berget håller - då har friktionen ingen påverkan. Går berget sönder finns det inte heller något att ha friktion mot. Elasticiteten (bortsett från rätt extrema flak) i berg är mycket liten och är kraften stor nog att göra friktionen avgörande, så innebär det MED AUTOMATIK att den inte kommer att sitta kvar av friktion - då det kräver en större normalkraft än den kraft som redan öppnat sprickan. Det innebär att det INTE FINNS NÅGON FALL där friktion för en kil spelar roll (utom om den skulle klara att stoppa ett fall genom att glida mot EN yta - vilket vi vet att det aldrig kommer att ske då normalkraften i så fall måste utgöras av kilens egentyngd).

Normalfallet för kamsäkring bygger däremot på just friktion. Tappar kammen friktionen så kommer kammarna inte att försöka gå utåt - de kommer att tryckas ihop. De enda fall där kamkilen sitter fast formbetingat är i fullt utfällt läge alternativt om friktionen släpper och minsta läget inte är tillräckligt för att komma ut genom sprickan. Huvudsaken är dock att veta att kamsäkringen alltid pga kamvinkeln kommer att ge en STÖRRE kraft än en kil med motsvarande anläggningsyta.

Som Wiki-artikeln mycket riktigt påpekar är kamkilens funktion utformad så att den fungerar på samma sätt i en kilformad spricka, dvs med friktion och högre kraft än motsvarande yta på en kil.

Det som flera säkert noterat, att en kil glider något vid häftiga fall, har inte att göra med att den fungerar mha friktion. Det har att göra med att den kan glida en aning pga berg/aluminium som smulas sönder (repor) samt den lilla elasticitet som ändå finns INNAN kilformen tar smällen.

 

[Duracellkaninen]

...praktisk nytta av på fältet.......

Den gamla regeln: kilar har mindre sprängverkan än en kamkil! Gäller där risken är att klippan ger efter. Ta även hänsyn till anläggningsyta - liten yta ger större risk att berget går sönder (praktisk regel - använd inte aidkilar och tro att de håller för trad-fall).

Precis som du säger är det andra snacket bara det som ger att ovanstående är sant.

 

[embl]

En sak om aidkilar och fall. Aidkilar har ibland en brottstyrka på 3kN. Ett fall är normalt max mellan 4-8kN. Men sedan har man det att fallet absorberas av repet, bromsen, klättraren också vidare. Det som är mest aktuellt är kilens förmåga att sitta kvar i berget då man oftast inte tar de krafter som fallet innebär. Men eftersom aidkilar inte är CE-märkta får man inte rekommendera någon att leda på dem, men hellre en aidkil än ingen kil. Allra helst borrbult, gärna med båda fötterna inne i ett madrasserat rum. Då kan man dessutom passa på att tillverka tyger som det inte går att hänga sig i då man har en brottstyrka på mycket lägre nivåer än vad som krävs för att det skall gå att hänga sig i dem. Men då har vi slutat prata klättring.

 

[Yakherden]

Bara så jag är med (trots tråddrift): Klassar ni allt UNDER 5kN som Aidpryttel? Eller är 5 också med där? Eller är ni nöjda med 4?
Har de tre största IMP (RP) och de tre största mässingsoffseterna från DMM som jag gärna sätter, dock är de minsta av dem klassade för 5 kN, de större för 7.

 

[Mezzner]

Apropå vad som inte finns och vad som inte går, så är just friktionen nåt som alltid finns, så friktionslösa sprickor kan vi definitivt bortse ifrån.

Vidare är det så att just friktionsKRAFTEN självklart uppstår i kontktytorna på en kil alldeles oavsett om den rör sig eller ej, och den reducerar därmed kilens förmåga att glida och att genom kilverkan öka normalkraften. Detta sker oavsett om det är ett fjädrande flak eller ej. Så länge inte friktionskraften pekar nedåt är den f ö en del i den jämvikt som bär upp den last som kilen belastas med (Newtons första lag).

Sen är det naturligtvis så att en flakkant är inte antingen helt mjuk och flexibel eller helt styv. Den kan vara mer eller mindre fjädrande helt enkelt. Och för att få den att fjädra mer, behövs mer kraft, såtillvida är den ju idealelastisk.

Som troligen redan framkommit tidigt i tråden kan man om man vill, göra en konservativ beräkning av den last en kil kan ta upp, och där bortse från friktionen, men det är ju mindre rätt.

Jag har ju inte ägnat mig åt sådana här beräkningar när jag klättrat nån gång - men däremot är det ju rätt många placeringar jag satt där jag insett att jag inte kan betrakta vardera sidan av berg mot kilen som två halvoändligheter, det är rätt vanligt att man har minst en sida som inbjuder till funderingar över vad den egentligen tål.
Vidare så är det som jag redan sagt oftast så i praktiken att jag främst placerar vanlig kil när det går, och kammar när sprickorna är ungefär parallella (eller stora). Det gör ju att kilar och kamkilar i praktiken skiljer sig genom att placeringarna i sig också skiljer sig (ofta).

Apropå Wikiartikeln så undrar jag om vi tänker på samma artikel? I den artikel jag länkade till ser jag inte att man gjort någon jämförelse avseende krafterna i en kil resp kamkil. Du får gärna hjälpa mig hitta den texten, även om det bara är en Wiki.

 

[mellpat]

Nog måste väl friktionen ha betydelse även för en kils sprängkraft. För om kilens anliggningsyta utgjordes av små rullar (enbart rullfriktion) så skulle man självklart ... för mig åtminstone ... i en del vanliga fall kunna få högre sprängverkan med en kil än med en kam.

Sagt som kommentar till Duracellkaminen.

 

[lobo2me]

"halvoändligheter"

 

[Mezzner]

Det är bara ett matematik- eller fysikbegrepp som avser en kropp som är så stor att den är obegränsad, men bara åt ett håll så att säga.

 

[lobo2me]

det ska till en riktig microkil att få rum mellan två halvoändligheter.

 

[Mezzner]

Jo, man kan ju tycka att det blir väldigt lite över för en spricka om ena halvan av oändligheten finns på ena sidan och resten av oändligheten finns på andra sidan. Men jag tror nästan att avståndet mellan halvoändligheterna kan vara enormt - om inte oändligt!

 

[lobo2me]

ok, då blir det en big bro

har en sån friktions- eller formbetingat grepp, tro..?

 

[Mezzner]

Både och kanske man borde säga, men det intressanta är att den fungerar även som bara friktionsbetingad. Jämför stämp.