SNÖBRYGGAN VID TJÅGNÅRISJÅKKÅTJ I SAREK
- Trådstartare kivilös
- Start datum
Här skriks det visst... 
Jag har inte varit där i år än men jag tror att du kan utgå från att den är borta. Ifjol så fanns det inget spår alls efter den ett antal dagar in i augusti och med tanke på att förutsättningarna är ungefär likvärdiga i år så vore det konstigt om den hade klarat sig.
Jag har inte varit där i år än men jag tror att du kan utgå från att den är borta. Ifjol så fanns det inget spår alls efter den ett antal dagar in i augusti och med tanke på att förutsättningarna är ungefär likvärdiga i år så vore det konstigt om den hade klarat sig.
Kan variera kraftigt!
Passerade den nämnda snöbryggan i mitten av augusti 1990. Då var den tjock och stark, se bilden nedan
På min senaste vandring i de trakterna, 2001, första veckan i september fanns inget spår av den.
Men oroa dig inte, det är inte några större problem att vada Tjågnårisjåkkåtj vid stigen ett par hundra meter nedströms snöbryggan. Då, för två år sedan, var det ovanligt blött och mycket vatten i jåkkarna, men trots det så hittade jag ett vad som inte var djupare än knäna och med en srtöm som inte var särskilt besvärlig. Ett tips i största allmänhet är att köpa sig ett par Cover Boots (Lundhags), billiga men bra överdragsstövlar som når upp till knäna, som underlättar vadningen oerhört mycket. Man har stöd av sina kängor och behöver inte frysa om fötterna (känseln kvar). Drar man sedan ner regnbyxorna över "Bootsen" och drar en rem över smalbenet så klarar man vad som går ända upp i grenen utan att bli våt.
Lycka till! ///Claes, http://w1.855.telia.com/~u85511943/
ps. Kommer själv att passera Tjågnårisjåkkåtj på min vandring från Stalo till Salto (via Alkavagge och Rapadalen) vecka 34 och 35.
Passerade den nämnda snöbryggan i mitten av augusti 1990. Då var den tjock och stark, se bilden nedan
På min senaste vandring i de trakterna, 2001, första veckan i september fanns inget spår av den.
Men oroa dig inte, det är inte några större problem att vada Tjågnårisjåkkåtj vid stigen ett par hundra meter nedströms snöbryggan. Då, för två år sedan, var det ovanligt blött och mycket vatten i jåkkarna, men trots det så hittade jag ett vad som inte var djupare än knäna och med en srtöm som inte var särskilt besvärlig. Ett tips i största allmänhet är att köpa sig ett par Cover Boots (Lundhags), billiga men bra överdragsstövlar som når upp till knäna, som underlättar vadningen oerhört mycket. Man har stöd av sina kängor och behöver inte frysa om fötterna (känseln kvar). Drar man sedan ner regnbyxorna över "Bootsen" och drar en rem över smalbenet så klarar man vad som går ända upp i grenen utan att bli våt.
Lycka till! ///Claes, http://w1.855.telia.com/~u85511943/
ps. Kommer själv att passera Tjågnårisjåkkåtj på min vandring från Stalo till Salto (via Alkavagge och Rapadalen) vecka 34 och 35.
Snöbryggan vid Tjågnoris
Jag vet när och hur den nämnda bryggan försvann.
Det var den 25 juli (2002) kl 0415.
Jag skulle passera. Flear hade gått över på kvällen den 24.
Jäg säkrade mig med min ryggsäck på den östra sidan. Tog kamera och ett stadigt tag i mitt rep. Ställde mig med en fot på det som såg ut som en sten. Den andra foten satte jag fram med ett regält steg.
Tog sedan min stav och satte ett regält hugg i snöbryggan.
Vad som hände kan alla förstå. Den brast med ett fruktansvärt dån.
Utan förankring i ryggsäcken hade jag rasat ner i jokken. Nu kunde jag lätt ta mig tillbaka, även om jag var skakad.
Nej snöbryggor skal man vara mycket försiktig med. Man vet alldrig vad som finns under.
Det säkraste stället att vada Tjågnåris är nedströms. På västsidan finns en liten tjärn. Jokken delar sig här i tre armar. Det är inte djupa och man tar sig lätt fram med hjälp på bankarna.
Här har jag gått ett flertal gånger.
Ingvar
haskell; sa:Här skriks det visst...
Jag har inte varit där i år än men jag tror att du kan utgå från att den är borta. Ifjol så fanns det inget spår alls efter den ett antal dagar in i augusti och med tanke på att förutsättningarna är ungefär likvärdiga i år så vore det konstigt om den hade klarat sig.
Jag vet när och hur den nämnda bryggan försvann.
Det var den 25 juli (2002) kl 0415.
Jag skulle passera. Flear hade gått över på kvällen den 24.
Jäg säkrade mig med min ryggsäck på den östra sidan. Tog kamera och ett stadigt tag i mitt rep. Ställde mig med en fot på det som såg ut som en sten. Den andra foten satte jag fram med ett regält steg.
Tog sedan min stav och satte ett regält hugg i snöbryggan.
Vad som hände kan alla förstå. Den brast med ett fruktansvärt dån.
Utan förankring i ryggsäcken hade jag rasat ner i jokken. Nu kunde jag lätt ta mig tillbaka, även om jag var skakad.
Nej snöbryggor skal man vara mycket försiktig med. Man vet alldrig vad som finns under.
Det säkraste stället att vada Tjågnåris är nedströms. På västsidan finns en liten tjärn. Jokken delar sig här i tre armar. Det är inte djupa och man tar sig lätt fram med hjälp på bankarna.
Här har jag gått ett flertal gånger.
Ingvar
Aktuellt
Första rejäla böjen nedanför fallen!
böjen syns bra på kartan vid den grova ekvidistansen nedanför den röda fördvägen som passerar jåkken där stigen kommer fram.
MVH ///Claes
Vadet är lätt att hitta, det ligger i första rejäla böjen nedanför fallen (söderut) ett par hundra meter nedström det ställe där stigen kommer fram till jåkken, innan branten ner mot Rapadalen.svartöra; sa:
böjen syns bra på kartan vid den grova ekvidistansen nedanför den röda fördvägen som passerar jåkken där stigen kommer fram.
MVH ///Claes
Vadet är lätt att hitta, det ligger i första rejäla böjen nedanför fallen (söderut) ett par hundra meter nedström det ställe där stigen kommer fram till jåkken, innan branten ner mot Rapadalen.
böjen syns bra på kartan vid den grova ekvidistansen nedanför den röda fördvägen som passerar jåkken där stigen kommer fram.
MVH ///Claes
Gammal tråd men kanske bidrar med något till någon... här kanske...
http://www.utsidan.se/albums/viewpic.htm?ID=17438
