Samisk vs. gammal stavning
- Trådstartare tbergman
- Start datum
Kartorna på
www.gis.lst.se "Länskartor" är väl OK därvidlag? Det anges två stavningar t ex Kebnekaise Giebnegási.
På motsvarande lantmäteritjänst står samma stavning men inte på de senaste tryckta kartorna?
Thure
www.gis.lst.se "Länskartor" är väl OK därvidlag? Det anges två stavningar t ex Kebnekaise Giebnegási.
På motsvarande lantmäteritjänst står samma stavning men inte på de senaste tryckta kartorna?
Thure
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Det är inte just den tjänstens fel, utan beror på att själva bakgrundskartorna som hämtas från Lantmäteriet har olika många år på nacken -- Vägkartan har i mångt och mycket kvar den gamla stavningen, medan Översiktskartan uppdaterats (i alla fall vad gäller de rasterversioner som finns online).
Tyvärr kan man varken via Länskartor eller KartSök och Ortnamn komma åt Fjällkartan, men då går det att vända sig till Metrias butik istället. Denna har även fördelen att man vid lämplig zoomnivå enkelt kan växla mellan Fjällkartan ("vald karta") och Vägkartan ("kartstöd"), för att snabbt jämföra namnformer.
Tack för fin information. Jag håller på att tagga mitt webbfotoalbum och lägger in båda namnformerna. Därav mitt behov av stavningsstöd.
Under processen har jag emellertid börjat att fundera på att försöka få tag i äldre kartor över de områden i fjällen jag vistas i för att behålla som minne. Jag accepterar den nya namnkonventionen och tycker att det har varit en riktig förändring. De gamla stavningarna har dock ett nostalgivärde som inte är försumbart.
Jag tog mig en titt Grundstens "Vandra Kungleden 1" (1988) där han diskuterar ortnamnsreformen på fjällkartan. Där skriver han att det stora beslutet var att införa nordsamisk stavning i områdena där detta används (dvs. i princip norr om Teusadalen). Den tidigare stavningskonventionen skulle därmed ha varit lulesamisk. I anslutning till detta listas ett antal samiska ord med nord- respektive lulesamisk stavning. Jag noterar emellertid att den lulesamiska stavningen som rapporteras där är vad jag skulle vilja kalla "den klassiska", dvs. den som var förhärskande på fjällkartorna tidigare. Exempel på namnformer enligt den klassiska stavningen: "jaure" och "vagge".
Efter detta måste ytterligare en reform ha införts där den lulesamiska stavningen ändrades. När skedde detta? När slutade man t.ex. att använda Alkavagge och började med Álggavágge på Sarekbladet? Var det i samma veva som den nordsamiska stavningen infördes norr om Teusadalen eller skedde detta senare? Av Grundsten att döma infördes en modifierad form av lulesamisk stavning senare.
Ytterligare en fundering: I ett kartblad från Vindelfjällen hittar jag ytterligare en stavningsvariant. Där skrivs det "tjåhkka" och inte "tjåhkkå" eller "cohkka". Vad är det för stavningstyp?
Efter detta måste ytterligare en reform ha införts där den lulesamiska stavningen ändrades. När skedde detta? När slutade man t.ex. att använda Alkavagge och började med Álggavágge på Sarekbladet? Var det i samma veva som den nordsamiska stavningen infördes norr om Teusadalen eller skedde detta senare? Av Grundsten att döma infördes en modifierad form av lulesamisk stavning senare.
Ytterligare en fundering: I ett kartblad från Vindelfjällen hittar jag ytterligare en stavningsvariant. Där skrivs det "tjåhkka" och inte "tjåhkkå" eller "cohkka". Vad är det för stavningstyp?
Nu har jag inte boken tillgänglig, men skriver han uttryckligen att "den tidigare stavningskonventionen var lulesamisk"? Kan det istället röra sig om att det helt enkelt var den nordsamiska ortografin som man införde först när man väl började genomföra ändringen, eller att han menar något i stil med att den gamla kartortografin liknar lulesamiska (nordsamisk ortografi är som bekant markant annorlunda på många punkter)?
Såvitt jag förstått skapades ett "kompromissbetonad" skrivsätt särskilt för den nya topografiska kartan i början av 70-talet, som väl mer eller mindre hade som mål att utjämna lokala variationer, vilket skulle kunna jämföras med att införa en "skandinavisk" ortografi på kartor över just Skandinavien.
Man måste komma ihåg -- eller bli upplyst om -- att de nuvarande officiella ortografierna för de samiska språken inte har så ohyggligt många år på nacken: den nordsamiska är (i fastställd form) från 1978 liksom den sydsamiska och den lulesamiska är från 1983. Exakt när namnen i fjällområdet reviderades för de enskilda kartbladen har jag dock inga exakta uppgifter om, men det finns säkert att läsa någonstans.
Det är umesamiska, vilken är en liten och troligtvis snart utdöd varietet som har drag från både nord och syd. Kartgränsen mellan denna och sydsamiska (som i sin tur har vissa dialektala skillnader) följer ungefär men inte exakt kommungränsen mellan Sorsele och Storuman.
