OK, en gång till. Vad på fötter vid vad?

Re: Re: Svar på sidopår :)


Jag undrar
om a) jag har en vidare erfarenhet
av kängor än de flesta, eller väljer bättre

b) skillnaden faktiskt är SÅ stor
mellan sydnorsk och kontintental vandring
å ena sidan, svensk fjällvandring å den andra.

Betr. a): har jag skor som tränger och klämmer och
känns heta så har jag valt fel!

Så jag reser kanske 30 timmar med kängor på fötterna, och efter turen kanske jag stannar ett par dagar i
Paris och spatserar på boulevarderna i dem.

Vad? Jag har ALDRIG förstått varför det skulle varabehagligare eller säkrare att vada i annat än kängorna (eller varför en TAR AV SIG kläder).
Blöta blir de, men de blir lika blöta av 15 minuter
i vide och dvärgbjörk, efter regn. [/QUOTE]

Marmotta,
Du måste vara försedd med en annan typ av svettkörtlar än jag. Jag svettas med vanliga gympadojor i sammanhang där du tydligen klarar dig galant med vandringskängor. Det är bara att lyckönska.

Mina erfarenheter av vandringar i kontinentala Europa och Amerika är begränsade. Men känslan är att bergen är oerhört mycket torrare och "hårdare" än de svenska fjällen. Det är förmodligen därför som den kontinentala typen av vandringskängor utvecklats, medan vi utvecklade gummistövlar. Sedan har de kontinentala invaderat Skandinavien de senaste 20 åren, enligt min mening mycket beroende på design/mode samt att de är polstrade och skönare på fötterna än stövlar och cellgummikängor.

Tekniken att gå med gympadojor har dock utvecklats i USA och jag tror att likheterna mellan terrängen där och den terräng du går mycket i är ganska stora. Där hinner gympadojorna torka bättre mellan de blöta partierna, verkar det. Det var dessa tankar som gjorde att jag tyckte att jag måste komplettera med Sealskinz för de svenska fjällen.

Jag kan rekommendra Ray Jardines bok "Beyond Backpacking" för en utveckling av idéerna bakom gympadojor som enda fotplagg. Där finns mycket värdefullt att hämta, även om Jardine är en smula för allvetande i sina uttalanden för att tilltala mig i alla lägen (kan bara hoppas att jag själv inte uppfattas som något liknande).

Att använda kraftiga "vattentäta" kängor som vadarskor känns som ännu ett exempel på den våldsamma overkill när det gäller skodon och annan utrustning som UL kan sägas vara en reaktion på. Naturligtvis finns alltid risken att man skadar foten vid vad eller i annat sammanhang, om den inte är inkapslad i något absolut skottsäkert. Men skall man verkligen dagligen och stundligen släpa runt på dessa blöta, tunga och skottsäkra kolosser för att vara rustad för någonting som kanske kan inträffa vart 10:e år?

Om dojjorna och därmed fötterna ändå skall vara blöta så föredrar jag något som väger 750 g och torkar snabbt framför något som väger 2 kg plus vatten och som inte torkar förrän efter 3 dagar hemma.

Jörgen
 
Re: Re: Svar på sidopår :)

Raskesven; sa:
NUI; sa:
.....
Låt oss mötas vid Rapaselet i juli och duellera genom att stampa varandra på tårna. På den punkten tror jag du vinner :)

Hälsningar
Jörgen
Den duellen kanske kan bli av;-) Jag befinner mig själv i området runt Padjelanta-Sulitelma under Juli. Vi har dock ännu inte bestämt om Sarek ska ingå.

...
Föreslår en duell i godaste kaffet om vi skulle stöta på varandra istället fär tåstampning, fast där har nog inte dina vinstchanser ökat;)

Raskesven

Du vinner nog kaffeduellen också. Efter att ha lagt kaffepannan och tekniken med tre uppkok och varierande proportioner gammal sump på hyllan så kör jag numera med snabbkaffe... UL förstås :)

Jörgen
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Re: Keen vattensandaler

Hedman; sa:
Har alldeles nyss köpt mig ett par Keen Newport och är hittills väldigt nöjd med dem. Har inte tänkt vada med dem, men de är skapta för att fungera i vatten och har skyddad tådel. Realtivt lätta, under 400 gr/st och mycket stadiga (bred läst). Ett amerikanskt märke som lanseras i Sverige till sommaren (kostar 1100 kronor på Naturkompaniet), jag köpte förra årets modell på rea från Globetrotter.
kee4940404.jpg

http://www.globetrotter.de/


Tänkte bara tillägga att Addnature har en modell av Keens sandaler som skulle kunna vara intressant för vadning, nämligen Hood River. Har dock ingen erfarenhet av den.
 
Re: Re: Re: Svar på sidopår :)

NUI; sa:
Marmotta,
Du måste vara försedd med en annan typ av svettkörtlar än jag. Jag svettas med vanliga gympadojor i sammanhang där du tydligen klarar dig galant med vandringskängor. Det är bara att lyckönska.

Mina erfarenheter av vandringar i kontinentala Europa och Amerika är begränsade. Men känslan är att bergen är oerhört mycket torrare och "hårdare" än de svenska fjällen. Det är förmodligen därför som den kontinentala typen av vandringskängor utvecklats, medan vi utvecklade gummistövlar. Sedan har de kontinentala invaderat Skandinavien de senaste 20 åren, enligt min mening mycket beroende på design/mode samt att de är polstrade och skönare på fötterna än stövlar och cellgummikängor.

Tekniken att gå med gympadojor har dock utvecklats i USA och jag tror att likheterna mellan terrängen där och den terräng du går mycket i är ganska stora. Där hinner gympadojorna torka bättre mellan de blöta partierna, verkar det. Det var dessa tankar som gjorde att jag tyckte att jag måste komplettera med Sealskinz för de svenska fjällen.

Jag kan rekommendra Ray Jardines bok "Beyond Backpacking" för en utveckling av idéerna bakom gympadojor som enda fotplagg. Där finns mycket värdefullt att hämta, även om Jardine är en smula för allvetande i sina uttalanden för att tilltala mig i alla lägen (kan bara hoppas att jag själv inte uppfattas som något liknande).

Att använda kraftiga "vattentäta" kängor som vadarskor känns som ännu ett exempel på den våldsamma overkill när det gäller skodon och annan utrustning som UL kan sägas vara en reaktion på. Naturligtvis finns alltid risken att man skadar foten vid vad eller i annat sammanhang, om den inte är inkapslad i något absolut skottsäkert. Men skall man verkligen dagligen och stundligen släpa runt på dessa blöta, tunga och skottsäkra kolosser för att vara rustad för någonting som kanske kan inträffa vart 10:e år?

Om dojjorna och därmed fötterna ändå skall vara blöta så föredrar jag något som väger 750 g och torkar snabbt framför något som väger 2 kg plus vatten och som inte torkar förrän efter 3 dagar hemma.

Jörgen

Nu hänger jag inte med, alls. Var det inte du
som nyss förespråkade att vända på steken, gå i lätta skor
normalt och spara de tunga till vad? Och alltså bära
kängorna på ryggen?

Kanske bäst också att precisera vad skorna väger.
Mitt nordiska par väger 1550 g, 550 gram
mer än det lätta alternativet, som för mig
vore ex.vis mina Ecco Receptor eller
Garmont med Vibram-sula.
På ryggen är det
däremot jämförbart med mitt tält,
alltså ett avsvärt tillskott (c:a 10 procent!!)
Det stegjärnsfasta paret väger 1650 g.
Båda torkar tämligen fort. Det där med genomsura
skor efter ett vad kännet jag öht inte igen -
jag tror det är gissningar eller fördomar.

Minns en gång när jag vadade till midjan i
Sulisfjellene (självklart i regnkläder)
och nog fan var det obehagligt
medan det pågick, men inte var det ngt obehag att
använda skorna efter det. De var iaf tillräckligt torra
nästa etapp.

Du för (tidigare) resonemang om att
se till de mer normala 90 procenten av en tur
och se de övriga tio som ngt marginellt,
som inte ska få råda över skoval, e.d.
Det är inte alls min inställning. Jag har t ex
stegjärn på de flesta av mina kontintentala
turer och jag använder dem mycket lite, kanske
en gång på turen. Men då är de ju nödvändiga
för att rädda semestern!


På samma sätt finns det andra
riskmoment som måste minimeras, t ex att absolut
oundgänglig utrustning går sönder eller försvinner.
Går jag genom svår blockterräng stoppar
jag ned vattenflaskan och kartfodralet i säcken -
risken att tappa dem är säkert liten, men inte värd att ta. Risken att trampa ur ett par låga skor skulle jag bedöma som betydligt större, bl a av erfarenhet.

En annan sak är förstås, varför vada, överhuvudtaget?
Det finns pass som jag valt bort helt, eller till vilka jag har alternativ i reserv, eftersom de kan vara farliga. Kan man inte på samma sätt planera bort behovet av svåra och farliga vad? På sistone
har jag gått en del utanför lederna i Norge (det
är vad som finns kvar!) och då blir man plötsligt
väldigt kinkig med vägvalet.

Spara vikt i ryggsäcken är det viktigaste.
Men jag har än idag inte gått över till enkelväggstält
eller tarp eftersom absolut ingen har lyckats tala
om vilken temperaturskillnad man kan vänta
mot omgivningen i sådana (jag vill ha 7-10 grader
extra).
 
Re: Re: Re: Re: Svar på sidopår :)

marmotta; sa:
Nu hänger jag inte med, alls. Var det inte du
som nyss förespråkade att vända på steken, gå i lätta skor
normalt och spara de tunga till vad? Och alltså bära
kängorna på ryggen?

..
Det där med genomsura
skor efter ett vad kännet jag öht inte igen -
jag tror det är gissningar eller fördomar.

Nja, jag förespråkade inte att man skulle använda de tunga till vad, utan till glaciärvandringar eller liknande, där gympadojor är olämpliga. Och de flesta verkar anse att det för total energiåtgång (och välbefinnande) är lättare att bära 1 kg extra i ryggsäcken än att bära det på fötterna.

När det gäller genomsura kängor så noterade jag i vintras att mina Merrell med Goretex-foder, tog 3 dygn att bli helt torra inomhus, efter att ha blivit sura på en dagsutflykt. Och det var tjockt med genomsura Meindl-kängor i vartenda torkrum jag stötte på uppe fjällen förra sommaren. Så då stärktes jag i min inställning att om man ändå skall vara blöt om fötterna kan man lika gärna välja några lätta skor. Vad som då återstår till kängornas försvar är det eventuella vriststödet. Och på den punkten är de kanske inte så oerhört överlägsna som man lätt kan tro.

Behöver man stegjärn så behöver man kanske kängor av det skälet. Men de flesta fjällvandrare tror jag inte går på glaciärer. Och även de som gör det, gör det knappast under större delen av sina fjällvandringar.

Så för min del kvarstår intrycket att många använder kängor därför att man är van vid det och gillar det. Det är helt OK för min del, var och en bär ju som sagt sina egna grejor i fjällen och betalar därmed själv priset för sina val. Fast jag har svårt för att inte käfta emot när försöker upphöja det man gillar till någon slags högre sanning. Som sagt, rutinerade friluftsmänniskor kan göra på de mest olika sätt när de är ute och trivas bra med det.

Jörgen
 
Re: Re: Re: Re: Re: Svar på sidopår :)

NUI; sa:
Nja, jag förespråkade inte att man skulle använda de tunga till vad, utan till glaciärvandringar eller liknande, där gympadojor är olämpliga. Och de flesta verkar anse att det för total energiåtgång (och välbefinnande) är lättare att bära 1 kg extra i ryggsäcken än att bära det på fötterna.

När det gäller genomsura kängor så noterade jag i vintras att mina Merrell med Goretex-foder, tog 3 dygn att bli helt torra inomhus, efter att ha blivit sura på en dagsutflykt. Och det var tjockt med genomsura Meindl-kängor i vartenda torkrum jag stötte på uppe fjällen förra sommaren. Så då stärktes jag i min inställning att om man ändå skall vara blöt om fötterna kan man lika gärna välja några lätta skor. Vad som då återstår till kängornas försvar är det eventuella vriststödet. Och på den punkten är de kanske inte så oerhört överlägsna som man lätt kan tro.

Behöver man stegjärn så behöver man kanske kängor av det skälet. Men de flesta fjällvandrare tror jag inte går på glaciärer. Och även de som gör det, gör det knappast under större delen av sina fjällvandringar.

Så för min del kvarstår intrycket att många använder kängor därför att man är van vid det och gillar det. Det är helt OK för min del, var och en bär ju som sagt sina egna grejor i fjällen och betalar därmed själv priset för sina val. Fast jag har svårt för att inte käfta emot när försöker upphöja det man gillar till någon slags högre sanning. Som sagt, rutinerade friluftsmänniskor kan göra på de mest olika sätt när de är ute och trivas bra med det.

Jörgen


Stegjärn behövs fr a på hårda snöfält, t ex under förmiddagstimmarna. Jag har aldrig stegjärn
med i fjällen, och jag kan bara minnas exakt två
tillfällen i Norge
där de hade varit till hjälp - vid det ena
var istället helt beroende av stavarna
för att inte glida ner i en sjö!
Men, återigen: behövs järnen EN gång på turen
så behövs de på HELA turen, eftersom HELA
turens framgång kan hänga på ett enda pass.

Jag känner naturligtvis till talesättet om skor
på fötter och på ryggen, men är det mer
än ett talesätt? För den som haft ischias
och med yttersta tvekan bär mer än 15.5 kg
på en tiodagars tur, är det ingen tvekan om vad som
gäller. Mina ben är förstås starkare än ryggen.

Jösses, ja, torkrum, finns det nåt som ger en
mer perfekt fjällkänsla?
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Svar på sidopår :)

marmotta; sa:
.

Jag känner naturligtvis till talesättet om skor
på fötter och på ryggen, men är det mer
än ett talesätt? För den som haft ischias
och med yttersta tvekan bär mer än 15.5 kg
på en tiodagars tur, är det ingen tvekan om vad som
gäller. Mina ben är förstås starkare än ryggen.

Bra fråga. I den litteratur jag hittat talas det om att x kg på fötterna motsvarar y kg på ryggen, fast x och y varierar en del. Den grundläggande sanningen verkar man dock vara överens om, men frågan är ju hur säker den är? Finns det någon som känner till faktisk forskning på området?

Om man kan mäta att stavar ökar energiförbrukningen med 40% så kan man väl mäta hur mycket 1 eller 2 kg på fötterna påverkar densamma? Men då föreslår jag att vi tar en ny tråd. För att något anknyta till Pal2:s ursprungliga vad-fråga så är alltså mitt svar att man vadar i samma skor och strumpor som man går i. Bara att plaska på alltså. Och dessa skor bör vara lätta och inte suga nämnvärt med vatten, som sandaler eller mesh-skor.

Keen ser intressanta ut. En fråga som dock tål att upprepas är väl varför sandaler är så jämförelservis tunga. Men lätt vikt verkar ju inte vara en prioritet hos 80% av de produkter som säljs som friluftsprodukter, vilket förmodligen beror på att de som köper produkterna, när allt kommer till kritan, inte heller prioriterar detta.

Jörgen
 
Jag lånar min tråd lite.... :)

NUI; sa:
tar en ny tråd. För att något anknyta till Pal2:s ursprungliga vad-fråga så är alltså mitt svar att man vadar i samma skor och strumpor som man går i. Bara att plaska på alltså. Och dessa skor bör vara lätta och inte suga nämnvärt med vatten, som sandaler eller mesh-skor.
Jörgen

Tja, för att stjäla tillbaka tråden (men diskussionen som stickspåret tog var intressant den med). Alternativen ser ut som följer:

1. Vada med kängorna utan sockar och sulor, helst med regnbyxor dragna utanpå. Till detta ett par lätta flipflops eller liknande (gärna barnvarianten i rosa med gröna dinosaurier, borde se snygg ut på fjället i dem med en cigarr i munnen :) ). Vill gärna ha nåt när man springer ut mitt i natten ur tältet, eller om man tar en stugnatt, eller bara för att få lufta fötterna och kängorna lite på kvällen.

2. Reparera mina tevasandaler.

3. Meshvariant, stadiummodellen verkar lätta och fina.

4. Köpa något lätt (t.ex. flipflops) och sätta på remmar så de sitter kvar på fötterna.

Salomon och Keen väger mer än mina teva så jag tror jag väljer bort dem även om de såg väldigt ändamålsenliga och bekväma ut.

Jag har aldrig haft problem med skadade tår efter vad.

Våtsockar/neopren verkar bra men lite väl klafsigt och blött att lufsa omkring i runt tältet på kvällen.

Fördelen med mooseboots är väl att det går snabbt men jag har inte bråttom och det finns ju en risk att man får blöta sockar/sulor som jag förstår det. Plockar man ut dem har man förlorat tidsvinsten (kan man spara tid? Får man ränta? :) ).

Tackar för alla tips, råd och dåd. Låttom sidospåret leva.

Peter P.
 

avslutad210712

Gäst
Re: Re: Re: Svar på sidopår :)

NUI; sa:
Marmotta,
Du måste vara försedd med en annan typ av svettkörtlar än jag. Jag svettas med vanliga gympadojor i sammanhang där du tydligen klarar dig galant med vandringskängor. Det är bara att lyckönska.

Jag svettas garanterat mer i gympadojor än i ett par kängor helt enkelt för att i ett par gympadojor är fötterna mycker mera tätt omslutna än i ett par kängor. Dessutom är det oftast syntetinnersulor i ett par gympadojor vilket knappast gör att man svettas mindre.
 
Re: Re: Re: Re: Svar på sidopår :)

avslutad210712; sa:
NUI; sa:
Marmotta,
Du måste vara försedd med en annan typ av svettkörtlar än jag. Jag svettas med vanliga gympadojor i sammanhang där du tydligen klarar dig galant med vandringskängor. Det är bara att lyckönska.

Jag svettas garanterat mer i gympadojor än i ett par kängor helt enkelt för att i ett par gympadojor är fötterna mycker mera tätt omslutna än i ett par kängor. Dessutom är det oftast syntetinnersulor i ett par gympadojor vilket knappast gör att man svettas mindre.

Jag håller inte riktigt med. Det var kanske i och för sig ett dåligt exempel, det finns stora skillnader på gympadojor och gympadojor. Och naturligtvis på kängor och kängor. Jag har haft ett par Reebok gympadojor (den internationella benämningen är sneakers, vilket jag lärt mig av mjölkförpackningarn på sistone) i vilka jag svettats kopiöst och haft ett par Lundhags yllefiltinnersulor som läskpapper. Nu har jag ett par Garmont Nagevi, till synes av liknande konstruktion. I dessa svettas jag inte märkbart. Dessutom är de ändå väldigt varma och funkar även på vintern, även om sulan då blir väl hård och halkig.

För 10 år sedan var jag och knallade i Colorado, med ett par Goretexfodrade kängor. Det var sommar och varmt och jag svettades oerhört om fötterna. Sockorna i Lundhagskängor blir också ganska fuktiga tycker jag.

Det var detta som var bakgrunden till att jag tycker att de mesh-skor jag nu använder är betydligt behagligare även i varmt väder. Så om de är bätre i blött väder och bättre i varmt väder och man kan hålla värmen med hjälp av Sealskinz i kallt väder, så känns det inte särskilt klokt för mig att välja något annat. Som dessutom är tyngre. Men det här med fotsvett och överhuvudtaget kroppstemperatur och svettning är ju väldigt individuellt.

Jörgen
 
Lätta OL-skor

Numera har jag ett par lätta OL-skor (Silva K40) som vad- och lägerskor. Tidigare har jag haft både Tevasandaler och Coverboots vid vad men OL-skorna är bästa alternativet hittills då de är lättast samtidigt som de skyddar fötterna vid vad.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips