Nu är det dags! Vandringskängorna lämnas hemma!

Ja, det är väl som ni skriver så att man kan bli överraskad, och att det från individ till individ kan fungera på vissa punkter.

Jag ser nog vart det här barkar av. Jag kommer förstås behöva testa. Och projekt "finna det perfekta skodonet" växer åt rakt motsatt håll, med en allt större kängsamling har jag snart bokstavligen ett skodon för varje tur. :)
 
Nu var det iofs många år sedan (ca: 30) kängorna byttes ut och orsaken då var att jag fick ont i vristerna. Nu testade jag inte alla men än idag så har jag det jobbigt med styva skor. På den tiden minns jag inte att man talade så mycket om vriststöd, men så använde ju många stövlar, och de har ju inget vriststöd de heller. När jag tänker efter så tror jag att det var ungefär 20 år sedan man började ifrågasätta mina skoval så de första 10 åren var det ok med lätta sneakers, eller så ville ingen klaga på den tiden.
De perfekta skorna har jag fortfarande inte hittat men däremot har jag lärt mig att vi alla är olika och att de bästa skorna är de som passar dig bäst.
I år hittade jag dock de som jag har gillat bäst hittills, sockiplast aktiga vadarskor från Lidl. De passade dock inte på underlag som lutade starkt och underlaget var snö/is/skare eller gegga.
Tyvärr höll inte dessa skorna hela turen men i sju dagar så njöt jag av den friheten dessa skorna gav mig. Det ska tilläggas att jag fryser sällan om fötterna. Skorna torkade inte under natten de första 3 dagarna eftersom det regnade hela tiden trots att mina fötter därmed var konstant blöta så fick jag aldrig "russin"fötter, när vädret var bättre då hade jag torra skor på morgonen.
Orsaken till att jag inte hittat rätt i skodjungeln är att jag ...
- tycker att ett par skor som kostar runt 1000 kr ska hålla mer än en säsong, då jag ofta går oledad så har detta tagit hårt på de flesta skorna
- har mycket dåliga knän och noterat att för stela och uppbyggda skor gör det värre
Sockiplast vadar skorna var jag orolig för att jag inte skulle klara att ha på långa stenpass, för knäna, men det fungerade fint.
Så nu letar jag nya sockiplastskor som helst har lite djupare mönster i sulorna, men samtidigt behåller sin mjukhet.
Så det bästa med allt detta är att jag lärt mig att de bästa skorna är de som just du trivs i, skorna som gör dina fötter och kropp glad, skorna som du egentligen inte ens tänker på att du har på dig.
 
"Generationer av vandrare" har under ett antal tusen år gått tungt lastade i diverse berg i tunna, mjuka skinnmockasiner, oftast utanpå tjocka filtade ullstrumpor

Nå, det var väl snarare för att de inte kunde tillverka en känga av Lundhags-, Graninge- eller Meindl-typ, och inte som en preferens. Generellt sett är ju alla historiska lösningar på problem en direkt konsekvens av vad man har för tekniska och konstruktionsmässiga möjligheter vid den tiden.

Här har generationer av vandrare missat denna fantastiska upptäckt och gjort helt fel, liksom! :) Är det en modefluga, i svallvågorna av trailrunningtrenden?

Hela idén är väldigt märklig. Och blir än märkligare om man kollar på alla de yrkesgrupper som måste vandra i terräng och vad de väljer för skodon. Det är ju inte precis trailrunningskor, om man säger så.

Men så länge alla blir lyckliga på sin tro är det väl bra.

Mats
 
........


Hela idén är väldigt märklig. Och blir än märkligare om man kollar på alla de yrkesgrupper som måste vandra i terräng och vad de väljer för skodon. Det är ju inte precis trailrunningskor, om man säger så.

Men så länge alla blir lyckliga på sin tro är det väl bra.

Mats

Du tänker på sherpas och bärare runt om i världen?
 
Nå, det var väl snarare för att de inte kunde tillverka en känga av Lundhags-, Graninge- eller Meindl-typ, och inte som en preferens. Generellt sett är ju alla historiska lösningar på problem en direkt konsekvens av vad man har för tekniska och konstruktionsmässiga möjligheter vid den tiden.



Hela idén är väldigt märklig. Och blir än märkligare om man kollar på alla de yrkesgrupper som måste vandra i terräng och vad de väljer för skodon. Det är ju inte precis trailrunningskor, om man säger så.

Men så länge alla blir lyckliga på sin tro är det väl bra.

Mats


Varför använder nästan alla långvandrare låga trailskor som tar sig igenom Pacific Crest Trail och Appalachian Trail....även Te Araroa. 🤔
 
Du tänker på sherpas och bärare runt om i världen?

Du tror inte att det handlar om fattigdom, när en stor del av t.ex. Nepals befolkning lever på motsvarande en dollar eller två per dag?

Det gör det nog, vilket också de NGO-projekt som finns kring att bistå med begagnade kängor och skor åt dessa människor visar.

Mats
 
Varför använder nästan alla långvandrare låga trailskor som tar sig igenom Pacific Crest Trail och Appalachian Trail....även Te Araroa. 🤔

Så är det inte. På AT börjar t.ex. hälften med kängor och hälften med trailskor. Sedan ökar trailskor från ca 50 till ca 70%. Men det är långt ifrån "alla".

Sedan är ju AT och PCT rätt upptrampat vad jag förstår. Min specifika tveksamhet kring trailskor handlar om (a) ospårad terräng och (b) att gå med konstant blöta fötter.

Mats
 
Så är det inte. På AT börjar t.ex. hälften med kängor och hälften med trailskor. Sedan ökar trailskor från ca 50 till ca 70%. Men det är långt ifrån "alla".

Sedan är ju AT och PCT rätt upptrampat vad jag förstår. Min specifika tveksamhet kring trailskor handlar om (a) ospårad terräng och (b) att gå med konstant blöta fötter.

Mats

Tittar man ex på Youtube alla som vandrat flera långa leder så använder ju var enda en trailskor o lätta gaiters..

Så resten av vandrarna som går me kängor vet inget bättre eller dom som vill att allt ska va som de alltid har varit??
 
Nå, det var väl snarare för att de inte kunde tillverka en känga av Lundhags-, Graninge- eller Meindl-typ, och inte som en preferens. Generellt sett är ju alla historiska lösningar på problem en direkt konsekvens av vad man har för tekniska och konstruktionsmässiga möjligheter vid den tiden. (...)
Absolut, men det säger väl ändå något att långtifrån alla som verkligen går mycket i berg bytt till "uppbyggda" kängor så snart de haft praktisk och ekonomisk möjlighet.
I min ungdoms hemmaberg Tatra gick de flesta infödda bergsguiderna, bärarna och fåraherdarna helst i traditionella mockasiner, till nöds i modernare mjuka enskiktsskor, och så småningom i lätta trailskor (idag billigare än de traditionella lädermockasinerna). Detta trots att alla visst hade råd med och ägde många par "riktiga" kängor - men de användes antingen för att vara fin på byn, eller till riktig vinteralpinism (många var deltagare i diverse höghöjdsexpeditioner, inkl. Himalaya).

Jag insåg anledningen, när jag själv hjälpte till att valla får uppe på fäboden - fötterna och knäna mådde helt enkelt bättre i det långa loppet och combot ullstrumpor/mockasiner hanterade väta, kyla och skavsårsrisk bättre, när man bodde i praktiken utomhus i flera veckor. Jag bytte till den traditionella utstyrseln efter bara ett par dagar.

Men som sagt - detta är helt personligt, och visst finns det bergsproffs, som går i tunga kängor - men det är sällsynt och beroende på årstid och terräng. Jag går inte heller i mockasiner, när jag ska ta mig fram med stegjärn i branta isrännor :)

den här bilden ser man slovakiska "nosice" (bärare) i början på en så småningom rejält brant och stenig rutt, som kommer att sluta i en fjällstuga 1750 m över startpunkten. Tre har lätta skor. Flickan med den minsta packningen har höga kängor (och ser mer ut som medföljande turist).
 
Senast ändrad:
Absolut, men det säger väl ändå något att långtifrån alla som verkligen går mycket i berg bytt till "uppbyggda" kängor så snart de haft praktisk och ekonomisk möjlighet.
I min ungdoms hemmaberg Tatra gick de flesta infödda bergsguiderna, bärarna och fåraherdarna helst i traditionella mockasiner, till nöds i modernare mjuka enskiktsskor, och nu i lätta trailskor (idag billigare än de traditionella lädermockasinerna) - fast de absolut har råd med annat. Jag insåg anledningen, när jag själv hjälpte till att valla får uppe på fäboden - fötterna och knäna mådde helt enkelt bättre i det långa loppet och combot ullstrumpor/mockasiner hanterade väta, kyla och skavsårsrisk bättre, när man bodde i praktiken utomhus i flera veckor. Jag bytte till den traditionella utstyrseln efter bara ett par dagar.

Men som sagt - detta är helt personligt, och visst finns det bergsproffs, som går i tunga kängor, och viss har de klara fördelar under vissa omständigheter. Jag går inte heller i mockasiner, när jag ska ta mig fram med stegjärn i branta isrännor :)

den här bilden ser man slovakiska "nosice" (bärare) i början på en så småningom rejält brant och stenig rutt, som kommer att sluta 1750 m över startpunkten. Tre har lätta skor. Flickan med den minsta packningen har höga kängor (och ser mer ut som medföljande turist).

Bra inlägg. Till syvende og sidst är det som du säger: "detta är helt personligt" och som jag skrev - "alla blir lyckliga på sin tro" och det är så det ska vara.

Personligen har jag svårt att tänka mig något värre (nåja) än att gå omkring våt om fötterna en hel dag, riva anklarna mot ris och stenar och inte ha det minsta vriststöd. Och liksom trailrunnerförespråkarna är i sin fulla rätt att lovprisa denna styggelse :) så är jag i min fulla rätt att förhålla mig hälsosamt skeptisk :)

Btw, här finns väl några fallskärmsjägare på Utsidan (Patric och andra) - skulle vara intressant att höra hur ni ser på detta? Läser man t.ex. om Örnmarschen verkar stort fokus vara att hålla fötterna torra och under 10-minutersvilan en gång per timme kolla dem noga. Blev ni trailskovandrare i vuxen ålder eller förblev ni kängvandrare?

Mats
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
Tobbe C Dags för omsulning? Kläder 12
Kretz Efter 8 år är det nu dags att byta skal! Kläder 7
CrazyFin Dags för nya jackor också! Vilken? Kläder 0
CrazyFin Dags för nya byxor! Vilken? Kläder 0

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.