Muddus brinner..

Så om det är bra för naturvårdsverket att Muddus och andra områden brinner ner är det trots allt bra för folket emedan naturområdena finns till för att tjäna naturvårdsverkets syften och inte folkets, och om folket är av annan åsikt kan de titta på naturprogram på teve? Nåt sånt? ;)
 
Staffan, du vet att jag driver med dig (och andra) som förespråkar att inte begränsa branden i Muddus, utan vill låta allt brinna. Ur ett snävt och långsiktigt naturvårdsperspektiv är det säkert bra att det då och då förekommer begränsade bränder i området. Men för de av oss som vill kunna besöka området i annat skick än som en jättelik askhög vore det inte så kul om allt brann ner.
 
tigertamjaren; sa:
Ur ett snävt och långsiktigt naturvårdsperspektiv är det säkert bra att det då och då förekommer begränsade bränder i området. Men för de av oss som vill kunna besöka området i annat skick än som en jättelik askhög vore det inte så kul om allt brann ner.
Bland det bästa med utsidan är att på ett vänskapligt sätt slänga käft ;)

Jag förstår vad du menar. Men hela området kommer inte att brinna ned, över hälften är våtmarker och så tillkommer areal som inte brinner av andra skäl. Området är ca 50 000 ha totalt varav ca 200 brinner. Du behöver nog inte oroa dig för att allt brinner ned.

Generellt sätt så släcks allt som brinner, för att skydda egendom. Det är milt uttryckt ingen risk för att vi skogsbrandsivrare ska bli få särskilt mycket att säga till om. Skogsägarna har liksom lite mer makt...

(Lev lite längre istället och låt naturen återhämta sig, så kan du komma tillbaka till en urskog om 150 år ;) )

/Staffan
 
tigertamjaren; sa:
Staffan, du vet att jag driver med dig (och andra) som förespråkar att inte begränsa branden i Muddus, utan vill låta allt brinna. Ur ett snävt och långsiktigt naturvårdsperspektiv är det säkert bra att det då och då förekommer begränsade bränder i området. Men för de av oss som vill kunna besöka området i annat skick än som en jättelik askhög vore det inte så kul om allt brann ner.

Jag måste bara fråga... Har du varit i skogsbrandshärjat område någon gång? Några år efter en brand?

Det är ju inte så att det ser ut som i öppnaspisen eller ett krematorium överallt. Vissa träd kan överleva, vissa dör. Naturens gång. Redan året efter börjar nya växter att etablera sig och livet återvänder till brandområdet. Jag rekommenderar verkligen ett besök i de brandhärjade delarna av Tyresta som brann -99. Jag var där året efter branden och både brandnäva och svedjenävan fanns där tillsammans med nya frösådda aspar osv. Brandnäva och svedjenäva är fantastiska små växter vars frön kan ligga i jorden många tiotals år, kanske närmare hundra år, och vänta på rätt tillfälle. När en brand sedan "härjar" i området värms fröna upp och detta är signalen för att de ska börja gro. På så vis är de de första växterna som kan etablera sig, utan konkurrens på den nystörda marken. För att sedan producera frön som ska ligga i marken till nästa brand!

//AA
 
ala; sa:
Andreas, som ... inte riktigt tror på ASIO-modellen, även om Per Angelstam är trevlig snubbe...
Vore kul om du kunde utvecka vad som är fel på ASIO-modellen, den är i min mening bra som ett pedagogiskt verktyg och ska väl som allt annat inte användas allenarådande. Som modell för att förklara och förstå vissa landskapsekologiska processer tycker jag den är bra.

Sedan ska man inte ska göra om misstaget att låta en enda tes styra hela inriktningen på naturvård och skogsskötsel.
 
Jag tror inte att skogsbränder kan anses allmänt onaturliga och därför kan man ju tycka att de ska få förekomma för att göra flora/fauna mer "naturlig".

Två saker bör man dock komma ihåg.

Muddusbranden startade antagligen genom människans högst onaturliga inverkan.

Det är numera artificiellt även i nationalparkerna mm. i det avseendet att de inte omges av nationalparker åt alla håll - varför bestånd som bara finns i nationalparken (det är väl liksom därför den finns) rinligen kan bli mer eller mindre utrotade efter en stor brand. Om man backar tillbaka 1000 år så var det ju inte så, och då kunde arterna spridas tillbaka till eldhärjade områden på ett sätt som idag kanske inte funkar.

Att jämföra Muddus med Tyresta är lite risky business, mycket skiljer ju i förutsättningarn.

Vid vägbyggen i NORRA änden av landet så ser man ju skärningarn utan vegitation i många år, och t o m längs malmbanan finns skärningar som ser avsevärt färskare ut än längs de motorvägssträckor som byggt i södra sverige de senaste tre åren. Allt går så oerhört mycket långsammare typ ovan odlingsgränsen.
 
Mezzner; sa:
Muddusbranden startade antagligen genom människans högst onaturliga inverkan.
Är det troligen så? Jag trodde arbetshypotesen var blixtnedslag?

I alla fall, så tycker jag att det är OK om man sveder av det där myrområdet. Som tidigare sagts så är återväxten fenomenal (det syns ju även i skog som bränts av ekonomiska skäl...). Hela sträckan Gällivare-Skellefteå luktar f ö kaffebrasa när man kör förbi.
 
Stadan; sa:
Vore kul om du kunde utvecka vad som är fel på ASIO-modellen, den är i min mening bra som ett pedagogiskt verktyg och ska väl som allt annat inte användas allenarådande. Som modell för att förklara och förstå vissa landskapsekologiska processer tycker jag den är bra.

Det var några år sedan jag läste dessa forskningsrapporter osv så det kan vara så att minnet sviker ibland. Men jag ska föröska förklara.

Det jag tycker känns fel med ASIO-modellen är att den är väldigt fokuserad på att marken och naturtypen styr hur ofta ett område brinner. De brandkronologiska studier som jag tagit del av (tex. Granström, Niklasson) visar på att branden inte bryr sig så mycket om naturtypen och markslaget utan att den begränsande faktorn (innan männsklig påverkan fanns i området) varit antändningarna (blixtnedslag som är ganska ovanligt att de antänder, kommer inte ihåg några siffror just nu men Granström har gjort undersökningar på detta om jag minns rätt). När det väl har brunnit (troligen ofta sent på säsongen efter långvarig torka) har mycket stora områden brunnit och marktypen har varit av underordnad betydelse. Visst kan det ha funnits brandrefugiala områden osv. Men att klassa in Sällan, Ibland och Ofta beroende på marken är nog inte riktigt relevant. Med detta menar jag att för att ASIO-modellen ska vara tillämpningsbar i större skala krävs det högre frekvens av antändningstillfällen än vad naturen (blixten) erbjuder.

De brandkronologiska studierna visar också att efter att männsikan kommit in i bilden har bilden ändratas en aning. Antändningarna och bränderna har blivit väldigt många fler men brändernas utbredning har blivit mindre. Detta visar att männsikan troligen är den dominerande antändningskällan, men också den som minskar brandens omfattning dels genom att släcka ofrivilligt uppkommna bränder och dels genom att genomföra kontrollerade bränningar för tex. nya betesmarker etc. Det totala brandintervallet, sett i stor skala, visade sig dock vara ungefär det samma men brändernas utbredning och frekvens var alltså annorlunda.

Därför tror jag inte riktigt på ASIO-modellen. Men i en värld med mycket högre frekvens av antändnigar vid tider med mindre grad av torka osv. Så skulle det möjligen fungera, men jag tror som sagt att de små variationerna i marken mellan olika klasser är underordnad andra faktorer. Kanske skulle en mindre uppdelad inledning med mindre nyansering funka bättre; Aldrig Ibland Ofta.

Aldrig-absoluta brandrefugier (om några sådana finns), kärr (blöta, mycket blöta marker) etc.

Ibland-allt mitt emellan (fuktiga marker)

Ofta-alla normala marker (torra till friska marker). Ofta är såklart väldigt relativ och som sagt är antändningarna direkt avgörande.

Men helt ärligt känns inte detta rätt heller.
Jag tror mer på variationen och tillfället än att dela in i kategorier.

Jag tycker dock att ASIO-modellen som du säger har en del pedagoiska poänger och att den kan vara intressant som tankeexperiment.

Stadan; sa:
Sedan ska man inte ska göra om misstaget att låta en enda tes styra hela inriktningen på naturvård och skogsskötsel.

Absolut inte!


//Andreas
 
Mezzner; sa:
Muddusbranden startade antagligen genom människans högst onaturliga inverkan.

Oavsett om detta stämmer eller inte så ska man också ha i åtanke att de anturliga antändningarna i stort sett alltis stoppas genom effektiv släckning och alla skogsbilvägar som går genom landskapet. Människan påverkar således också åt andra hållet. Risken för en antändning i Muddus av blixt är ju liten om man jämför med alla antändningar som kan ske runt om och sedan spridas in i muddus. Antändningarna utanför släcks dock i de allra flesta fall.


Mezzner; sa:
Att jämföra Muddus med Tyresta är lite risky business, mycket skiljer ju i förutsättningarn.

Vid vägbyggen i NORRA änden av landet så ser man ju skärningarn utan vegitation i många år, och t o m längs malmbanan finns skärningar som ser avsevärt färskare ut än längs de motorvägssträckor som byggt i södra sverige de senaste tre åren. Allt går så oerhört mycket långsammare typ ovan odlingsgränsen.

Visst ska man vara medveten om att tillväxten och floran skiljer sig mycket mellan norra och södra Sverige. Men jag vill ju också påstå att det är lite "risky business" att jämföra naturens allra bästa markberedning med gruset i en vägkant.

Jag satsar mina kulor på att det kommer bli en mycket spännade ekologisk utveckling i området med relativt snabb etablering av tall och andra växter i de hårt störda områdena. Men det kan vara långt mellan kottåren i norra Sverige.

//AA
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
brigas Muddus. Låptå och Låptågielas Naturområden 2
insco Muddus, Sjaunja Naturområden 1

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.