Min Sälka-toppbestigning!!!

Jag reste till Abisko med min flickvän i somras i Augusti. Vi skulle vandra Abisko-Kebnekaise-Nikkaloukta. Vi hade två kanonveckor på Kungsleden. Solsken och underbar natur!

Jag skulle vilja skriva ett inlägg taget från min dagbok från resan, nämligen från den dagen vi besteg Sälka-toppen.


Fredag 9 Augusti 2002

"I morse började vi på frukosten redan lite över sju. Himlen var molnfri, och vi öppnade till ventilationen på tältet för att låta kondensen försvinna över dagen. Vi hade nämligen bestämt oss för att bestiga Sälka-toppen idag! Vi packade min ryggsäck, och tog bara med det vi skulle behöva under dagen. Regnställen lämnade vi kvar för vi trodde på solsken hela dagen. En liten chansning, men vi är ganska tuffa :) Färdigpackade och insmorda mot sol & mygg, gick vi till affären för att köpa nudlar till turen. Vi pratade lite med tjejen där, och kom iväg strax före nio.

Med förväntansfulla steg tog vi oss till forsen, precis en bit nedanför Sälka-stugorna. Där skulle vi behöva vada, så sandalerna åkte på. Vattnet gick upp lite över knäna, men forsen var ganska lugn så det gick galant. Vi lämnade sandalera vid forsen och började vandra uppåt.

Vi gick längs en dalsänka de första 1,5 timmarna. Det var brant och mjukt underlag, vilket frestade lite i benen. Men tillslut kom vi upp till en spegelblank bergssjö på 1050 m.ö.h. Den låg såå vackert så det finns knappt! Vi fyllde på vatten och fotograferade utsikten.

Därefter började vi klättra uppför ett brant, stenigt och svårt pass. Vi kom tillslut upp till bergskammen söder om sjön, och vi tog en paus för vatten och strumpbyte.
Sedan gick vi ett par kilometer på bergskammen, sneddade över en glaciär, och höll sen lunchpaus. Vi satt på en stor sten, med Norges fjäll som utsikt.Jag och Jane tryckte i oss 300 gram snabbnudlar med piffikrydda på, mmmums!

Sen började den jobbigaste biten när vi gick runtom berget, för att komma upp på baksidan. Vägen dit var mycket stenig och brant, och det var svårt att veta om stenarna var lösa eller inte. Det kändes i våra knän, men vi kämpade bra.

Den sista biten innebar mycket klättring, men vi tog oss tillslut upp. Överlycklig sprang jag bort till toppröset, och bara njöt av utsikten! Det var helt fantastiskt så långt vi kunde se. Det var en mäktig känsla. Vi tog foto, skrev i toppboken. Ola Skinnarmo var den första på toppen för bara tre år sen, kändes tufft.

Efter en halvtimme på 1865 m.ö.h. så påbörjade vi tillbakavandringen. Klockan var då ca 15.15 och solen sken fortfarande över oss. Nervägen gick fortare kändes det som, knäna fick mycket stryk då också men vi pausade regelbundet så vi inte skulle skada oss. Vi höll en liten Varma-koppen-och-knäckebröds-rast på vägen, och efter totalt elva timmar kom vi till baka till vårt tält vid Sälka-stugorna. Det blev bastu, varm choklad och Ahlhgrens bilar sen på kvällen."


Detta var en otrolig dag, och jag kommer aldrig att glömma den. Resten av vandringen var också fantastisk, kommer nog att vandra där fler gånger.
 
3 år sedan??

"Vi tog foto, skrev i toppboken. Ola Skinnarmo var den första på toppen för bara tre år sen, kändes tufft."

Finns det nån knul i sverige som inte bestigits förrän för tre år sedan?

Eller var Skinnarmo den som bar upp boken och sedan var den förste som skrev i den?

/BAX
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Trevlig berättelse

Tack för Din berättelse, den var trevlig att läsa. Vill dock rätta till ett felaktigt påstående om Du inte misstycker. Ola Skinnarmo var inte den första på Sälkatoppen, däremot var han den som fick äran att placera ut toppboken där då STF bestämde sig för att göra så för några år sen. Jag kan berätta litet "skvaller från den turen. Ola kom gående, troligen från Keb. stegade in i Sälkastugan, hälsade och presenterade sig för stugvärdinnan. Han talade om sitt ärende, uppskattade tiden det skulle ta, och gick iväg. Kom åter in på tillbakavägen, berättade att uppdraget var utfört och att han nu gick tillbaka till Keb. i ett svep! Den imponerade stugvärdinnan undrade om han inte behövde vila först. Så var icke fallet för denne proffsäventyrare. Även jag, som kom några dagar senare blev imponerad, framförallt av ett så proffsigt uppträdande!
Yvonne
 
Okej, helt mitt! Jag har missförstått det hela. Nåja, det jag tyckte var tufft var att han också varit där uppe.
Häftigt skvaller, Yvonne, det lät inte som något jag skulle göra på en dag...

Mvh AddeKeb



PS. Förresten så har jag några fina bilder på min sida. DS
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips