LYS-tal för kajaker?

Jag har klurat lite i sommar och funderar på om det vore möjligt att ta fram någon motsvarighet till segelbåtars lystal för kajaker? Förutom att det i största allmänhet vore intressant att få en siffra på hur snabb en kajak är så vore det ju användbart för att räkna handikapp vid tävlingar (ja, istället för att sätta minimivikt, minimibredd etc).

Jag vet dock för lite om lystal och hur de räknas fram.. Någon som vet och kan utveckla tanken?
 
Tävlingsresultat!

Såvitt jag vet så baseras LYS-tal för segelbåtar i princip uteslutande på tävlingsresultat (tider). Nya båtmodeller och specialbyggen - till hit kan man även räkna specialsegel - får dock ett beräknat LYS-tal och då tar man alltid till litet extra för att slippa riskera att "oprövade" båtar får en fördel.
Om man jämför LYS-tal mellan olika år så kan man faktiskt se att de är rörliga. Dock brukar de sällan röra sig mer än någon hundradel.
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Lystal

Jag tror inte på att mäta och uppskatta tvärsnitt osv utan lite emperi sitter aldrig fel...

Man borde ju kunna mäta den kraft som uppstår när man bogserar en kajak med tex 6 knops fart
låg kraft=lättdriven kajak
hög kraft=tungdriven kajak

Skulle man sedan variera hastigheten, ändra vikten i kajaken samt viktfördelningen så skulle det vara riktigt intressant, ingen som är sugen på att mäta lite...

Viltudden gör ungefär detta fast använder en konstant dragkraft och deplacement och mäter hastigheten på kajaken istället. Se: http://www.vitudden.com/seagull.htm
 
LYS-tal för golfklubbor?

Att LYS-rangera kajaker förefaller mig lite som att göra detsamma med golfklubbor: Visst finns det prestandaskillnader mellan redskapen, men Tiger Woods vinner nog ändå ganska lätt över mig (särskilt som jag aldrig spelat golf...).

Kanske har jag en chans om vi börjar räkna handikapp, men golfhandikappet relaterar till spelaren, inte till redskapen.

Min poäng är att paddlaren själv utgör den helt dominerande variabeln och den väsentligaste fartpåverkande faktorn. Kajaken gör bara några eller någon procent där ute i marginalen. Ska man ha någon form av handikappsystem, är det nog i de banorna man bör resonera.

hälsningar
Jens
 
ja, jovisst, men

Det är klart att det sitter i paddlaren i första hand (liksom kanske i seglaren snarare än båten?) men visst är det stor skillnad på olika kajaker och det är just _det_ som vore intressant att kunna jämföra (och eventuellt kunna kompensera för vid olika motionslopp). Men visst.. träning, teknik och bra gener är också bra :)

I rena racing/maraton-lopp är det ju inget problem eftersom man lugnt kan utgå från att alla har det bästa som finns men vid motionslopp vore det skoj. Om inte annat för att folk skall kunna köra på "lika villkor" med vad de råkar ha i garaget.

Hmm.. visst inte att LYS-talen för segelbåtar utgick från tävlingsresultat. Jag trodde det var något.. ja.. kanske lite mer hi-tech som låg till grund.
 
Re: ja, jovisst, men

Plastex; sa:
Hmm.. visst inte att LYS-talen för segelbåtar utgick från tävlingsresultat. Jag trodde det var något.. ja.. kanske lite mer hi-tech som låg till grund.

LYS-talen för segelbåtar togs fram av ett segelsällskap (Lidingö, bokstäverna står för Lidingö Yard Stick), som ett enkelt alternativ till de komplicerade beräkningshandikappen - det var säkert dem du tänkte på.

R-regeln, RORC, IOR osv var/är invecklade och dyrbara och orsakade dessutom märkliga konstruktioner, s.k. "Rule Cheaters", beroende på hur regeln var konstruerad. R-båtarnas ringa bredd, genuafocken, RORC-bulan och IOR-båtarnas farliga jakt på låg vikt är exempel på "rule cheating", där endast genuafocken hade något positivt med sig.

Resonemanget bakom LYS (och dess brittiska föregångare Plymouth Yard Stick) var att man skulle titta på respektive båttyps verkliga seglingsprestanda, och sätta handikappet utifrån detta. Den Nordiska Folkbåten fick bli utgångspunkten, LYS-tal 1,0.

Erfarenheterna från 30 års LYS-ande är lysande (hoppsan!). Visst bråkas det ibland om den och den båtens LYS-tal (av någon anledning uppfattas alltid den egna båtens LYS-tal som för högt, och andras som för lågt...), men det är ingenting mot allt tjafs och gräl som förekommer där man använder beräkningshandikapp. På det stora hela uppfattar nog de flesta klubbkappseglare LYS-talen som rättvisa och väl fungerande. Och man slipper Rule Cheaters.

hälsningar
Jens
(som mest paddlar numera, men ibland även håller en rorkult)
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips