Lite citat från dagens Norrbottens-Kurirens webbupplaga:
"Tillgången på förnyelsebar el är avgörande för om framtidens gröna satsningar ska kunna bli verklighet i Norrbotten. Men frågan är hur den ska räcka till alla.
PITEÅ 5 JULI 2021 06:00
– Det finns ingen stor gryta som man bara kan gå och hämta el i när man behöver, säger Fredrik Bäcklund, operativ chef hos vindkraftsutvecklingsbolaget Svevind AB.
Vindkraft från Piteå är en av de energikällor som det nya fossilfria stålverket i Norra Svartbyn räknar med.
– Hela vår affärsmodell bygger på förnyelsebara energikällor. Det är därför vi lägger vår verksamhet här, nära Luleälven och Markbygden, säger Jenny Molvin, kommunikationschef hos H2 Green Steel."
"Hur mycket vindkraft kommer ni behöva på H2 Green Steel?
– Det vi kan säga är att fram till år 2030 kommer det stiga till 12 Terawattimmar. Vi håller på att förhandla med elleverantörer för att få de volymer som vi kommer att behöva för vår produktion.
I Markbygden, den del av Piteå kommun som ligger en bit in från kusten, snurrar idag 300 vindkraftverk. Hittills är uppemot 30 miljarder kronor investerade.
Det är vid första anblick en smått surrealistisk syn med alla de höga snurrorna som tornar upp sig längs horisonten. De är 200 meter höga, men tillstånd är beviljade för att bygga upp till 250 meter och ansökan inlämnad för 300 meter höga vindkraftverk. Det skulle kunna öka effekten med 50 procent jämfört med de första som byggdes i Markbygden.
Elen säljs på en internationell marknad – till Norge, Finland, Danmark och Tyskland.
Ann-Helen Harnesk och Tord Östling i Strömnäs har sin lilla gård en kilometer från närmsta turbin. En bäck porlar i backen nedanför, men av vindkraftverket hörs just nu ingenting. De kan inte förstå folk i byn som klagar på att det "bullrar".
Tord Östling kan tycka att det känns märkligt att stöta ihop med vindkraftverken när han är ute och jagar – det är något som stör ögat – men däremot har han kunnat skjuta lika mycket älg som tidigare.
– Och renarna tycker att det fläktar skönt under dem när det är varmt, berättar han.
Ann-Helen Harnesk har haft en del uppdrag kopplat till vindkraften. Det är många lokala företag som har anlitats under byggfasen.
– Det är bara de där vindkraftsmotståndarna som får komma till tals. De säger att det är företag som får lägga ner och att inga turister kommer. Men här hade vi inte en enda besökare före vindkraften. Numera kan vi hyra ut våra stugor och de som är här och jobbar säger att det är så lugnt och tyst och fantastiskt.
– Enda nackdelen är att trafiken har ökat och att skogsbolagen har passat på att kalhugga för det har aldrig funnits så många vägar genom skogen som nu, säger Tord Östling.
Det han däremot tycker är att Piteå kommun borde få procent på vinsten från elen. Det får inte kommunen idag, men en liten andel delas ut som bygdemedel till fyra ekonomiska föreningar som har fått i uppgift att fördela pengarna till sådant som gagnar de byar som ligger i vindkraftsområdet.
– Det kan vara alltifrån att köpa in fisk att plantera ut till att göra i ordning ställplatser för husbilar och husvagnar. Sådant som gynnar utvecklingen, säger Anders Persson, ordförande i en av föreningarna.
När Markbygden pekades ut som ett av Europas mest optimala vindkraftsområden för 18 år sedan var det flera bidragande faktorer som avgjorde. Bra vindförhållanden och elnät, att det endast är två stora fastighetsägare som äger 85 procent av marken och att material till fundament och vägar kan tas inne ifrån området var viktigt. Marken är redan brukad, vilket gör att de miljömässiga konsekvenserna inte blir så stora. Dessutom är det bara en sameby som påverkas och som man har skrivit samverkansavtal med.
Eftersom projektet var så stort krävdes det ett godkännande av regeringen. Därefter har det behövts miljötillstånd av länsstyrelsen, kommunerna och andra myndigheter för alla kraftverk som har byggts.
Bolaget Svevind bildades 1998 och arbetar i huvudsak med att ta fram nödvändiga tillstånd som de säljer. Hittills är det bara utländska bolag som har köpt in sig i parken."
"Idag finns det tillstånd beviljade för upp till 1100 vindkraftverk och av dem är 300 byggda.
Stefan Lundmark arbetar som vindkraftssamordnare på uppdrag av regeringen och är också näringslivsutvecklare i Piteå kommun. Han personligen tror att det snart kommer att bli en elbrist i Sverige."
"Totalt sett i Sverige idag produceras ungefär 150 Terawattimmar. Huvuddelen kommer från kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Markbygden fullt utbyggt beräknas kunna bidra med 12 Terawattimmar – lika mycket som enbart H2 Green Steel kalkylerar med.
– Det som kommer att behövas i Norrbotten i och med de nya satsningarna är mellan 50 och 70 Terawattimmar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut och vi ska bygga upp en laddinfrastruktur för elbilar. Då behövs det mer förnybar el i systemet, jag kan inte se någon annan matematik. Det löser sig inte automatiskt.
Att bygga ut någon mer älv tror han vore politiskt omöjligt. Kärnkraft ser han inte heller som något alternativ. Och solenergin är än så länge för dyr.
– Landbaserad vindkraft är det billigaste sättet att framställa förnyelsebar el, men vi behöver bygga ut fler områden i Sverige.
Efterfrågan på Markbygdens el är redan idag hög, berättar Tomas Riklund, kommunikationschef hos Svevind. På Svevind följer man de stora gröna satsningarna som är på gång i norr med intresse.
– Det är mycket fokus på de nya etableringarna. Men H2 Green Steel, Hybrit, LKAB, Northvolt, Boliden, SSAB och serverhallarna – alla behöver ström för att det ska lyckas, säger Fredrik Bäcklund, operativ chef på Svevind.
En av de stora utmaningarna är att tillståndsprocessen tar så lång tid. Sex till åtta år är inte ovanligt.
– Det är viktigt med den demokratiska beslutsprocessen, och att den går rätt till, men vi skulle ju vilja att besluten togs mycket snabbare, säger han.
Ulrika Vallgårda"
Nu är det väl bara att Sverige slutar att exportera el till grannländerna om vi ska klara egen elförbrukning.
"Tillgången på förnyelsebar el är avgörande för om framtidens gröna satsningar ska kunna bli verklighet i Norrbotten. Men frågan är hur den ska räcka till alla.
PITEÅ 5 JULI 2021 06:00
– Det finns ingen stor gryta som man bara kan gå och hämta el i när man behöver, säger Fredrik Bäcklund, operativ chef hos vindkraftsutvecklingsbolaget Svevind AB.
Vindkraft från Piteå är en av de energikällor som det nya fossilfria stålverket i Norra Svartbyn räknar med.
– Hela vår affärsmodell bygger på förnyelsebara energikällor. Det är därför vi lägger vår verksamhet här, nära Luleälven och Markbygden, säger Jenny Molvin, kommunikationschef hos H2 Green Steel."
"Hur mycket vindkraft kommer ni behöva på H2 Green Steel?
– Det vi kan säga är att fram till år 2030 kommer det stiga till 12 Terawattimmar. Vi håller på att förhandla med elleverantörer för att få de volymer som vi kommer att behöva för vår produktion.
I Markbygden, den del av Piteå kommun som ligger en bit in från kusten, snurrar idag 300 vindkraftverk. Hittills är uppemot 30 miljarder kronor investerade.
Det är vid första anblick en smått surrealistisk syn med alla de höga snurrorna som tornar upp sig längs horisonten. De är 200 meter höga, men tillstånd är beviljade för att bygga upp till 250 meter och ansökan inlämnad för 300 meter höga vindkraftverk. Det skulle kunna öka effekten med 50 procent jämfört med de första som byggdes i Markbygden.
Elen säljs på en internationell marknad – till Norge, Finland, Danmark och Tyskland.
Ann-Helen Harnesk och Tord Östling i Strömnäs har sin lilla gård en kilometer från närmsta turbin. En bäck porlar i backen nedanför, men av vindkraftverket hörs just nu ingenting. De kan inte förstå folk i byn som klagar på att det "bullrar".
Tord Östling kan tycka att det känns märkligt att stöta ihop med vindkraftverken när han är ute och jagar – det är något som stör ögat – men däremot har han kunnat skjuta lika mycket älg som tidigare.
– Och renarna tycker att det fläktar skönt under dem när det är varmt, berättar han.
Ann-Helen Harnesk har haft en del uppdrag kopplat till vindkraften. Det är många lokala företag som har anlitats under byggfasen.
– Det är bara de där vindkraftsmotståndarna som får komma till tals. De säger att det är företag som får lägga ner och att inga turister kommer. Men här hade vi inte en enda besökare före vindkraften. Numera kan vi hyra ut våra stugor och de som är här och jobbar säger att det är så lugnt och tyst och fantastiskt.
– Enda nackdelen är att trafiken har ökat och att skogsbolagen har passat på att kalhugga för det har aldrig funnits så många vägar genom skogen som nu, säger Tord Östling.
Det han däremot tycker är att Piteå kommun borde få procent på vinsten från elen. Det får inte kommunen idag, men en liten andel delas ut som bygdemedel till fyra ekonomiska föreningar som har fått i uppgift att fördela pengarna till sådant som gagnar de byar som ligger i vindkraftsområdet.
– Det kan vara alltifrån att köpa in fisk att plantera ut till att göra i ordning ställplatser för husbilar och husvagnar. Sådant som gynnar utvecklingen, säger Anders Persson, ordförande i en av föreningarna.
När Markbygden pekades ut som ett av Europas mest optimala vindkraftsområden för 18 år sedan var det flera bidragande faktorer som avgjorde. Bra vindförhållanden och elnät, att det endast är två stora fastighetsägare som äger 85 procent av marken och att material till fundament och vägar kan tas inne ifrån området var viktigt. Marken är redan brukad, vilket gör att de miljömässiga konsekvenserna inte blir så stora. Dessutom är det bara en sameby som påverkas och som man har skrivit samverkansavtal med.
Eftersom projektet var så stort krävdes det ett godkännande av regeringen. Därefter har det behövts miljötillstånd av länsstyrelsen, kommunerna och andra myndigheter för alla kraftverk som har byggts.
Bolaget Svevind bildades 1998 och arbetar i huvudsak med att ta fram nödvändiga tillstånd som de säljer. Hittills är det bara utländska bolag som har köpt in sig i parken."
"Idag finns det tillstånd beviljade för upp till 1100 vindkraftverk och av dem är 300 byggda.
Stefan Lundmark arbetar som vindkraftssamordnare på uppdrag av regeringen och är också näringslivsutvecklare i Piteå kommun. Han personligen tror att det snart kommer att bli en elbrist i Sverige."
"Totalt sett i Sverige idag produceras ungefär 150 Terawattimmar. Huvuddelen kommer från kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Markbygden fullt utbyggt beräknas kunna bidra med 12 Terawattimmar – lika mycket som enbart H2 Green Steel kalkylerar med.
– Det som kommer att behövas i Norrbotten i och med de nya satsningarna är mellan 50 och 70 Terawattimmar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut och vi ska bygga upp en laddinfrastruktur för elbilar. Då behövs det mer förnybar el i systemet, jag kan inte se någon annan matematik. Det löser sig inte automatiskt.
Att bygga ut någon mer älv tror han vore politiskt omöjligt. Kärnkraft ser han inte heller som något alternativ. Och solenergin är än så länge för dyr.
– Landbaserad vindkraft är det billigaste sättet att framställa förnyelsebar el, men vi behöver bygga ut fler områden i Sverige.
Efterfrågan på Markbygdens el är redan idag hög, berättar Tomas Riklund, kommunikationschef hos Svevind. På Svevind följer man de stora gröna satsningarna som är på gång i norr med intresse.
– Det är mycket fokus på de nya etableringarna. Men H2 Green Steel, Hybrit, LKAB, Northvolt, Boliden, SSAB och serverhallarna – alla behöver ström för att det ska lyckas, säger Fredrik Bäcklund, operativ chef på Svevind.
En av de stora utmaningarna är att tillståndsprocessen tar så lång tid. Sex till åtta år är inte ovanligt.
– Det är viktigt med den demokratiska beslutsprocessen, och att den går rätt till, men vi skulle ju vilja att besluten togs mycket snabbare, säger han.
Ulrika Vallgårda"
Nu är det väl bara att Sverige slutar att exportera el till grannländerna om vi ska klara egen elförbrukning.
