Klippklättring på vintern?
- Trådstartare peon
- Start datum
Lästips
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Bouldering i minusgrader är lugnt. Köp bara en rejäl dunjacka och ett redig brännare. Brännaren kan du även köra snabbt på klätterskorna så att gummit inte är som hockeypuckar.
http://www.utomjording.no-ip.info/bimbo/VisaEttProblem.aspx?iProblemID=116
http://www.utomjording.no-ip.info/bimbo/VisaEttProblem.aspx?iProblemID=116
Under en lång rad år (läs hela 80-talet) hade jag som ambition att jag skulle klättra klippa minst en dag per kalendermånad. Det funkade, även om det var rätt bistert ibland. Mitt första besök i Bispberg var i februari 1980, och den gången klättrade vi "Blåkulla" (4-), vilket kändes smått desperat i minus 25 grader. Fast när solen låg på mot väggen blev det så pass varmt att man kunde klättra barhänt, åtminstone på kruxen.
Tredje adventsklättringen i Bispberg var under några år en återkommande tradition. Hur vädret var då varierade väldigt mycket. Ett år kunde det vara ungefär som jag beskrev ovan, fast kanske inte fullt så kallt. Ett annat år kunde det vara veritabel snöstorm, och man fick klättra med stegjärn på fötterna och en sopborste i handen för att hitta grepp och killägen. En gång klättrade vi leden "B2:an" (3+) där halva första replängden var regelrätt isklättring, och sedan fick man plocka av sig stegjärnen eftersom resten av leden var på torr klippa.
Nu är ju salig Bispberg ett extremt sollapande berg, där man enligt min erfarenhet ofta kan klättra barhänt bara solen ligger på, nästan oavsett lufttemperatur i övrigt. Så är det väl knappast på alla klippor.
Harri Sporrevik och jag var i Häggsta en gång när det var minus 13 grader. Då kändes det inte aktuellt att klättra barhänt. Klippan var isig och man fick använda kilpetaren för att hacka bort is från stegen. Nöjet var nog väldigt retroaktivt, dvs just då var det inte ett dugg kul - ingen känsel i fingrarna, och det var bara för att man fortfarande hängde kvar som man kunde veta att fingrarna var krökta.
För att summera: ja, det är klart att man kan klättra klippa även vintertid. Det är mest en fråga om hur mycket man är beredd att lida.
Och sedan kan man ju alltid aida, om man nu vill utveckla den sidan av sin klättring för kommande big-walls eller något. Det är ju knappast något man lägger tid på en fin vår-, sommar- eller höstdag.
Tredje adventsklättringen i Bispberg var under några år en återkommande tradition. Hur vädret var då varierade väldigt mycket. Ett år kunde det vara ungefär som jag beskrev ovan, fast kanske inte fullt så kallt. Ett annat år kunde det vara veritabel snöstorm, och man fick klättra med stegjärn på fötterna och en sopborste i handen för att hitta grepp och killägen. En gång klättrade vi leden "B2:an" (3+) där halva första replängden var regelrätt isklättring, och sedan fick man plocka av sig stegjärnen eftersom resten av leden var på torr klippa.
Nu är ju salig Bispberg ett extremt sollapande berg, där man enligt min erfarenhet ofta kan klättra barhänt bara solen ligger på, nästan oavsett lufttemperatur i övrigt. Så är det väl knappast på alla klippor.
Harri Sporrevik och jag var i Häggsta en gång när det var minus 13 grader. Då kändes det inte aktuellt att klättra barhänt. Klippan var isig och man fick använda kilpetaren för att hacka bort is från stegen. Nöjet var nog väldigt retroaktivt, dvs just då var det inte ett dugg kul - ingen känsel i fingrarna, och det var bara för att man fortfarande hängde kvar som man kunde veta att fingrarna var krökta.
För att summera: ja, det är klart att man kan klättra klippa även vintertid. Det är mest en fråga om hur mycket man är beredd att lida.
Och sedan kan man ju alltid aida, om man nu vill utveckla den sidan av sin klättring för kommande big-walls eller något. Det är ju knappast något man lägger tid på en fin vår-, sommar- eller höstdag.
Mina tips
Ha med varma vantar, stor och varm dunjacka som du kan lägga skorna innanför mellan pressen så håller dom sig varma och sköna, varmt med dig att dricka är också superviktigt. Viktigast av allt är en rejäl uppvärmnng då det annars kan vara riktigt svårt att få fingrarna varma. Sedan är det fördelaktigt att man hittar korta leder, gärna överhängande då greppen oftast är större då och man behöver ta i mindre med fingrarna. I Stockholm så är det Flaten som gäller för kalla skuggiga dagar och Döskalleberget som gäller för de lite varmare och soliga dagarna på vintern. Tilläggas bör att jag inte klättrar ute då det är under 5 grader varmt ute såvida jag inte är väldigt nära på något projekt.
Ha med varma vantar, stor och varm dunjacka som du kan lägga skorna innanför mellan pressen så håller dom sig varma och sköna, varmt med dig att dricka är också superviktigt. Viktigast av allt är en rejäl uppvärmnng då det annars kan vara riktigt svårt att få fingrarna varma. Sedan är det fördelaktigt att man hittar korta leder, gärna överhängande då greppen oftast är större då och man behöver ta i mindre med fingrarna. I Stockholm så är det Flaten som gäller för kalla skuggiga dagar och Döskalleberget som gäller för de lite varmare och soliga dagarna på vintern. Tilläggas bör att jag inte klättrar ute då det är under 5 grader varmt ute såvida jag inte är väldigt nära på något projekt.
