Tack xxargs för rättelsen och informationen. Jag tänkte helt fel och blandade ihop kolvätena, Metan och Butan är definitivt inte samma sak. Hjärnsläpp på morgonen 🙂
Kassera en gas flaska till gas kök
- Trådstartare Dan B
- Start datum
Tack xxargs för rättelsen och informationen. Jag tänkte helt fel och blandade ihop kolvätena, Metan och Butan är definitivt inte samma sak. Hjärnsläpp på morgonen 🙂
Sådan händer - det var ändå intressant att kolla det och det visar hur bökigt det är att hantera naturgas (> 90% metangas) som fordonsbränsle och det är ändå typ många gånger mer volymeffektivt i jämförelse med vätgas när det gäller att få med sig energi per volymdel behållare.
vid 300 bar, 20 grader är densiteten 217 gram litern för Metan medans för campingasolblandningen vid runt 3.5 - 4.5 Bar ligger man på ca 549 gram/litern
och vätgas... vid 300 Bar, 20 grader så har man 20.85 gram litern...
Även om vätgas har hög energidensitet gentemot andra bränslen så kan det inte täcka upp gapet mot vare sig mot metan eller campingasol i mängden energi man får med sig för given volym och hanterbar tryck.
Vätgas har energidensitet av 120-142 MJ/kg, (33 kWh/kg - 39 kWh/kg, intervallet beror på om bildad vattenånga kondenseras ut eller inte) och metan har 55.5 MJ/kg, propan/butan-blandning ca 50 MJ/kg
På enliterflaska (aka 450 grams campinggasolflaska har 1 liters innervolym)
Campinggasol ca 4.5 Bar (gamla 17-602-flaskan-blandningen) 0.498 * 50 = 24.9 MJ,
Metan, 299 Bar 217 gram/liter * 55.5 = 12.04 MJ.
Vätgas, 299 Bar 20.85 gram/liter * 120 = 2.96 MJ
Grovt räknat så får man med sig ca 1/10-del i energimängd per liter volym med vätgas 300 Bar gentemot att köra med campinggasol i hanterbar lagringsformat, och med metangas 300 bar ca 50% av campinggasolens energimängd för samma lagringsvolym.
Då har vi ändå inte räknat in kompressionsarbetet till 300 Bars tryck för Metangasen och Vätgasen, men kan man inte använda tryckfallet till arbete via turbin när man tappar ur gasen så står arbetet för att få in vätgasen i flaskan för runt 166.7 kJ/kg, vid isotermisk kompression (ideal) medans för ungefär samma arbete får man med metan ungefär 4 ggr mer lagrad energi i behållaren
vid 300 bar, 20 grader är densiteten 217 gram litern för Metan medans för campingasolblandningen vid runt 3.5 - 4.5 Bar ligger man på ca 549 gram/litern
och vätgas... vid 300 Bar, 20 grader så har man 20.85 gram litern...
Även om vätgas har hög energidensitet gentemot andra bränslen så kan det inte täcka upp gapet mot vare sig mot metan eller campingasol i mängden energi man får med sig för given volym och hanterbar tryck.
Vätgas har energidensitet av 120-142 MJ/kg, (33 kWh/kg - 39 kWh/kg, intervallet beror på om bildad vattenånga kondenseras ut eller inte) och metan har 55.5 MJ/kg, propan/butan-blandning ca 50 MJ/kg
På enliterflaska (aka 450 grams campinggasolflaska har 1 liters innervolym)
Campinggasol ca 4.5 Bar (gamla 17-602-flaskan-blandningen) 0.498 * 50 = 24.9 MJ,
Metan, 299 Bar 217 gram/liter * 55.5 = 12.04 MJ.
Vätgas, 299 Bar 20.85 gram/liter * 120 = 2.96 MJ
Grovt räknat så får man med sig ca 1/10-del i energimängd per liter volym med vätgas 300 Bar gentemot att köra med campinggasol i hanterbar lagringsformat, och med metangas 300 bar ca 50% av campinggasolens energimängd för samma lagringsvolym.
Då har vi ändå inte räknat in kompressionsarbetet till 300 Bars tryck för Metangasen och Vätgasen, men kan man inte använda tryckfallet till arbete via turbin när man tappar ur gasen så står arbetet för att få in vätgasen i flaskan för runt 166.7 kJ/kg, vid isotermisk kompression (ideal) medans för ungefär samma arbete får man med metan ungefär 4 ggr mer lagrad energi i behållaren
Senast ändrad:
Lästips
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
hmm, tog längre än 30 minuter och kan inte ta bort sista stycket längre mitt sista inlägg, det var så länge sedan jag räknade på termodynamiken och har förmodligen räknat fel på arbete för den isotermiska kompressionen (egentligen är det en polytropisk kompression och vätgas blir väldigt varm när den komprimeras pga. sin lilla termiska massa och därmed också jobbig att komprimera eftersom man inte kan kyla i önskad grad under processen)
idag har man pumpstationer med långsamtgående pumpar för att pumpa så nära isotermisk process så mycket det går för just fordonsgas mot högre tryck löpande medans folk tankar bilarna för att försöka minimera pumparbetet.
exempel på vätgas vid isentropisk kompression från 1 till 10 bar absoluttryck så ger det en utblåstemperatur från 20 grader till 292 grader C
medans metan höjer sig till 'bara' 203 grader C vid samma tryckökning och en 'tung' gas (stora molekyler) som campinggasol bara höjer sig till 96 grader C
har i bakhuvudet att pumpa vätgas till 300 Bar kostar i kompressionsarbete ca 10% av vätgasens egna energimängd medans att pumpa naturgas ligger på typ 2.5% av dess energimängd, men har inte räknekedjan just nu - kan ha fel alltså.
idag har man pumpstationer med långsamtgående pumpar för att pumpa så nära isotermisk process så mycket det går för just fordonsgas mot högre tryck löpande medans folk tankar bilarna för att försöka minimera pumparbetet.
exempel på vätgas vid isentropisk kompression från 1 till 10 bar absoluttryck så ger det en utblåstemperatur från 20 grader till 292 grader C
medans metan höjer sig till 'bara' 203 grader C vid samma tryckökning och en 'tung' gas (stora molekyler) som campinggasol bara höjer sig till 96 grader C
har i bakhuvudet att pumpa vätgas till 300 Bar kostar i kompressionsarbete ca 10% av vätgasens egna energimängd medans att pumpa naturgas ligger på typ 2.5% av dess energimängd, men har inte räknekedjan just nu - kan ha fel alltså.
Ja, de skriver: "På grund av explosionsrisken får de aldrig slängas i metallåtervinningen."
Ett företag skulle aldrig kunna skriva att man kan slänga i metallåtervinningen efter att man först punkterat, skulle jag tro. De skulle ändå hållas ansvariga (åtminstone moraliskt) för att folk slängt behållarna opunkterade, otömda osv. Hur stor den faktiska explosionsrisken är om man själv punkterar och slänger (som jag också gör) vet jag inte. Finns det dokumenterat något fall där explosion skett av punkterad gasbehållare av detta slag?
Vi läser och skriver allt vad vi kan...
Det är just den tråden vi befinner oss i, bäste Vanheden...
Det är just den tråden vi befinner oss i, bäste Vanheden...
Nej, möjligen kan en noterbar deflagration inträffa vid klantigt uppträdande (se nederst).
Det som händer är att gasen sprutar ut, en stor del i vätskeform som omedelbart förgasas,
och då bildar ett (osynligt) moln av propan/butan. Molnet skingras i luften med hjälp av vinden
och är utspätt till ofarlig nivå inom några minuter (förutsatt att det blåser lite). Och utomhus alltså!
Att stå och röka, eller ha någon annan tändkälla i närheten, när man punkterar en ännu inte
tömd campinggasbehållare - inomhus eller utomhus - genererar nog ett omnämnande i årets
Darwin Awards -lista...
/Odd
Japp, Crunch It är smidigt värre!
https://www.jula.se/catalog/fritid/...luftsutrustning/friluftskok/gas-769074/#tab02
Jula. Se Dokument. Säkerhetsdatablad (MSDS) (378 kB - pdf)
Se Avsnitt 13.1
https://www.biltema.se/fritid/friluftsliv-och-camping/gasolkok/gasolbehallare-2000020058
Biltema. Se manualer och dokument.
Se avsnitt 13.1
17614_SDB.pdf
17613_SDB.pdf
Tja, som fowwe skriver, så skulle ett företag:
på vår (bemannade!) återvinningsstation för många år sedan: "Var lägger jag mina begagnade gasol-
behållare?" fick jag ett svar ungefär så här: "Vad är det för storlek och material? De stora ställs där borta
(och han pekade mot ett skjul) och såna där små lägger du i metallcontainern. Men de måste vara tomma
och hålslagna!" - och det var alltså ett svar från stationschefen...
Sedan den gången gör jag alltid som han sa. Och när senare CrunchIt dök upp i Sverige köpte jag en
direkt. När CrunchIt skruvas på ventilgängan så pressas ventilpinnen ner och ev. gasrest ventileras bort.
Så man ska genomföra punkterandet utomhus! Sedan slår jag ner hävarmen och spetsen skär då ett
triangelformat hål i behållaren. Sedan så är det bara att vrida den ett kvarts eller tredjedels varv och
upprepa hålslagningen några gånger. Låt den hålslagna behållaren stå ute något dygn - så är alla spår
av illaluktande gasol borta! Kasta i metallåtervinningscontainern.
/Odd
vilket leder till att det naturligtvis står just så i den tryckta generella dokumentationen... När jag frågade
på vår (bemannade!) återvinningsstation för många år sedan: "Var lägger jag mina begagnade gasol-
behållare?" fick jag ett svar ungefär så här: "Vad är det för storlek och material? De stora ställs där borta
(och han pekade mot ett skjul) och såna där små lägger du i metallcontainern. Men de måste vara tomma
och hålslagna!" - och det var alltså ett svar från stationschefen...
Sedan den gången gör jag alltid som han sa. Och när senare CrunchIt dök upp i Sverige köpte jag en
direkt. När CrunchIt skruvas på ventilgängan så pressas ventilpinnen ner och ev. gasrest ventileras bort.
Så man ska genomföra punkterandet utomhus! Sedan slår jag ner hävarmen och spetsen skär då ett
triangelformat hål i behållaren. Sedan så är det bara att vrida den ett kvarts eller tredjedels varv och
upprepa hålslagningen några gånger. Låt den hålslagna behållaren stå ute något dygn - så är alla spår
av illaluktande gasol borta! Kasta i metallåtervinningscontainern.
/Odd
