Det här är mitt första inlägg här, efter att ha läst otaliga trådar om kängor osv. Så inser jag att det verkligen är en djungel, där de ena säger det andra och de andra säger det ena.
Jag bestämde mig ganska snabbt för att jag inte vill ha gore-tex eller liknande membran, då jag ser det som klart mycket bättre att kunna torka fort, än att förhoppningsvis inte bli blöt alls.
Jag har självklart tittat runt på Lundhags olika modeller, men efter ett tag övergick jag till att mer och mer intressera mig för Jörnkängan m96, då den kostar lika mycket, men tycks ha fått grym kritik.
Det jag behöver känga till är att vandra. Inte nödvändigtvis i fjäll eller på barmark, utan även längs vägar och stigar. Är dessa kängor gjorda för detta? Eller är de endast lämpade för vildmarkstraskande?
Kommer, åtminstone som jag tänkt/planerat, avlägga långa sträckor med dessa skor. Nästa år, är tanken att från sydSverige gå till Trondheim (eller annat trevligt ställe, om jag ändrar mig längs vägen) och kanske tillbaka. Och innan dess kommer jag förmodligen försöka fly vinterns kyla, och ta mig söderut, och även där lär det bli en hel del vandrande.
Efter en månad vandrades i Spanien längs leden till Santiago, med dåliga, utslitna jympadojor som inte gjorde mina fötter glada, började jag verkligen gilla vandring, och förstod även poängen med rejäl utrustning.
Utöver denna vandring, så lockar mig livet på luffen, och vad är väl viktigare för en luffare (förrutom friheten), än vad man har på fötterna? Därför vill jag gärna satsa på rejäla skor, som håller, och som man kan lita på. Min förhoppning är att de ska hålla många år, och många många steg.
Är Jörnkängan ett stabilt alternativ, som även klarar vandringar på mer sulslitande underlag såsom asfalt och grus?
Syftar på deras hårdare sula, som är standard på Jörnkängan m96, enligt allmogejakt.
Jag bestämde mig ganska snabbt för att jag inte vill ha gore-tex eller liknande membran, då jag ser det som klart mycket bättre att kunna torka fort, än att förhoppningsvis inte bli blöt alls.
Jag har självklart tittat runt på Lundhags olika modeller, men efter ett tag övergick jag till att mer och mer intressera mig för Jörnkängan m96, då den kostar lika mycket, men tycks ha fått grym kritik.
Det jag behöver känga till är att vandra. Inte nödvändigtvis i fjäll eller på barmark, utan även längs vägar och stigar. Är dessa kängor gjorda för detta? Eller är de endast lämpade för vildmarkstraskande?
Kommer, åtminstone som jag tänkt/planerat, avlägga långa sträckor med dessa skor. Nästa år, är tanken att från sydSverige gå till Trondheim (eller annat trevligt ställe, om jag ändrar mig längs vägen) och kanske tillbaka. Och innan dess kommer jag förmodligen försöka fly vinterns kyla, och ta mig söderut, och även där lär det bli en hel del vandrande.
Efter en månad vandrades i Spanien längs leden till Santiago, med dåliga, utslitna jympadojor som inte gjorde mina fötter glada, började jag verkligen gilla vandring, och förstod även poängen med rejäl utrustning.
Utöver denna vandring, så lockar mig livet på luffen, och vad är väl viktigare för en luffare (förrutom friheten), än vad man har på fötterna? Därför vill jag gärna satsa på rejäla skor, som håller, och som man kan lita på. Min förhoppning är att de ska hålla många år, och många många steg.
Är Jörnkängan ett stabilt alternativ, som även klarar vandringar på mer sulslitande underlag såsom asfalt och grus?
Syftar på deras hårdare sula, som är standard på Jörnkängan m96, enligt allmogejakt.
