Jag vill leva i vildmarken en längre period, möjligen över vinter.
- Trådstartare NoEntry
- Start datum
Fel Svante
Tror jag måste dementera mitt tidigare inlägg.
Svante Lysén har nog inte skrivit här på forumen. Sannolikt att jag blandat ihop honom med Svante Fredén.
Däremot stämmer det attt han skrivit i Utemagasinet http://www.svantelysen.se/uploads/pdf/06_HARDANGERVIDDA.pdf
Thure
Tror jag måste dementera mitt tidigare inlägg.
Svante Lysén har nog inte skrivit här på forumen. Sannolikt att jag blandat ihop honom med Svante Fredén.
Däremot stämmer det attt han skrivit i Utemagasinet http://www.svantelysen.se/uploads/pdf/06_HARDANGERVIDDA.pdf
Thure
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Litet hus vid skogens slut
Gammal tråd, men intressant
Ifall jag velat bosätta mig i vildmarken så hade jag skaffat tillgång till nån liten enkel stuga eller ett skjul i nån gudsförgäten by på gränsen till ödemarken. Sen forslat dit mat och utrustning för flera månader. Nu är det bara att använda stugan som bas och bege sig ut på veckolånga expeditioner. Då kan man fiska eller prova vilka överlevnadsmetoder man vill. När man blir alltför sliten är det bara att återvända till sin stuga, som ju innebär ett viss mått av civilisation med det förråd man byggt upp, och tak över huvudet, men det är liksom bara ett andningshål. Man behöver inte lämna skogen helt. Sen är det bara att sticka ut igen. Så kan man hålla på väldigt länge. Att ha ett förråd av mat på 6 månader borde inte vara nåt problem.
Det här är en bättre metod än att bara sticka ut romantiskt med tält och pilbåge och hoppas man klarar sig, för det kommer man inte att göra, och så måste man ge upp och snopen loma hemåt.
Ifall man vill klara sig enbart på det naturen ger så är det ju en helt annan femma. Vet inte om det räcker med detta livet för att lära sig allt som krävs. Men platsen spelar ju en grymt stor roll. Det måste finnas fiskrika sjöar osv. Men som så många sa i denna tråd, så gäller det att börja lära sig jaga, fiska. Det kräver i princip en hel omläggning av livet för att kanske efter många år ha lärt sig det som krävs. Men när man kommit så långt så känns det kanske inte så lockande längre.
Gammal tråd, men intressant
Ifall jag velat bosätta mig i vildmarken så hade jag skaffat tillgång till nån liten enkel stuga eller ett skjul i nån gudsförgäten by på gränsen till ödemarken. Sen forslat dit mat och utrustning för flera månader. Nu är det bara att använda stugan som bas och bege sig ut på veckolånga expeditioner. Då kan man fiska eller prova vilka överlevnadsmetoder man vill. När man blir alltför sliten är det bara att återvända till sin stuga, som ju innebär ett viss mått av civilisation med det förråd man byggt upp, och tak över huvudet, men det är liksom bara ett andningshål. Man behöver inte lämna skogen helt. Sen är det bara att sticka ut igen. Så kan man hålla på väldigt länge. Att ha ett förråd av mat på 6 månader borde inte vara nåt problem.
Det här är en bättre metod än att bara sticka ut romantiskt med tält och pilbåge och hoppas man klarar sig, för det kommer man inte att göra, och så måste man ge upp och snopen loma hemåt.
Ifall man vill klara sig enbart på det naturen ger så är det ju en helt annan femma. Vet inte om det räcker med detta livet för att lära sig allt som krävs. Men platsen spelar ju en grymt stor roll. Det måste finnas fiskrika sjöar osv. Men som så många sa i denna tråd, så gäller det att börja lära sig jaga, fiska. Det kräver i princip en hel omläggning av livet för att kanske efter många år ha lärt sig det som krävs. Men när man kommit så långt så känns det kanske inte så lockande längre.
Tak, väggar, härd och förråd på rätt plats är nog så nära det går att komma i verkligheten.
De överlevnadsövningar jag varit med på gjorde oss trötta, hungriga och dåliga, var än vi försökte
Hur entusiastiska vi än var i början.
Men visst lockade tanken när man var yngre och aningslösare.
Och visst var Trollen bättre förr.
go tur
De överlevnadsövningar jag varit med på gjorde oss trötta, hungriga och dåliga, var än vi försökte
Hur entusiastiska vi än var i början.
Men visst lockade tanken när man var yngre och aningslösare.
Och visst var Trollen bättre förr.
go tur
Västerbottens inland har allt vad som sökes.
Dessutom har vi kommunala krav på nytt blod.
Välkommen!
Dessutom har vi kommunala krav på nytt blod.
Välkommen!
Skummat igenom tråden lite snabbt, vad som slår mig är den inte alltför ovanliga idén om att ställa sig utanför "samhället" men tror väl personligen att det är tämligen omöjligt...järn, salt,rep, tyg mm allt som krävs för värme och mat. Det får vi bara genom samarbete. Den dagen man kräver sjukvård...är det självklart att få utan att ha gett ett bidrag till välfärden?
Nej tror inte på idén att leva helt självständigt utanför samhället
Men att pröva för en tid, kittlar tanken att pröva sig själv och sina möjligheter och begränsningar. Men på det hela är vi beroende av samarbete och grupper för ett behagligt liv.
/Martin
Nej tror inte på idén att leva helt självständigt utanför samhället
Men att pröva för en tid, kittlar tanken att pröva sig själv och sina möjligheter och begränsningar. Men på det hela är vi beroende av samarbete och grupper för ett behagligt liv.
/Martin
När jag åkte ut som rfedsmäklare hade jag ett lätt skruvstycke med mig, fil och bryne samt glödgad förzinkad tråd bland annat. Det är mycket svårt att göra en fil i en handvändning, dito med bryne och tredje hand. Bryne och fil gick åt och blev frekvent använda, tredje handen bara ett par gånger men då var det nödvändigt.
I Sf historien Metusalem är det det tunga städet som ger honom överlevnadspotensialen över andra.
Vår stingslige TS har nog inte kommit ut ännu, tyvärr.
go tur
I Sf historien Metusalem är det det tunga städet som ger honom överlevnadspotensialen över andra.
Vår stingslige TS har nog inte kommit ut ännu, tyvärr.
go tur
Det vore för väl, med tanke på hur han resonerade.
