Järnvägars

Efterlyses: nedlagda järnvägar i Norr och Västerbotten som alltså inte trafikeras av några ton tåg varje timma, men dock har rälsen kvar.
Någon som har tips?
 
Jörn-Arvidsjaur - trafikeras möjligen av några hundra kilo dressin+turist emellanåt (eller är detta nedlagt numera?)

Gällivare - Arvidsjaur (turisttrafik sommartid)

Storuman - Hällnäs (godstrafiken kvar, så helgerna borde vara fria)

Men se upp, får du ett tåg på dig blir du platt.
 
Om du menade Västerbotten och Norrbottens län så kan jag ju säga att inlandsbanan är helt okej att traska på. Där går två tåg om dan från midsommar till första veckan i augusti. Däremellan är det inget alls utam möjligtvis något underhållståg precis innan och efter att säsongen startar. Inlandsbanan tar dig från Gällivare via Jokkmokk, Arvidsjaur, Sorsele, Vilhelmina ner till Östersund.

/Martin
 
Man får inte beträda icke-nedlagda järnvägar alls.
På de sträckor jag nämnde är risken att bli haffad eller mosad lika med noll, skulle jag tro.

Då är det ett betydligt värre förhållande att slipersavståndet inte stämmer med steglängden, så det är ganska obekvämt att gå.

F.ö. kvalificerar Jörn-Arvidsjaur som totalt nedlagd. Mig veterligt den enda sträckan norröver..
 
svartöra; sa:
På de sträckor jag nämnde är risken att bli haffad eller mosad lika med noll, skulle jag tro.

Då är det ett betydligt värre förhållande att slipersavståndet inte stämmer med steglängden, så det är ganska obekvämt att gå.

F.ö. kvalificerar Jörn-Arvidsjaur som totalt nedlagd. Mig veterligt den enda sträckan norröver..
Eftersom den ursprungliga fråga gällde nerlagda järnvägar där rälsen fortfarande är kvar så kanske frågaställaren inte avser att gå, utan att utnyttja rälsen? Jag vet inget om gamla järnvägar norrut, men i söder är de mycket effektiva på att ta bort rälsen på järnvägar som inte används, det sker normalt inom en vecka efter nedläggning!
 
Ordentligt nedlagd järnväg...

Som andra har skrivit innan - den enda järnvägen i de efterfrågade områdena som nämnts ovan som är att betrakta som nedlagd, men med spåret kvar, är just Jörn-Arvidsjaur.

Annars är det som nämnts helt förbjudet enligt lag att beträda järnvägar, oavsett om "de bara kör på vardagarna".
Jag vill passa på att utfärda en varning till alla som tycker det funkar att ge sig ut att traska på eller ta sig fram på något vis på en glest trafikerad järnväg:
Du/ni utsätter er själva för en mycket större risk än ni tror. Bara för att "ni vet att det bara går två tåg om dagen" så innebär inte det att det självklart är tomt mellan tågen. Den tidtabell som annonseras för allmänheten är inget bindande dokument som järnvägen måste hålla sig till. Tåg kan bli försenade, det ordnas extratåg, arbetståg, m.m. Och tro inte att "ni hör när tåget kommer"! Det är mycket lätt att missa en annalkande rälsbuss (t.o.m. godståg!) bakom en - föraren signalerar förhoppningsvis, men det är inte ovanligt med en "förlamningseffekt" när man upptäcker tåget, som ibland kan ställa till det. (+ att föraren som förvisso kanske är van, ändå är ganska maktlös, han/hon har en enorm bromssträcka och kan inte göra annat än bromsa och signalera). Tro mig, jag vet...

För att runda av pekpinnarna lite, så visst... Längs te.x. inlandsbanan kan det gå halva dagar mellan tågen och ser man sig för är det säkert "inte så farligt". Men ta det säkra för det osäkra och gå inte i spåret! Att ingen konstapel kommer och haffar en ute i vildmarken har inte med saken att göra - det lagbrott det innebär att beträda järnvägar är inte tillkommet för att djävlas.
 
godståg

På vissa delar av inlandsbanan så går det godståg, Lååånga godståg. Deras tidtabell är ju ingen kl-tidtabell.
 
Riktiga tåg kräver respekt

Jag har fjorton års erfarenhet av att vara lokförare och av att företrädelsevis köra långa och tunga eller korta och tunga godståg.
Som mycket riktigt påpekats i tidigare inlägg så går det godstrafik på alla banor i norr förutom Jörn-Arvidsjaur som är nedlagd.
Några fakta kring godståg.

Tåg har lång stoppsträcka, på de banor som diskuterats är förmodligen godstågens hastig het mellan 50 till 70 km/h vilket gör stoppsträckor på mellan 300 - 540 meter.

Att nödbromsa tåget ger inte avseevärt reducerad stoppsträcka, det påskyndar bara tillsättningstiden på bromsarna.

På dessa banor dras tågen av diesellok, de av dem som har hytten mittpå nästan, har usel närsikt framåt när den långa huven går främst.

Avslutningsvis så vill jag påpeka följade: Spårspring är ett betydande arbetsmiljöproblem för lokförare.
 
Järnvägen är förbjudet område, tåget kan inte stanna

Ett tåg framförs i princip alltid snabbare än vad lokföraren har sikt och bromssträcka för.
Järnvägsdriften bygger på att spårområdet enligt lag är förbjudet att beträda. Ex är en bilist alltid skyldig att kunna stanna före en plankorsning.
En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst (ex en lokförare) vid järnvägen får från järnvägens område avlägsna den som utan tillstånd beträder spårområdet (enl järnvägssäkerhetslagen)

Tåget körs enligt de signal och tavelbesked föraren erhåller längs banan. Är en sk. huvudsignal i "stopp" får föraren informationen ca 1 - 3 km innan denna signal från en sk. försignal. Detsamma gäller vid hastighetsnedsättningar.

Mikal nämner bromsträckor för godståg i 50-70 km/h.
På andra sträckor går persontågen i 160 -200 km/h. På en X2000 påbörjar man ofta bromsningen från 200 km/h upp till ca 3-5 km innan, även om en nödbromsning går på något kortare sträcka.
Vintertid tar snön effektivt bort ljudet från ett annalkande tåg och även sommartid kan det vara svårt att höra.
Järnvägen är mycket energisnål (ett tåg kan rulla många mil utan att någon kraft tillförs) om terrängförhållandena är de rätta. Detta för att friktionen är så låg vilket också är järnvägens dilemma. Det kan vara svårt att dra igång ett tungt tåg och det är lika svårt att bromsa det. De flesta har förmodligen hört talas om lövhalka på spåren.


Mvh Björn (Också "gammal" lokförare och olycksutredare på järnvägen)
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...