Inget bett i isen
- Trådstartare BGE
- Start datum
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Förmodligen en åkteknikfråga. Dessutom är sannolikheten hög att problemet förvärras av en dåligt passande bindningsinställning (som nu inte går att göra något åt).
Förhållandevis sladdriga pjäxor och löshälsbindningar som inte medger några inställningsmöjligheter fick mig att slutligen välja fasthälsskridsko en gång för alla. Väljer man en KORT fasthälsskridsko och är mån om att ställa bindningen i både sid- och längsled så får man en kombination som det faktiskt går att åka riktigt fort med (om man verkligen tränar på tekniken - klassikt svensk åkning med upprätt rygg, raka ben och "vankande" i sidled på hälarna kommer aldrig att gå fort oavsett skridskoval, och det ger inget "bett" i isen heller). Jag känner mig aldrig efter p.g.a. mitt skridskoval. När jag blir omåkt är det av åkare som har bättre åkteknik och ffa är långa (1.90 och längre).
Den stora nackdelen med fasthälsskridsko är vikten på pjäxorna. Mina väger 1 kg och då kan man hålla sig för skratt efter vikingarännet. Har dock sett en norsk tillverkare (tror det var Alfa) som har en nordic normpjäxa som väger in på under 600 gr så det kanske finns hopp om bättring där.
Alltså; öva, öva, öva och eventuellt skridsko- och/eller pjäxbyte.
Förhållandevis sladdriga pjäxor och löshälsbindningar som inte medger några inställningsmöjligheter fick mig att slutligen välja fasthälsskridsko en gång för alla. Väljer man en KORT fasthälsskridsko och är mån om att ställa bindningen i både sid- och längsled så får man en kombination som det faktiskt går att åka riktigt fort med (om man verkligen tränar på tekniken - klassikt svensk åkning med upprätt rygg, raka ben och "vankande" i sidled på hälarna kommer aldrig att gå fort oavsett skridskoval, och det ger inget "bett" i isen heller). Jag känner mig aldrig efter p.g.a. mitt skridskoval. När jag blir omåkt är det av åkare som har bättre åkteknik och ffa är långa (1.90 och längre).
Den stora nackdelen med fasthälsskridsko är vikten på pjäxorna. Mina väger 1 kg och då kan man hålla sig för skratt efter vikingarännet. Har dock sett en norsk tillverkare (tror det var Alfa) som har en nordic normpjäxa som väger in på under 600 gr så det kanske finns hopp om bättring där.
Alltså; öva, öva, öva och eventuellt skridsko- och/eller pjäxbyte.
"Märker att jag åker ganska mycket på hälarna. Kanske bättre att fördela kraften mer jämt över skridskon."
Känner igen det där. När pjäxa/skridsko-kombinationen är dels för mjuk i pjäxan - hälparti och plös/snörning - och dels dåligt passande bindningsplacering så reagerar jag med att lägga vikten till för stor del på hälarna. Det gör att foten hamnar i spänn mot snörningen, vilket i sin tur ger bättre balans. Det är dock en balans jag saknar nytta av eftersom det inte går att åka på ett vettigt sätt så. Lägger jag tyngdpunkten längre fram på foten så blir skridsko/pjäxa så instabila att det inte heller går att åka på ett vettigt sätt.
(Observera också att den mjukhet i pjäxan som jag avser inte har med skafthöjden på pjäxan att göra. Jag upplever ett generellt problem med att pjäxor är för höga, ffa över hälsenan. Man kan jämföra med hastighetsskridskor. En pjäxa för naturis kanske inte skall vara fullt så låg, men den bör iaf kapas på höjden och desutom rejält så över hälsenan.)
Biomekaniken är olika hoss människor och endast en del av skridskoåkarna råkar ha förutsättningar att kunna åka bra med den fabriksplacerade rottefellabindningen (i relation till skenan).
Känner igen det där. När pjäxa/skridsko-kombinationen är dels för mjuk i pjäxan - hälparti och plös/snörning - och dels dåligt passande bindningsplacering så reagerar jag med att lägga vikten till för stor del på hälarna. Det gör att foten hamnar i spänn mot snörningen, vilket i sin tur ger bättre balans. Det är dock en balans jag saknar nytta av eftersom det inte går att åka på ett vettigt sätt så. Lägger jag tyngdpunkten längre fram på foten så blir skridsko/pjäxa så instabila att det inte heller går att åka på ett vettigt sätt.
(Observera också att den mjukhet i pjäxan som jag avser inte har med skafthöjden på pjäxan att göra. Jag upplever ett generellt problem med att pjäxor är för höga, ffa över hälsenan. Man kan jämföra med hastighetsskridskor. En pjäxa för naturis kanske inte skall vara fullt så låg, men den bör iaf kapas på höjden och desutom rejält så över hälsenan.)
Biomekaniken är olika hoss människor och endast en del av skridskoåkarna råkar ha förutsättningar att kunna åka bra med den fabriksplacerade rottefellabindningen (i relation till skenan).
