Höjdrädd klättrare

Jag är så glad i klättring och så höjdrädd. Ett litet problem alltså. Ofta ger jag upp på en led på grund av rädslan och inte svårighetsgrad.
Har märkt att höjdskräcken ger med sig (lite grand) om jag klättrar ofta men vid minsta lilla uppehåll är jag tillbaka på noll.
Brukar känna mig tryggare om jag får "falla" från låg höjd först, för att kolla grejerna, men så kan man ju inte hålla på hela klätterlivet.
Finns det hopp att överkomma fall från höjd?
 
Har du prövat att bouldra istället? Då slipper man exponering och höjdrädsla. Min syrra har precis börjat klättra och bouldrar nästan bara (inomhus iofs) för att slippa tänka på höjden. Jag tror att sådant ger med sig med tiden ju säkrare du blir i din klättring.

Lycka till!
 

Lästips

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

Aircontact Pro – designad för de stora äventyren

Vandra med kvalitet! När packningen är tung och terrängen krävande gäller det att ha riktigt bra utrustning. Med Aircontact Pro har deuter skapat en ...

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Tja!!

Ja, dehär måste vara jobbigt för dig...framföralt irriterande eftersom det förstör din klättring.
De tips jag kan ge dig är att du får ta ett steg i taget, börja klättra på den höjden du känner att du klarar av och behärskar för att sedan fortsätta och börja klättra lite högra leder osv. Prova som du gör tidigare att du sätter dig i selen så att du känner att du sitter fast. Nyckeln för en klättrare är man måste kunna känna sig säker på de man utför och lita sin utrustning. Tillochmed ja (har klättrat i 5 år) kan känna en viss oro för vissa moment i klättringen. De ja gör då är att ja förberder mig både psykiskt och fysikst, ja går igenom de ja ska göra inannn jag börjar klättringen så jag vet vad som väntar mig osv. Hoppas dessa tips kan ge något...vore tråkit om du lägger ner klättringen, för de är ju så underbart. Lycka till med klättringen och alt...!!

MVH: Davve=)
 
Som du ju redan upptäckt själv, så är höjdrädsla helt enkelt en vane sak. Dvs ju mer man exponerer sig för höga höjder, desto mindre obehag känner man. Det är naturligt att känna obehag innför höga höjder, det ligger djupt "programmerat" i oss, och är en urgammal överlevnads reflex.

MEN det går att träna bort. Det bästa (som du också redan har upptäckt) är att falla upprepade gånger, så att man märker att utrustningen, som ju för övrigt klarar ett par ton, fångar upp dig.

Alltså fortsätt att exponera dig succesivt för högre höjder i små steg. Precis som vid bestigning av 8000m toppar är det bra att sätta upp små mål, ex vis, "jag ska nå den där stenen innom 20 minuter" eller i ditt fall "igår nådde jag bult 3, idag går jag inte hem förrän jag nått bult 4!!"

Kör hårt! :)
mvh
Johan
 
Kretz; sa:
.... eller i ditt fall "igår nådde jag bult 3, idag går jag inte hem förrän jag nått bult 4!!"

Inte helt säkert att det är en bra metod. Jag är ibland höjdrädd (det går i vågor) och att pressa sig kan ibland resultera i att jag blir mer höjdrädd.

Det jag tycker hjälper är som beskrivits ovan, att falla. Så snart man tagit ett par fall så känns det bättre. Det brukar även funka att klättra svårt, då glömmer man bort höjden. Hitta en led som du nätt och jämt klarar och med bra bultar och koncentrera dig på att ta leden, då glömmer du höjden.

Det som är otäckast är att klättra en lätt led med ett svårt crux. Då känner jag 'oj vad svårt det blev' på cruxet. Bättre med jämnsvåra leder.

Och som sagt, bouldering är KUL!
 
Asynja; sa:
Finns det hopp att överkomma fall från höjd?

Nej, det gör det inte. Rädsla för att falla från höga höjder är fullt naturlig. Den skyddar oss från att falla och slå ihjäl oss. Tänk på att det inte spelar någon större roll om du trillar från 500 meter eller från tjugo meter. Du lär dö i båda fallen om du inte har osannolik tur. Och för eller senare trillar de flesta ner och dör om de håller på tillräckligt länge. Försök att pricka noll rätt på stryktipset 52 veckor i rad så får du se hur svårt det är.

Är man någorlunda lycklig och inte längtar efter att dö är det alltså fullt normalt att hålla sig från klättring.
 
Helgedahl; sa:
Asynja; sa:
Finns det hopp att överkomma fall från höjd?

Nej, det gör det inte. Rädsla för att falla från höga höjder är fullt naturlig. Den skyddar oss från att falla och slå ihjäl oss. Tänk på att det inte spelar någon större roll om du trillar från 500 meter eller från tjugo meter. Du lär dö i båda fallen om du inte har osannolik tur. Och för eller senare trillar de flesta ner och dör om de håller på tillräckligt länge. Försök att pricka noll rätt på stryktipset 52 veckor i rad så får du se hur svårt det är.

Är man någorlunda lycklig och inte längtar efter att dö är det alltså fullt normalt att hålla sig från klättring.

Nja... det där var väl lite väl pessimistiskt. Om man tar det lite lungt med klättrandet behöver man nog inte ramla ner och dö mer än en gång per 500år, så då kanske man hinner dö av andra orsaker innan.

Asynja; sa:
Finns det hopp att överkomma fall från höjd?

Vad gäller rädsla så har jag varit rejält höjdrädd. Började klättra inomhus och tyckte det var fruktansvärt obehagligt, men efter att ha fallit ett antal gånger utan att något farligt hänt blev det bättre. Samma känsla kom tillbaks när jag började klättra ute, fast mycket värre. Den har jag nästan blivit av med, men inte helt eftersom jag klättrar ute så sällan.

/Johan
 
Jag tror du är på rätt spår med att klättra ofta. Jag känner av rädsla ibland, beroende på exponering och dagsform. Det finns ofta en klipptyp som passar en lite bättre än andra ex sva där man kan öva på höjd och/eller exponering. När du gör detta ska du inte ligga precis vid din förmåga utan gå en lättare led så du vet att du kan klara detta. Jag brukar kolla knutar och sele samt säkringsmannnen en extra gång innan jag startar upp de gånger jag känner mig extra nervös. Ett annnat tips är att klättra längre leder med någon som du verkligen litar på tills det känns bättre. Hur hopplöst det än känns ibland så kommer det bli bättre med tiden. Min klätterpartner har varit mycket höjdrädd och nu gör vi multipitchar tillsammans så ge inte upp..
 
Jag skulle rekomendera dig att endast klättra på leder som inte skrämmer dig. Klättra lättare leder om och om igen tills du förlorar respekten(tänk självjkart på säkerhetem). Gör små förändringar och öka gradvis svårigheten och höjden. Gör du det långsamt kan du komma tilrätta med dina problem. Om du får ett bakslag så gå tillbaka till en tidigare nivå. Pusha inte dig själv. Det är det vanligaste problemet som folk gör för att komma tillrätta med sina fobier.
 
Ett litet enkelt tips kan vara att försteman låter quickdraws/kilar sitta kvar. Då får andreman något annat än höjden att rikta sin uppmärksamhet på.
 
Hojdradslan kommer forsvinna

Jag ar overtygad om att din hojdradsla kommer att forsvinna. Hade sjalv jattestora problem nar jag borjade for 5 ar sedan. Fick nastan panik nar det var mer an 10 meter hogt. Ha klattrat en hel del nu och forsoker att klattra minst 40 dagar utomhus per ar. Nu ar hojdradslan helt borta. Numera kan jag utan att vara orolig sitta pa en hylla som ar 5cm bred 200 meter upp pa en vertikal vagg. Det kans orehort skont att ha arbetat bort hojdradslan. Det har som sagt tagit flera ar, men ge inte upp... och lycka till.
 
Hej
Jag har lite svårt att ge ett enkelt svar på din fråga eftersom jag inte är höjdrädd själv, men däremot har jag varit väldigt rädd för att falla, och har fortfarande en del spöken när det gäller att leda. Så jag hoppas komma med några användbara råd när det gäller att falla:

När omständigheterna medger det, så fall. Omständigheterna medger i stort sett alltid att du faller i ett topprep/som andreman. Det är svårare att ge något generellt svar på när det är säkert att falla som försteman, men bäst är givetvis på bult och på överhäng (då du bara faller ut i luften och inte riskerar att slå i väggen).

Här är några råd som har hjälpt mig:
* klättra ofta
* tillåt dig att falla ofta (där det är säkert att göra det)
* kör mental träning och visualisering
* lär dig lite om andning, så att du inte glömmer att andas när det blir läskigt, för spänner man sig blir det värre
* klättra med folk som är lugna och trygga, men som också kan hejja på dig på ett positivt sätt. Du ska känna dig trygg och våga pressa dig lite lagom, då kan du känna dig stolt när du klättrat klart och det blir positivt till nästa gång
* sätt upp mål, men acceptera att dagsformen varierar, så vissa dar kanske det inte är läge att ens testa, en annan dag kommer det att kännas superkul att prova att nå det
* koncentrera dig på en sak när du klättrar, som att "på den här leden ska jag vara jättekoncentrerad på hur jag placerar fötterna". Är du tillräckligt koncentrerad på något annat kanske du glömmer att vara rädd. Eller åtminstonde dämpar det rädslan.


Lycka till!

PS Jo, det går faktiskt att vara orädd för höjd, men rädd att falla. Jag tror att jag dels är lite rädd för att slå i, men också ogillar när det pirrar i magen i själva fallet. Så hänger jag på en stand är jag alltså helt tillfreds, även om det är några hundra meter upp, done that.
[Ändrat av lilla_my 2004-07-28 kl 01:41]
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips