Höga vägen Rapadalen eller längre in?

Hej! Tänkte gå höga vägen i Rapadalen i sommar, men tänkte på det jag hörde någon hävda att det bästa var att gå rakt fram längs Lulep Vassjajågåsj och genom Vassjavagge, så har man plan mark sen en lång bit mot Skierffe och Aktse. Jag blev bara lite nyfiken, betyder "bästa" bara mest lättgånget, eller är det jättevackert? Har man bra utsikt över Rapadalen på vanliga höga vägen så slår det nog det ändå, eller är utsikten där helt skymd hela vägen eller så?
 
Om man är trött och har ont kanske det känns lättare att gå där, men det blir en omväg till Skierffe. Man kan gå upp från rapadalen på flera andra ställen om man orkar, och man måste inte följa den traditionella stigningen upp. Man kan gå upp från Lulep Vassjajågåsj, spadnek, ridok och vid nammasj. Själv gick jag upp vid Vassjajågåsj/spadnek. Inte världen enklaste väg pga snårigheten iof. Rapdalen lämnar man ju så den ser man inte mycket av sen, utan då blir det andra vyer som rapadeltat kanske och Tjahkelij m.m
 

HasseQ

Temp. avstängd
Gå nära Rapadalen såklart, så att man kan titta på utsikten och ta fantastiska kort ... Det är väl det som är poängen.
 
Tack, ja, det är ungefär det jag trodde också. Planen är att gå så nära dalen som det går för att se på utsikten, och den lär väl sticka fram då och då i alla fall. Tänker att man kanske nästan ser mer av dalen uppifrån för alla berättar ju bara om den täta växtligheten där nere.
 
Följ platån efter Lulep Vássjajågåsj österut och gå nära kanten. En makalös utsikt över Rapadalen.
002x.jpg
 
Turrapport: Det blev båda delarna! P.g.a. vädervarning skippade vi vår plan att gå genom Pastavagge och gick tur och retur från Aktse till Rapadalen istället.

Höga vägen var fantastisk, men det var svårt att ta sig förbi Gierdosgiesjtjåhkkå på ett bra sätt. Nästan alla vi mötte hade följt en tydlig stig runt branten i syd, och var helt traumatiserade och sa att det var det värsta de hade gjort i sitt liv, för de befann sig plötsligt mitt i ett stup som de måste passera. Vi gick upp på sydvästra sidan, i den lilla inbuktningen i berget. Jobbigt, brant och storblockigt, men det kändes aldrig farligt. En vi mötte hade gått mellan Gierdogiesjtjåhkkå och Suorkisjnjurttje och det lät som den bästa vägen. Lite mindre utsikt över Rapadalen ett tag, men det tar man lätt igen, för efter den passagen kommer man lätt fram till kanten och har helt makalösa vyer över dalen. Den bästa vyn tyckte jag dock var vid nedstigningen till nedre delen av Rapadalen, längs Lulep Vassjajågåsj, alldeles ovanför där björkskogen började, med Rapaselet rakt framför en och bergen runtom.

På tillbakavägen tog vi vägen via Vassjavagge, och det var spännande! En helt annan upplevelse, med karg skönhet. Lättgånget för det mesta, lite blockterräng och lite blötmarker på slätten, men inte alls särskilt mycket. Några djupa bäckar, som vi kunde hoppa på stenar över.
 
Turrapport: Det blev båda delarna! P.g.a. vädervarning skippade vi vår plan att gå genom Pastavagge och gick tur och retur från Aktse till Rapadalen istället.

Höga vägen var fantastisk, men det var svårt att ta sig förbi Gierdosgiesjtjåhkkå på ett bra sätt. Nästan alla vi mötte hade följt en tydlig stig runt branten i syd, och var helt traumatiserade och sa att det var det värsta de hade gjort i sitt liv, för de befann sig plötsligt mitt i ett stup som de måste passera. Vi gick upp på sydvästra sidan, i den lilla inbuktningen i berget. Jobbigt, brant och storblockigt, men det kändes aldrig farligt. En vi mötte hade gått mellan Gierdogiesjtjåhkkå och Suorkisjnjurttje och det lät som den bästa vägen. Lite mindre utsikt över Rapadalen ett tag, men det tar man lätt igen, för efter den passagen kommer man lätt fram till kanten och har helt makalösa vyer över dalen. Den bästa vyn tyckte jag dock var vid nedstigningen till nedre delen av Rapadalen, längs Lulep Vassjajågåsj, alldeles ovanför där björkskogen började, med Rapaselet rakt framför en och bergen runtom.

På tillbakavägen tog vi vägen via Vassjavagge, och det var spännande! En helt annan upplevelse, med karg skönhet. Lättgånget för det mesta, lite blockterräng och lite blötmarker på slätten, men inte alls särskilt mycket. Några djupa bäckar, som vi kunde hoppa på stenar över.
Du skriver – ”Vi gick upp på sydvästra sidan, i den lilla inbuktningen i berget.”. Jag blev nyfiken om du tog vägen över ”snöfläcken” -.https://minkarta.lantmateriet.se/pl...rofile=flygbild&background=2&boundaries=false?
 
Jag gick där för ett par år sedan och har försökt komma ihåg hur vi gick på den sträckan. Vi kom västerifrån. Snöfläck stämmer bra med minnet, och jag tror inte vi hade någon direkt knepig passage där. Snöfläcken som jag minns den var ett längre relativt flackt snöfält i en skreva/sänka, betydligt lättare att gå på än blockterrängen på sidorna. Kan det jag minns stämma med den du pekar ut på kartan?
 
Ja det kan nog stämma. Det är en bra och snabb väg, den enda som jag har använt många gånger både från öster och väster. Snickrade ihop en beskrivning av den i Google Earth Pro. Kmz-filen finns att ladda ner HÄR.
 
Senast ändrad:
Ja det kan nog stämma. Det är en bra och snabb väg, den enda som jag har använt många gånger både från öster och väster. Snickrade ihop en beskrivning av den i Google Earth Pro. Kmz-filen finns att ladda ner HÄR.
Länken till kmz-filen hade inte rätt behörigheter så att ni kunde se foton. Här är en ny länk som jag hoppas ska fungera bättre – klicka HÄR. Hör gärna av er om det fungerar eller inte.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips