Vild gissning: Mot Stora Ulvåfjället från nånstans väster om Storulvån i sluttningarna mot Getryggen.
Varför? Sluttningen mot Ulvåfjället ser på kartan ut att vara rätt småkuperad ut, kanske är det de vackra åsarna på kors och tvärs vi ser?
Gissa position
- Trådstartare avslutat-1105
- Start datum
-
- Taggar
- fjällnörderi gissa sverige
Varför? Sluttningen mot Ulvåfjället ser på kartan ut att vara rätt småkuperad ut, kanske är det de vackra åsarna på kors och tvärs vi ser?
Synen förändras gradvis – men skärpan går att få tillbaka. Progressiva kontaktlinser är utvecklade för att låta blicken hänga med utan avbrott.
Oj, tvåtusen inlägg! Jag minns då larsl tog första stapplande steget och lade upp en bild på Sourva. Tänk vad tiden har gått och vad många bilder det gissats på sedan dess. Det är nästan så att jag fäller en tår.
Men jag föreslår att vi firar detta jubileum med denna bild:
Vad ser vi, var är vi?
Men jag föreslår att vi firar detta jubileum med denna bild:
Vad ser vi, var är vi?
Det är: Shishapangma!
Det kan du inte få rätt för - du måste ange om det är huvudtoppen, nordtoppen, centraltoppen, mittentoppen, västtoppen eller bottentoppen!
Aktuellt
ANNONS
Från karta till horisont – behåll fokus med rätt sorts kontaktlinser
Synen förändras gradvis – men skärpan går att få tillbaka. Progressiva kontaktlinser är utvecklade för att låta blicken hänga med utan avbrott.
Anders, ditt snack går i rätt riktning.
Shishapangma är inte helt fel heller. Allt beror på inlevelseförmågan.
Ja det är det denna tråd handlar om. Inlevelseförmåga och identifikation. Mest kul är den, när fjäll läggs in som påminner om 'något annat fjäll', och man villar bort sig i igenkänningens värld.
Jag tycker jag med att det såg ut som ‘Sälka’ och börjar någon då prata om ‘det‘, då är förvillelserna nära.
Bilden är ju Siergatjåkkå. Den har på äldre kartor kallats ‘Blåmannen‘--Klumpen bredvid Ålmåjekna
Det är alltså toppen 1663. (Den med RR 240A).
Du står nånstans på leden inne i Norge ovanför Sorjoshyttan och plåtar nordnordost uppåt.
...även så då kallad: Ålmåjtjåkkå.
Fast det namnet står tyvärr ej heller längre på kartor.
Fast det namnet står tyvärr ej heller längre på kartor.
Helt rätt. Visst står jag på leden ovanför Sorjoshyttan, som denna junidag ännu inte hade öppnat. Jag hade just passerat ett par färska järvspår och trots ensamheten (eller kanske tack vare) var humöret på topp.
Apropå Blåmannen, Svante Lundgren har skrivit fint om toppen i sin Sulitelma-essä i boken "Padjelanta". Har för mig att Svante och sonen korsar Sårjosjaure i gummibåt.
