Jag känner igen namnet (och motsvarande "Repivagge", numera
Šielmmávággi), men Lantmäteriet verkar ha lagt sig till med den fula ovanan att helt sonika plocka bort namn från kartan vid nästan varje revision -- och det verkar inte vara kopplat till ortografiändringar heller. Det är bra mycket som numera anses namnlöst som förr i tiden visst hade egna beteckningar. Ett bra exempel på detta är
Alip Muorahisčohkka väster om Tjäktja: detta bara skriker efter ett motsvarande
Lulip Muorahisčohkka, vilket förut återfanns i form av den nu orubricerade toppen 1413 på motstående sida
Muorahisvággi (ordet
muorahis kan för övrigt översättas "som saknar ved").
Hursomhelst skulle
Riehppičohkka betyda "jökelhyllefjället", vilket om det är riktigt skulle kunna hänföra sig till glaciärerna i norr -- den mellan
Gaskačohkka ("Mellanfjället") och topp 1807 kallas till och med
Riehppiglaciären. Isåfall är det nog dalen som fått sitt namn av fjället, men den går numera som sagt under annat namn ("Tröskeldalen"). Dessutom tror jag att om det gamla namnet -- förutsatt att antagandet ovan är korrekt -- skulle återtas i bruk så skulle det nog bli
Riehppečohkka (nominativ) eller
Riehpečohkka (genitiv), baserat på parallellfall.
Jag tycker mig dessutom minnas att någon försökt blanda in rävar i det hela -- kan det ha varit i Grundstens böcker? Isåfall är det
rieban man måste försöka klämma in i resonemanget.
Så det är
den toppen som är
Čeakčabákti? Kartan är lite tvetydig just där och jag har hittills av någon anledning antagit att namnet syftat på det breda fjället direkt söder om nämnda glaciär. Det är definitivt också brant nog för att förtjäna beteckningen
bákti, speciellt när man ser det rakt österifrån inifrån
Unna Reaiddávággi:
Visa bilaga 569
Gissningen är i alla händelser rätt. Jag stod på den lilla toppen genast sydöst om sjön, så bilden föreställer alltså det jag hade bakom ryggen när jag tog
denna. Sjön i sig utgör ett annat exempel på klurigheter från LMV -- den är allmänt känd som "1506", men på kartan ser den ut att ligga
under 1500-meterslinjen! Just höjdangivelser verkar också vara något som försvinner utan synbarlig anledning; t.ex. så angavs höjden på
Čeakčačohkkas huvudtopp för inte så länge sedan till 1820, men nu finns inga siffror alls -- och höjdkurvorna slutar dessutom
under 1800 meter.
även om spörsmålet var "Vilken topp är det här?" Iaf, fina bilder från dig Mellpat, i dalen norr om Nallo har jag gått på sjöisen i mitten av Juli 2006, en bekväm genväg till ett Sielmatjåkka mitt inne i molnen, jag som hade glatt mig till att se Atlanten enligt uppgift från Stugvärdinnans son.
