Gissa position

[LRC]

Gávguljávri.

 

[paerl]

Gávguljávri.

Precis!

Bara några timmars rask promenad från Kebnekaise fjällstation.

 

[LRC]

Vilken topp är då detta?

 

[mellpat]

Ser ut som om gångna vinterns stugvärd i Nallo skidbestigit nämnda berg och tagit en bild åt väster mot topparna 1773 och 1750.

Trevligt med stugvärd som bjöd gästerna på saft vid ankomsten och lämnade utförlig väderrapport på morgonen. Var det månne några fler utsidan-medlemmar som passerade förbi Nallo i vinter?

 

[LRC]

Ser ut som om gångna vinterns stugvärd i Nallo skidbestigit nämnda berg och tagit en bild åt väster mot topparna 1773 och 1750.

Det har jag visserligen gjort, men det är inte detta som denna bild föreställer. Området är rätt, dock.

Var det månne några fler utsidan-medlemmar som passerade förbi Nallo i vinter?

Inga som identifierade sig som sådana, men en viss hundspannsförare har i vart fall hittat min presentation i efterhand -- och så fick jag ju brev från Emmma, förstås!
Jo just det, det var ju Erik från Kebnekaise också.

 

[tassemark]

Ser ut som om gångna vinterns stugvärd i Nallo skidbestigit nämnda berg och tagit en bild åt väster mot topparna 1773 och 1750.

Trevligt med stugvärd som bjöd gästerna på saft vid ankomsten och lämnade utförlig väderrapport på morgonen. Var det månne några fler utsidan-medlemmar som passerade förbi Nallo i vinter?

Topp 1773 - Repitjåkka (försök till nuvarande skrivsätt av mig: Riehppičohkka ?).
Topp 1750 - Repitjåkkas Östtopp.

Detta vet du ju säkerligen Mellpat, men det är ett tillfälle att få sprida lite namnpropaganda och få lite feedback av språkvårdare som LRC.

 

[tassemark]

Vilken topp är då detta?

Visa bilaga 568

Tjäktjapakte/Čeakčabákti från norr? Skulle kunna tänka mig att det är från kammen till Tjäktjatjåkka /Čeakčačohkka eller i närheten av sjö 1506.

Den branta piken i förgrunden skulle kunna vara Nordtoppen 1683m och i bakgrunden huvudtoppen på 1706 m. Märkligt exakta siffror från Tore Abrahamsson för att inte vara officiella, kanske nån tidig uppmätare? Nedanför ligger kanske Tjäktjapakteglaciären.

 

[mellpat]

Tjäktjapakte/Čeakčabákti från norr? Skulle kunna tänka mig att det är från kammen till Tjäktjatjåkka/Čeakčačohkka eller i närheten av sjö 1506.

Definitivt Tjäktjapakte från norr. Kanske fotat från kullen till vänster i min bild nedan?
Bilden visar den frusna Tjäktjasjön (1506) från toppen av Tjäktjatjåkka (1820).

http://farm4.static.flickr.com/3123/2492553921_6d8427357d_o.jpg (större bild)

Mina felgissade toppar 1773 och 1750 syns till vänster nedan, här sedda från dalgången norr om Nallo.

http://farm3.static.flickr.com/2210/2492504249_9df5c02f03_b.jpg (större bild)

 

[LRC]

Topp 1773 - Repitjåkka (försök till nuvarande skrivsätt av mig: Riehppičohkka ?).
Topp 1750 - Repitjåkkas Östtopp.

Jag känner igen namnet (och motsvarande "Repivagge", numera Šielmmávággi), men Lantmäteriet verkar ha lagt sig till med den fula ovanan att helt sonika plocka bort namn från kartan vid nästan varje revision -- och det verkar inte vara kopplat till ortografiändringar heller. Det är bra mycket som numera anses namnlöst som förr i tiden visst hade egna beteckningar. Ett bra exempel på detta är Alip Muorahisčohkka väster om Tjäktja: detta bara skriker efter ett motsvarande Lulip Muorahisčohkka, vilket förut återfanns i form av den nu orubricerade toppen 1413 på motstående sida Muorahisvággi (ordet muorahis kan för övrigt översättas "som saknar ved").

Hursomhelst skulle Riehppičohkka betyda "jökelhyllefjället", vilket om det är riktigt skulle kunna hänföra sig till glaciärerna i norr -- den mellan Gaskačohkka ("Mellanfjället") och topp 1807 kallas till och med Riehppiglaciären. Isåfall är det nog dalen som fått sitt namn av fjället, men den går numera som sagt under annat namn ("Tröskeldalen"). Dessutom tror jag att om det gamla namnet -- förutsatt att antagandet ovan är korrekt -- skulle återtas i bruk så skulle det nog bli Riehppečohkka (nominativ) eller Riehpečohkka (genitiv), baserat på parallellfall.

Jag tycker mig dessutom minnas att någon försökt blanda in rävar i det hela -- kan det ha varit i Grundstens böcker? Isåfall är det rieban man måste försöka klämma in i resonemanget.

Tjäktjapakte/Čeakčabákti från norr? Skulle kunna tänka mig att det är från kammen till Tjäktjatjåkka/Čeakčačohkka eller i närheten av sjö 1506.

Den branta piken i förgrunden skulle kunna vara Nordtoppen 1683m och i bakgrunden huvudtoppen på 1706 m. Märkligt exakta siffror från Tore Abrahamsson för att inte vara officiella, kanske nån tidig uppmätare? Nedanför ligger kanske Tjäktjapakteglaciären.

Så det är den toppen som är Čeakčabákti? Kartan är lite tvetydig just där och jag har hittills av någon anledning antagit att namnet syftat på det breda fjället direkt söder om nämnda glaciär. Det är definitivt också brant nog för att förtjäna beteckningen bákti, speciellt när man ser det rakt österifrån inifrån Unna Reaiddávággi:


Gissningen är i alla händelser rätt. Jag stod på den lilla toppen genast sydöst om sjön, så bilden föreställer alltså det jag hade bakom ryggen när jag tog denna. Sjön i sig utgör ett annat exempel på klurigheter från LMV -- den är allmänt känd som "1506", men på kartan ser den ut att ligga under 1500-meterslinjen! Just höjdangivelser verkar också vara något som försvinner utan synbarlig anledning; t.ex. så angavs höjden på Čeakčačohkkas huvudtopp för inte så länge sedan till 1820, men nu finns inga siffror alls -- och höjdkurvorna slutar dessutom under 1800 meter.

 

[tassemark]

Jag känner igen namnet (och motsvarande "Repivagge", numera Šielmmávággi), men Lantmäteriet verkar ha lagt sig till med den fula ovanan att helt sonika plocka bort namn från kartan vid nästan varje revision -- och det verkar inte vara kopplat till ortografiändringar heller. Det är bra mycket som numera anses namnlöst som förr i tiden visst hade egna beteckningar. Ett bra exempel på detta är Alip Muorahisčohkka väster om Tjäktja: detta bara skriker efter ett motsvarande Lulip Muorahisčohkka, vilket förut återfanns i form av den nu orubricerade toppen 1413 på motstående sida Muorahisvággi (ordet muorahis kan för övrigt översättas "som saknar ved").

Hursomhelst skulle Riehppičohkka betyda "jökelhyllefjället", vilket om det är riktigt skulle kunna hänföra sig till glaciärerna i norr -- den mellan Gaskačohkka ("Mellanfjället") och topp 1807 kallas till och med Riehppiglaciären. Isåfall är det nog dalen som fått sitt namn av fjället, men den går numera som sagt under annat namn ("Tröskeldalen"). Dessutom tror jag att om det gamla namnet -- förutsatt att antagandet ovan är korrekt -- skulle återtas i bruk så skulle det nog bli Riehppečohkka (nominativ) eller Riehpečohkka (genitiv), baserat på parallellfall.

Jag tycker mig dessutom minnas att någon försökt blanda in rävar i det hela -- kan det ha varit i Grundstens böcker? Isåfall är det rieban man måste försöka klämma in i resonemanget.



Så det är den toppen som är Čeakčabákti? Kartan är lite tvetydig just där och jag har hittills av någon anledning antagit att namnet syftat på det breda fjället direkt söder om nämnda glaciär. Det är definitivt också brant nog för att förtjäna beteckningen bákti, speciellt när man ser det rakt österifrån inifrån Unna Reaiddávággi:
Visa bilaga 569

Gissningen är i alla händelser rätt. Jag stod på den lilla toppen genast sydöst om sjön, så bilden föreställer alltså det jag hade bakom ryggen när jag tog denna. Sjön i sig utgör ett annat exempel på klurigheter från LMV -- den är allmänt känd som "1506", men på kartan ser den ut att ligga under 1500-meterslinjen! Just höjdangivelser verkar också vara något som försvinner utan synbarlig anledning; t.ex. så angavs höjden på Čeakčačohkkas huvudtopp för inte så länge sedan till 1820, men nu finns inga siffror alls -- och höjdkurvorna slutar dessutom under 1800 meter.

1. Finns en del märkliga fall, senaste jag UPPTÄCKT är Kärketjårro/Geargečorru i Riksgränsfjällen där har den sydligaste toppens namn "Piran" försvunnit? Hur skulle den skrivas nu?
I regionen fanns det också en Pajep och Lulep Kåppatjåkka, numer heter det Bajip Gohpáčohkka (1410) och Gohpasčorru (1304). Vassipadatjåkka heter Gorsačohkka, ett namn som förut var på Boazočohkkas plats. Nog om just detta, misstänker att jag får starta en separat tråd om näraliggande spörsmål.

2. Ja, enligt Abrahamsson (tror Grundsten med?) så är det bara de två topparna som kallas Čeakčabákti. Allt söder om denna kallas Tjäktja-/Čeakčaryggen. Om jag hade fått göra om namngivningen hade alla toppar kring glaciären hetat Čeakčabákti ty de är höjdmässigt närmare besläktade med Čeakčabákti jmfrt med Čeakčaryggen.

3. På den gamla kartan så ligger, vad jag kan se höjdkurvorna rätt, undra vad som är fel höjden eller den nya kartans kurvor?

4. Kul att jag hade rätt, idiotiskt av mig att inte se att 1706 VAR utsatt på kartan! Får förmoda att båda toppar är inmätta till just de där höjderna men att det aldrig kommit med på karta båda två, 1706 fanns ej på gamla kartan.


Planerar att göra ett besök i Tjäktjamassivet, och bilderna här ger trevlig inspiration!

Missade att Mellpat gissade helt rätt, leken heter ju gissa position, vi kan väl dela på segern även om spörsmålet var "Vilken topp är det här?" Iaf, fina bilder från dig Mellpat, i dalen norr om Nallo har jag gått på sjöisen i mitten av Juli 2006, en bekväm genväg till ett Sielmatjåkka mitt inne i molnen, jag som hade glatt mig till att se Atlanten enligt uppgift från Stugvärdinnans son.

 

[mellpat]

Missade att Mellpat gissade helt rätt, leken heter ju gissa position, vi kan väl dela på segern även om spörsmålet var "Vilken topp är det här?"

Segern är helt och hållet din, Tassemark. Försökte ta hjälp av några av mina egna bilder från förra månaden - men lyckades gissa fel på vad de föreställde.

Nå, vad heter toppen som bilden nedan är tagen från? En ledtråd är att ni inte ska räkna med någon hjälp från lantmäteriverket.

http://farm3.static.flickr.com/2057/2493690081_4ca4b532e4_b.jpg (större bild)

 

[millimeter]

Underbara bilder, kul att tråden vaknat på allvar! Perfekt till lunchkaffet innan man ska in i labbet igen.

Diskussionerna om kartnamn etc är möjligen(?) off-topic men väldigt intressanta.