Garmin Friluftskartan Prime

Det är nog fastighetsinformationen som gör att kostnaden skenar iväg. Nu har jag förvisso inte någon Garmin, men väl Magellan Topo+ och Magellan Map on Demand över samma område.

Jag kan lätt konstatera att den enda kartmässiga skillnaden mellan de båda GPS-kartorna är just fastighetsinformationen, som finns i Map On Demand. Topo+ kostar ca 1800 kr för Västra Götaland + Jönköpings län (del 7). 50*50 km Map On Demand-karta kostar 2500 kr + frakt., fast då får man själv välja centrumpunkt.

2500 kr för en 50*50 km fastighetskarta må låta dyrt, men om man jämför med vad fastighetskartan i pappersform kostar över samma 50*50 km område, så blir fastighetskartan i GPS-format ändå rätt överkomlig. Vad lantmäteriet sedan tar för de digitala fastighetskartorna för ett 50*50 km stort område behöver vi kanske inte ta upp - med hänsyn till läsarnas eventuella känsliga magar!
/Niklas
 
Jo det kanske kan vara fastighetsinformationen som sätter priset. Alla Lantmäteriets kartor ned till fastighetskartan (fast med bortrensade fastighetsgränser) ligger ju gratis på nätet. Liksom även i tex Finland och en del andra länder. Bara att ta med en tiotummare och trådlöst modem på skogspromenaden ? :)
http://www.gis.lst.se/lanskartor/

/Joakim

Det är nog fastighetsinformationen som gör att kostnaden skenar iväg. Nu har jag förvisso inte någon Garmin, men väl Magellan Topo+ och Magellan Map on Demand över samma område.

Jag kan lätt konstatera att den enda kartmässiga skillnaden mellan de båda GPS-kartorna är just fastighetsinformationen, som finns i Map On Demand. Topo+ kostar ca 1800 kr för Västra Götaland + Jönköpings län (del 7). 50*50 km Map On Demand-karta kostar 2500 kr + frakt., fast då får man själv välja centrumpunkt.

2500 kr för en 50*50 km fastighetskarta må låta dyrt, men om man jämför med vad fastighetskartan i pappersform kostar över samma 50*50 km område, så blir fastighetskartan i GPS-format ändå rätt överkomlig. Vad lantmäteriet sedan tar för de digitala fastighetskartorna för ett 50*50 km stort område behöver vi kanske inte ta upp - med hänsyn till läsarnas eventuella känsliga magar!
/Niklas
 

Lästips

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Flera kommuner

har fastighetskartor tillgängliga på sina hemsidor.

Men att omvandla till en vektoriserad karta eller lägga till informationen ovanpå Friluftskartan Pro kräver mycket arbete anar jag från tidigare trådar.

Thure
 
Orienteringskartor och kartprojektion

Det enklaste sättet att få med sig en digital orienteringskarta ut i skogen är att använda handdator med ett kartprogram som kan hantera kartor i rasterformat.

tobbedj: Vet du vilken kartprojektion som brukar användas till orienteringskartor? Jag har svårt att få mina scannade kartor att visa rätt i min handdator med Oziexplorer CE. Misstänker att jag har angett fel kartprojektion.

mvh
Håkan Åkesson
 
Det finns (tyvärr) ingen standard för vilken kartprojektion som ska användas för orienteringskartor. Många klubbar och yrkesverksamma kartritare har sedan länge insett fördelarna med att inordna sina kartor i ett känt system, vilket i Sverige är antingen RT90 2.5 g V eller SWEREF99 TM.

Alltför många kartor är dock kvar i odefinierade lokala system.

Men även om en karta sägs vara gjord i ett visst system så är det ingen garanti för att lägesnoggrannheten är hög för det. Detta gäller särskilt äldre kartor som ursprungligen framställts med manuella metoder och sedan ritats om och digitaliserats. Om man vid revideringen av en äldre kartor bara ritat av utan att försöka rikta upp kartans geometri och korrigera för lokala oregelbundenheter, så kan det ibland finnas kvar lokala skevheter.
 
Tack tobbedj för svaret.

Då blir det till att prova de olika kartprojektionerna som finns i programmet, eller kanske jobba lite i ett bildredigeringsprogram med själva kartbilden.

/ Håkan
 
Det var länge sedan jag testade att kalibrera en karta i OziExplorer och jag minns inte riktigt metoden.

I andra kartprogram brukar det gå att ange koordinater för några lätt identifierbara punkter som är minst fyra till antalet och fördelade över hela kartan, samt att därefter mäta in bildkoordinater för dessa punkter.

Därefter utför programmet en enkel tvådimensionell transformation (s.k. Helmert-transformation) vilket borde räcka alldeles utmärkt för ett så litet område som en orienteringskarta. Kartprogrammet kan därefter vrida och skalförändra bilden så att den passar i ditt koordinatsystem.

Du skulle då inte behöva manipulera din bild något alls.

Om detta fungerar i Ozi minns jag alltså inte, men det finns säkert andra på Utsidan som kan ge svar på den frågan.
 
Jo det kanske kan vara fastighetsinformationen som sätter priset. Alla Lantmäteriets kartor ned till fastighetskartan (fast med bortrensade fastighetsgränser) ligger ju gratis på nätet. Liksom även i tex Finland och en del andra länder. Bara att ta med en tiotummare och trådlöst modem på skogspromenaden ? :)
http://www.gis.lst.se/lanskartor/

/Joakim

Även fastighetskartor med både gränser och koordinater finns gratis på http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
/Niklas
 
Om detta fungerar i Ozi minns jag alltså inte, men det finns säkert andra på Utsidan som kan ge svar på den frågan.

Torbjörns beskrivning på hur man kan kalibrera i OziExplorer är helt korrekt, men min erfarenhet är att orienteringskartor är bland de allra svåraste att få till. Jag har hört en förklaring till detta som går ut på de som ritar orienteringskartor har "rätt" att flytta på terrängföremål lite grann för att kartan skall bli lättläst. Det viktiga är att terrängföremålens inbördes läge i förhållande till varandra är korrekta.

Det finns nästan aldrig något känt koordinatsystem på orienteringskartor vilket annars hade gjort det lätt att kalibrera dom.

Min rekommendation är att ta fler än fyra kända punkter för kalibreringen. Minst fem (väl spridda), men gärna fler!
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips