Ensamvandring

pal2 skrev:
"Jag tror att riskbenägenheten ökar om man är flera. Tryggheten i att vara flera leder en till att inte uppskatta risken vid t.ex. ett vad eller rasbrant som om man vore ensam. Sannolikheten för att en händelse inträffar är densamma, men konsekvensen blir inte lika allvarlig om man är flera. Däremot försätter man sig inte i situationen där händelsen kan inträffa i samma utsträckning när man är ensam. Således kan det till och med vara mer riskabelt att gå flera än att gå ensam."

Nermander skrev:
"Det är ju lite som den där artikeln säger, det är de som vill göra häftiga grejer som råkar ut för olyckor. Och häftiga grejer vill man ju inte göra ensam för då har man ju inga vittnen... "

Jag undrar om ni inte har lite fel båda två. När jag vandrar tillsammans med andra känner jag alltid ett stort ansvar för DERAS säkerhet. När jag vandrar själv tar jag större risker. Men jag kanske utgör undantaget som bekräftar regeln?

http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=43256

HåkanF
 
Snubben; sa:
mellpat; sa:
Ok, du tänker tydligen på subjektivt upplevda faror ("it's all in your head") medan jag tänker på reella faror; sådana som syns i fjällräddningens statistik över olyckor.

Om man går ensam och inte har någon som hjälper går man exempelvis inte gärna ut mot dåligt väder. Således blir det färre olyckor.

Nej. Skall man göra en riskanalys så väger man riskerna. Du tänker helt fel, irrationellt.

Förenklat.

Bryter du benet om du går utanför led i större grupp ------> ofarligt.

Bryter du benet om du går utanför led ensam ------->
farligt


Der är HYPOTOTETISK (för det är bara spekulation)möjligt att sannolikheten är större för en skada vid vandring i grupp MEN om skadan sker så får det allvarligare konsekvenser för en ensamvandrare (rent logiskt).

Jag kan inte förklara det tydligare.

Om man går solo gör man en riskanalys och slipper de ev. negativa konsekvenserna för man undviker att riskera bryta benet.


peter
 
Snubben; sa:
Nej. Skall man göra en riskanalys så väger man riskerna. Du tänker helt fel, irrationellt.

Nej nej nej, i en riskanalys tar man hänsyn till både sannolikhet och allvarlighet.

Alltså:

Går du i grupp och bryter beter är det inte så allvarligt.
Går du ensam och bryter benet är det allvarligt.

MEN

Går du i grupp så är sannolikheten att du bryter benet troligen högre. Det gör att de bägge riskerna blir likvärdiga.
 
nermander; sa:
Nej nej nej, i en riskanalys tar man hänsyn till både sannolikhet och allvarlighet.

Alltså:

Går du i grupp och bryter beter är det inte så allvarligt.
Går du ensam och bryter benet är det allvarligt.

MEN

Går du i grupp så är sannolikheten att du bryter benet troligen högre. Det gör att de bägge riskerna blir likvärdiga.

Ibland undrar jag om utsidan medlemmar gått ihop och trollar i grupp.

ATT VÄGA INNEBÄR ATT DET TAS " hänsyn till både sannolikhet och allvarlighet."

Skall man förenklat definiera "fara" så blir det sannolikhet och allvarlighet.

Allvarlighet kan tex bedömas på en skala mellan 1-100.

Exempel:

Risk för benbrott ensamvandring 1 (%) * 50 (allvarlighet) = 50 (0,5)

Risk för benbrott i grupp 1,2 * 10 = 12 (0,12)

Faran blir därmed ca 4,16 gånger större vid ensanvandring i detta exempel.

Tror man att variablerna är väldigt annorlunda så fine. Men det är helt lost i kalkylen. Det följer dock mönster hos mänskligheten. Just väldigt underliga riskkalkyler.







[Ändrat av Snubben 2007-07-02 kl 16:55]
 
öringen; sa:
Sitter du hemma inför en vandring och räknar på sannolikheten för att göra dig illa, kanske du skulle stanna hemma?

djup suck

De flesta människor gör riskkalkyler många gånger om dagen.

Troligtvis även du, fast du inte är medveten om det.....

Har du någon hjärnskada så kanske inte?
 

Aktuellt

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Vinn bästsäljande Caldera 8 från Brooks!

Ta chansen att vinna höstens nya löparskor – lika perfekta för dagliga terrängpass som för ultramaraton.
Snubben; sa:
Allvarlighet kan tex bedömas på en skala mellan 1-100.

Exempel:

Risk för benbrott ensamvandring 1 (%) * 50 (allvarlighet) = 50 (0,5)

Risk för benbrott i grupp 1,2 * 10 = 12 (0,12)

Faran blir därmed ca 4,16 gånger större vid ensanvandring i detta exempel.

[Ändrat av Snubben 2007-07-02 kl 16:55]

Jag håller med dig i vad du säger. Men jag tror att den mänsliga naturen spelar in på acceptansgränsen. Jag är ingen psykolog på något sätt men jag gissar att det faktum att ensamvandraren har en omedveten påverkan av sina acceptansgränser, så har gruppen en annan påverkan av att tryggheten av att vara flera. Medans ensamvargen drar ner sina acceptansgränser höjer gruppen sina. Om vi tar ditt exempel så kanske ensamvandraren accepterar låt säga risken 5% medans gruppen accepterar 20%. Därmed avstår ensamvandrare att (t.ex.) vadet som gav ditt exempel med risk för benbrott, medans gruppen går upp där.

Det här är något som säkerligen har studerats mer vetenskapligt men min snabbgoogling gav inte några bra resultat. Kanske någon annan lyckas bättre.

Mvh
Peter P.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips