Efter Girjasdom: Rennäringslagen ska utredas
Efter Högsta domstolens mycket uppmärksammade dom i det så kallade Girjasmålet tidigare i år meddelar regeringen att rennäringslagen måste ses över. –Det är viktigt att alla intressenter nu får komma till tals, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).
SVERIGE 23 JULI 2020 10:40
Tvisten mellan Girjas sameby och staten hade pågått i över tio år när den till sist fick sin upplösning i Högsta domstolen den 23 januari i år. Girjas hade stämt staten då de ansåg att det var samebyn, och inte staten, som ägde rätten att bestämma över småviltsjakt och fiske på samebyns område ovan odlingsgränsen.
I sin dom gav HD Girjas fullt ut rätt.
Upplåtelserätten är en rättighet som tillfaller samerna genom urminnes hävd, en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid har brukat marken, menade domstolen.
Politisk fråga
Direkt efter domen höjdes röster om att regeringen nu var tvungen att ta tag i frågan – HD-domen som gick stick i stäv med hur lagen fram tills dess hade tolkats förändrade saken i grunden, och kunde potentiellt innebära liknande rättigheter till alla andra samebyar i Sverige.
Regeringen har nu analyserat domen och insett att en direkt konsekvens av den är att rennäringslagen från 1971 måste ses över.
– Domen är väldigt komplex och griper över väldigt komplicerad materia. Men efter analys kunde vi konstatera att den kommer få konsekvenser för andra samebyar, för samer som inte ingår i samebyar och för medborgare som har intresse för fiske och småviltjakt, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till TT.
Sakråd i höst
Arbetet med att tillsätta en utredning av lagen kommer nu ta vid, säger hon
– Under hösten kommer vi att inrätta ett sakråd med alla berörda aktörer för att säkerställa att vi har en god dialog kring hur utredningsdirektiven ska se ut. Det är nu viktigt att alla intressenter får komma till tals och att vi gör en väl avvägd bedömning.
Under senhöst eller i slutet av året kommer regeringen fatta beslut om hur utredningen ska gå till och när den ska presenteras.
Sedan HD-domen har även Talma sameby begärt att få upplåtelserätten till jakten och fisket. Samebyns ordförande sade då att man likt Girjas övervägde att ta det hela till domstol.
Den totala ytan av Sveriges samtliga 51 samebyar täcker nästan halva Sverige.
Fakta: Girjasmålet
Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. De statliga länsstyrelserna sköter tillstånd och återrapportering.
Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samiskt håll. De har bland annat hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.
Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009. Rättegången i Gällivare tingsrätt hölls sex år senare.
Girjas yrkade på att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Tingsrätten gav samebyn rätt i sin dom i februari 2016.
Medan samiska representanter fällde glädjetårar över domen kom oroliga kommentarer från jägarhåll, som befarade att småviltjakten skulle begränsas eller bli mycket dyrare med samisk beslutanderätt.
Staten överklagade domen och hovrättsförhandlingar hölls i slutet av 2017. Hovrätten meddelade sin dom den 23 januari 2018, där de kom fram till att Girjas har större rätt än staten till jakten och fisket inom samebyns område, men att samebyn inte har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt- och fiskerätt.
Domen uppfattades av många som otydlig och överklagades av båda parter. I september 2018 beviljades målet prövningstillstånd i Högsta domstolen. Huvudförhandlingen pågick i sex veckor och avslutades i oktober 2019, tio år efter att processen inletts i Gällivare tingsrätt.
I domen gav Högsta domstolen Girjas sameby rätt, och slog fast att det är samebyn, inte staten, som har upplåtelserätt till småviltjakt och fiske.
Marc Skogelin/TT, Emilia Söderholm/TT
Artikeln är kopierad från dagens webbupplaga av Norrbottens-Kuriren.
Efter Högsta domstolens mycket uppmärksammade dom i det så kallade Girjasmålet tidigare i år meddelar regeringen att rennäringslagen måste ses över. –Det är viktigt att alla intressenter nu får komma till tals, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).
SVERIGE 23 JULI 2020 10:40
Tvisten mellan Girjas sameby och staten hade pågått i över tio år när den till sist fick sin upplösning i Högsta domstolen den 23 januari i år. Girjas hade stämt staten då de ansåg att det var samebyn, och inte staten, som ägde rätten att bestämma över småviltsjakt och fiske på samebyns område ovan odlingsgränsen.
I sin dom gav HD Girjas fullt ut rätt.
Upplåtelserätten är en rättighet som tillfaller samerna genom urminnes hävd, en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid har brukat marken, menade domstolen.
Politisk fråga
Direkt efter domen höjdes röster om att regeringen nu var tvungen att ta tag i frågan – HD-domen som gick stick i stäv med hur lagen fram tills dess hade tolkats förändrade saken i grunden, och kunde potentiellt innebära liknande rättigheter till alla andra samebyar i Sverige.
Regeringen har nu analyserat domen och insett att en direkt konsekvens av den är att rennäringslagen från 1971 måste ses över.
– Domen är väldigt komplex och griper över väldigt komplicerad materia. Men efter analys kunde vi konstatera att den kommer få konsekvenser för andra samebyar, för samer som inte ingår i samebyar och för medborgare som har intresse för fiske och småviltjakt, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till TT.
Sakråd i höst
Arbetet med att tillsätta en utredning av lagen kommer nu ta vid, säger hon
– Under hösten kommer vi att inrätta ett sakråd med alla berörda aktörer för att säkerställa att vi har en god dialog kring hur utredningsdirektiven ska se ut. Det är nu viktigt att alla intressenter får komma till tals och att vi gör en väl avvägd bedömning.
Under senhöst eller i slutet av året kommer regeringen fatta beslut om hur utredningen ska gå till och när den ska presenteras.
Sedan HD-domen har även Talma sameby begärt att få upplåtelserätten till jakten och fisket. Samebyns ordförande sade då att man likt Girjas övervägde att ta det hela till domstol.
Den totala ytan av Sveriges samtliga 51 samebyar täcker nästan halva Sverige.
Fakta: Girjasmålet
Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. De statliga länsstyrelserna sköter tillstånd och återrapportering.
Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samiskt håll. De har bland annat hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.
Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009. Rättegången i Gällivare tingsrätt hölls sex år senare.
Girjas yrkade på att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Tingsrätten gav samebyn rätt i sin dom i februari 2016.
Medan samiska representanter fällde glädjetårar över domen kom oroliga kommentarer från jägarhåll, som befarade att småviltjakten skulle begränsas eller bli mycket dyrare med samisk beslutanderätt.
Staten överklagade domen och hovrättsförhandlingar hölls i slutet av 2017. Hovrätten meddelade sin dom den 23 januari 2018, där de kom fram till att Girjas har större rätt än staten till jakten och fisket inom samebyns område, men att samebyn inte har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt- och fiskerätt.
Domen uppfattades av många som otydlig och överklagades av båda parter. I september 2018 beviljades målet prövningstillstånd i Högsta domstolen. Huvudförhandlingen pågick i sex veckor och avslutades i oktober 2019, tio år efter att processen inletts i Gällivare tingsrätt.
I domen gav Högsta domstolen Girjas sameby rätt, och slog fast att det är samebyn, inte staten, som har upplåtelserätt till småviltjakt och fiske.
Marc Skogelin/TT, Emilia Söderholm/TT
Artikeln är kopierad från dagens webbupplaga av Norrbottens-Kuriren.
