Hej igen. Nu har vi förvisso rört oss en hel del bort från den ursprungliga frågeställningen, men personligen tycker jag att frågan om hur bra snödatan stämmer är intressant.
Nu vill jag direkt påpeka att även om jag jobbar med just beräkningar har jag ingen relevant insikt hur bra olika meteorologiska stämmer, så följande bör bara betraktas som en gissning/bedömning baserat på erfarenhet från olika turer.
1: Data av den typen som man hittar på senorge baseras generellt sett på matematiska modeller. Min gissning skulle vara att indatan i modellen kommer från xxx antal mätpunkter som norska meteorologer har tillgång till. Någon form av automatisk väderstation som mäter temperatur, vindhastighet, nederbörd och så vidare. Precis vid mätstationen kommer värdena naturligtvis stämma exakt, men ju längre bort du kommer desto större blir osäkerheten.
2: På en 5-gradig skala (där 5 = perfekt matematisk modell) är min bedömning att man idag definitivt kommit upp på nivå 2, det vill säga att modellen stämmer mycket bra för A-B - jämförelser. Så om man till exempel kollar in hur snödjupet varierar i Tjäktjapasset (som jag gjorde) och konstaterar att det är mycket snö där jämfört med andra år så stämmer detta. Detta kan man även konstatera om man kollar in läget den 3:e Juni 2015. Kevin var ju uppenbarligen upp tidigt det året och jämfört med i år var det 30% mer snö kvar 2015. Så mycket riktigt predikterade modellen mycket snö kvar 2015
3: Om man däremot vill veta hur mycket snö det i absoluta tal är min gissning att när man kommer ut i fjällvärlden, där det inte finns några mätstationer i närheten, stämmer data bara bra storskaligt så att säga. Om modellen till exempel hävdar att medelsnödjupet i Abiskoalperna är cirka 1 meter just nu så stämmer detta väl med verkligheten. Men om man kollar in en specifik punkt, till exempel passet mellan Honga och Siellachohkka, och modellen predikterar att där är det 169 cm just nu (vilket den gör....) så behöver detta inte stämma. Detta eftersom det finns så många lokala variationer som modellerna inte tar hänsyn till.
/ Stefan
Nu vill jag direkt påpeka att även om jag jobbar med just beräkningar har jag ingen relevant insikt hur bra olika meteorologiska stämmer, så följande bör bara betraktas som en gissning/bedömning baserat på erfarenhet från olika turer.
1: Data av den typen som man hittar på senorge baseras generellt sett på matematiska modeller. Min gissning skulle vara att indatan i modellen kommer från xxx antal mätpunkter som norska meteorologer har tillgång till. Någon form av automatisk väderstation som mäter temperatur, vindhastighet, nederbörd och så vidare. Precis vid mätstationen kommer värdena naturligtvis stämma exakt, men ju längre bort du kommer desto större blir osäkerheten.
2: På en 5-gradig skala (där 5 = perfekt matematisk modell) är min bedömning att man idag definitivt kommit upp på nivå 2, det vill säga att modellen stämmer mycket bra för A-B - jämförelser. Så om man till exempel kollar in hur snödjupet varierar i Tjäktjapasset (som jag gjorde) och konstaterar att det är mycket snö där jämfört med andra år så stämmer detta. Detta kan man även konstatera om man kollar in läget den 3:e Juni 2015. Kevin var ju uppenbarligen upp tidigt det året och jämfört med i år var det 30% mer snö kvar 2015. Så mycket riktigt predikterade modellen mycket snö kvar 2015
3: Om man däremot vill veta hur mycket snö det i absoluta tal är min gissning att när man kommer ut i fjällvärlden, där det inte finns några mätstationer i närheten, stämmer data bara bra storskaligt så att säga. Om modellen till exempel hävdar att medelsnödjupet i Abiskoalperna är cirka 1 meter just nu så stämmer detta väl med verkligheten. Men om man kollar in en specifik punkt, till exempel passet mellan Honga och Siellachohkka, och modellen predikterar att där är det 169 cm just nu (vilket den gör....) så behöver detta inte stämma. Detta eftersom det finns så många lokala variationer som modellerna inte tar hänsyn till.
/ Stefan
Senast ändrad: