då är jag med. och visst är det så. dock blev jag lite förvånad över att det inte fanns olika hårdhet för samma längder. för 5-10år sedan fanns det i alla fall en fischer modell där vikt angavs och gick att få i olika hårdhet. + om jag inte minns fel kahru, men den senare var nog av en annan typ och längre bak i tiden. sen kan man ju alltid prova ett annat fabrikat.
Beslutsångest - Vilka skidor ska jag köpa ?
- Trådstartare Rookien
- Start datum
då är jag med. och visst är det så. dock blev jag lite förvånad över att det inte fanns olika hårdhet för samma längder. för 5-10år sedan fanns det i alla fall en fischer modell där vikt angavs och gick att få i olika hårdhet. + om jag inte minns fel kahru, men den senare var nog av en annan typ och längre bak i tiden. sen kan man ju alltid prova ett annat fabrikat.
Ja, jag är också lite förvånad att företagen inte gör samma modell i lite olika hårdhet. Kortare skidor kan ju t ex vara en fördel på tur pga svängbarhet, medan andra preferenser gäller i längdspåret etc. Och ingen ska inbilla mig att man med dagens rymdmaterial inte kan göra en meter långa skidor som ändå bär en 80-kilos person...
Till Rookien: Vad var det för skidor du skaffade, men inte var så nöjd med? Kan du lägga upp en bild? Och i ö håller jag med flanell om att du bör kapa in en beg.längdutrustning för en femhundring, begagnat räcker väldigt långt om man inte har några vasaloppsambitioner (eller större ambitioner än så)
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Jag ska göra ett försök att fixa en bild och beskriva skidorna lite mer. Kommer tidigast imorgon.
Bara för att förtydliga så tycker jag i alla fall att den 100-lappen skidorna kostade var mycket väl investerade pengar. De fyllde sin funktion och jag fick något att testa med under en vecka i fjällen.
Fästet var toppen och jag hade egentligen inget behov av glid i år.
Däremot tror jag att jag ska hitta något som är mer anpassat till mig till nästa vinter.
Skidor från Kneissl
Skidorna är från Kneissl.
Det står följande på ovansidan av skidan:" Tour Lite 59", "Pentron" och "Sandwich"
På sidan står det: "Electron Beam Finish" samt "200 901411".
Bindningarna är Rottefella BC NNN.
Jag har ingen aning om hur gamla de är, men skulle gissa att de har ett antal år på nacken.
Skidorna är från Kneissl.
Det står följande på ovansidan av skidan:" Tour Lite 59", "Pentron" och "Sandwich"
På sidan står det: "Electron Beam Finish" samt "200 901411".
Bindningarna är Rottefella BC NNN.
Jag har ingen aning om hur gamla de är, men skulle gissa att de har ett antal år på nacken.
Bilagor
Längdskidor bästa allround-alternativet
Tillbaka från påskhelgen i Funäsdalen kan jag sammanfatta att våra Fischer längd/motions skidor (standard från Stadium) fungerade alldeles utmärkt både i de fantastiskt bra preparerade spåren och på de markerade fjällederna. OM MAN HÖLL SIG TILL SPÅRADE LEDER. En meter utanför leden sjönk man ner till midjan.
Men jag tror inte det hjälpt med breda fjällskidor i den djupa snön utan ett par snöskor hade varit mer praktiskt när man behövde lämna spåret.
Klistervalla verkade bättre än vallningsfritt, åtminstone uppför. Stålkantat hade varit bra i branta utförslöpor där det var isigt. Med vanliga längdskidor gick det lite för fort med problem att göra stoppsvängar. Men i lite mjukare snö var det en nöje att susa nerför fjällsidorna.
Enligt min erfarenhet duger vanliga längdskidor bra på dagsturer i olika terrängtyper och snöförhållanden.
Tillbaka från påskhelgen i Funäsdalen kan jag sammanfatta att våra Fischer längd/motions skidor (standard från Stadium) fungerade alldeles utmärkt både i de fantastiskt bra preparerade spåren och på de markerade fjällederna. OM MAN HÖLL SIG TILL SPÅRADE LEDER. En meter utanför leden sjönk man ner till midjan.
Men jag tror inte det hjälpt med breda fjällskidor i den djupa snön utan ett par snöskor hade varit mer praktiskt när man behövde lämna spåret.
Klistervalla verkade bättre än vallningsfritt, åtminstone uppför. Stålkantat hade varit bra i branta utförslöpor där det var isigt. Med vanliga längdskidor gick det lite för fort med problem att göra stoppsvängar. Men i lite mjukare snö var det en nöje att susa nerför fjällsidorna.
Enligt min erfarenhet duger vanliga längdskidor bra på dagsturer i olika terrängtyper och snöförhållanden.
Var det nån som testade med snöskor? De gånger jag testat skulle hellre haft ett par breda skidor (typ Tegsnäs Rajd eller Åsnes Combat-vaddennuheter) i lössnön, än ett par snöskor. Ytan i ett par såna skidor är mycket större, och längden gör att de lättare vilar på nån iskant eller förhårdnad, som ger lite stabilitet. Körde snöskor under påsken (äldre, breda, tänk trapper-stuket med rör-ram hopfästad med remmar!) och jäklar vad de sjönk! Breda skogsskidorna bar däremot, medan skateskidor var värst och gick rakt igenom. Nu var detta skog-myr-sjö vilket är lite annorlunda, i fjällen är ofta bärigheten bättre pga att snön blåser ihop och packas etc.
Och klister är överlägset valln.fritt om det är riktigt isigt eller blött före. Vallningsfritt tycker jag eg funkar bäst när det är några minus, men det beror också på vilket belag och hur "fiskfjällen" ser ut (har avverkat ett antal vallningsfria par genom åren).
Tanken väcktes när jag såg alla skoteråkare som tog på sig snöskorna när de rastade. Verkade fungera utmärkt.
Men visst, vet man att man ska ut i ospårad terräng med djup snö är naturligtvis breda skidor bättre än smala, kanske bättre än snöskor. Men har man bara ett par skidor att välja på är ett par snöskor enkelt att ta med sig på turen.
Jag har noterat ett allt större intresse för snöskovandringar, särskilt på vårkanten i sydligare alpina miljöer. Tydligen anser man att snöskor är effektivare än skidor i djup lössnö.
Riktigt stora trugor och
långa stavar gör stor skillnad i djupsnö.
Kan tänka mig att snöskor är praktiska i brant och trång skogsterräng men den typen av marker är ovanlig i Sverige och finns inte fjällnära. Breda skogsskidor är mera allround än snöskor men skidlängden kan ställa till med problem när det är riktigt knepigt.
Kombinationen snöskor och snowboard är funkis vid toppturer.
Thure
långa stavar gör stor skillnad i djupsnö.
Kan tänka mig att snöskor är praktiska i brant och trång skogsterräng men den typen av marker är ovanlig i Sverige och finns inte fjällnära. Breda skogsskidor är mera allround än snöskor men skidlängden kan ställa till med problem när det är riktigt knepigt.
Kombinationen snöskor och snowboard är funkis vid toppturer.
Thure
På långtur tycker jag att kombinationen vallningsfritt och stighudar är mera attraktiv. Men det är ytterst sällan jag behöver ta till hudar när jag har vallningsfritt.
Thure
Jag har liksom svårt att föreställa mig hur moderna snöskor skulle kunna vara det bästa valet i djup lössnö. En fördel gentemot skidor är ju att de senare fastnar rejält om man gått ned sig i snön, men när man inte gör det så... Jag menar, om man jämför ytan hos ett par tegsnäs med ett par snöskor så borde skillnaden vara uppenbar. Sen tillkommer ju mekanik etc etc, men jag förstår inte intuitivt varför det skulle verka till snöskornas fördel. I skogsterräng är de ju som sagt praktiska, eftersom skidorna gärna trasslar in sig i träd och glider iväg ned i gropar etc.
Jo, håller med. Det är den jag själv kör på.
till första gångsköparen, det är väl mest dom som tar till sig av trådar som denna, vill jag också reda ut en sak gällande stålkanter.
det är inte med automatik så att skidan går som på räls bara för att den har stålkant. ibland får man nästan en känsla av en del tror att stålkanten fungerar som meden på en spark el liknande.
det är först vid kantsättning man får riktigt kursstabiliserande egenskaper vid körning utför ex riktig blå-is. jag tycker mig märka en övertro till stålkanten, i dom här sammanhangen.
sen finns det ju andra fördelar, men dom kommer nog thure ta hand om
det är inte med automatik så att skidan går som på räls bara för att den har stålkant. ibland får man nästan en känsla av en del tror att stålkanten fungerar som meden på en spark el liknande.
det är först vid kantsättning man får riktigt kursstabiliserande egenskaper vid körning utför ex riktig blå-is. jag tycker mig märka en övertro till stålkanten, i dom här sammanhangen.
sen finns det ju andra fördelar, men dom kommer nog thure ta hand om
