Åska i fjällen?

Hej!

Har vandrat en del, men hittills klarat mig från större åsk- och blixtoväder. Men vad GÖR man om man plötsligt drabbas av att blixtarna börjar korsa himlavalvet och oturligt nog befinner sig mitt ute på kalfjället utan en stuga i sikte? Några bra tips?!
//Elisabet
 
Först och främst, se till att du inte är högsta punkten. Oftast finns det ju små kullar osv som iaf jag skulle ta skydd intill. Rimligt sett så borde det vara bättre att gå närmare ett stort berg ifall det finns än att stå mitt ute på flacken framför det. Finns det inga andra sätt så är nog det bästa sättet att lägga sig ner på backen.
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Att ligga ned är ingen bra idé. Strömstyrkan i en blixt är mycket stor och strömmen flyter radiellt ut från nedslagsplatsen. Råkar man ligga i strömmens riktning så kommer en del av strömmen att gå genom kroppen. Det har hänt att kreatur har dött av ström som har gått mellan fram- och bakbenen. Man ska ha fötterna ihop när det åskar. Vill man göra sig låg är det bästa nog att sitta hopkrupen på en sten.
 
Minska risken

Sannolikheten för direktträff av en blixt ökar ju mer ett föremål sticker upp från omgivningen. Stå därför inte under ett ensamt träd men träddunge är OK. Det blir en del sekundära blixtar kring ett direkt blixtnedslag och man kan träffas av en sådan sekundärblixt.

Stå med benen tätt ihop. Detta för att det kan bli potentialskillnader mellan olika partier av marken som kan åstadkomma stora strömstyrkor från fot till fot. Detta är en del av förklaringen till att så många kor dör av blixtar. Sannolikt får de helt enkelt hjärtstopp.

På fjället bör man gå nedåt.

Blockmark men inte intill de högst belägna blocken torde kunna vara något säkrare än en jämn fjällhed/myrmark?

Thure
 
Seriöst, vad spelar det egentligen för roll om man har benen ihop eller inte? 500 000 volt ner i skallen så deckar du nog ändå! Det är ju typ lika sannolikt som att gummisulor skulle skydda mot åskan. Inga som läst fysik å lärt sig om överslag kanske?
 
orren86; sa:
Seriöst, vad spelar det egentligen för roll om man har benen ihop eller inte? 500 000 volt ner i skallen så deckar du nog ändå! Det är ju typ lika sannolikt som att gummisulor skulle skydda mot åskan. Inga som läst fysik å lärt sig om överslag kanske?
Jo, det är ju just det. Vid direktträff spelar det ingen roll, däremot om nedslaget är i närheten. Vid nedslagsplatsen kommer potentialen vara 500 000 volt. Marken i närheten kommer då att få en sjunkande potential i en ring runt nedslagsplatsen. Står man med fötterna tätt ihop har man en liknande potential på båda fötterna. Star man bredbent kan man, om inte nedslagsplatsen är rakt framför eller rakt bakom, får en potentialskilnad mellan fötterna och därmed få ett överslag mellan dem, genom kroppen. Men ja, lite teoretiskt är det.
 
Sekundärblixtar

Det är inte helt ovanligt med personer som skadats och inte dött vid åskväder.

Jag har t ex haft ett par tre sådana patienter bland annat några som tältat på en skärgårdsö i samband med paddling. De fick tillfälliga förlamningstillstånd i några muskler och lindriga brännskador. man såg på huden var blixten gått in respektive ut.

Vid sekundärblixtar kan man tänka sig att gummisulor har viss effekt för att öka resistensen och minska strömstyrkan. Korna å andra sidan med klövarna nedpressade i jorden av kropsstyngden erbjuder sannolikt mindre resistens och därmed en väg för strömmen.

Bästa för en människa vore en Faradays bur i stil med en bil men sådana är inte så vanliga på fjället.

Att stå på ett ben kanske kan va nåt?

Thure
 
Åska

Det mesta är ju redan sagts i debatten men en liten detalj. Om man befinner sig i en skog så kan man stå ca 10 m (hur nu det skall gå till på riktigt?) från ett träd med benen ihop. Då funkar (förhoppnings vis) trädet som åskledare.
 
Re: Sekundärblixtar

thureb; sa:
Bästa för en människa vore en Faradays bur i stil med en bil men sådana är inte så vanliga på fjället.


Thure

Anti-UL: Man tar med sig utrustning för alla eventualiteter inklusive en ihopfällbar Faradays-bur. (Som faktiskt skulle kunna vara görbart. Ett nät av lätt metall. )
 
orren86; sa:
Sorry, det var inget påhopp. Men läste i nån tråd brevid om tips att "ha gummisulor, det isolerar å så blir du inte jordad!"- Ja, det hjälper säkert med 1 cm gummisula om du får 500 000 volt genom kroppen! Jippi.
Om jag fick välja på en stor spänning ÖVER kroppen eller kroppen och ett par gummisulor i serie skulle jag klart välja det senare, vilket skulle ge en drastiskt mindre ström GENOM kroppen.

Sen finns det fler skäl till att använda gummisulor i fjällen men det hör hemma i klädforumet.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips