Ryggsäcksform? Strut eller tub (eller päron)?

Hur ska en ryggsäck för fjällvandring egentligen vara formad? Är det modet eller funktionen som bestämmer formen på dagens säckar? Finns det några undersökningar kring om det finns en optimal form?

Nuförtiden verkar tubformen (dvs i stort sett samma tvärsnittsyta i botten och upptill) vara allenarådande, vilket förvånar mig lite, eftersom jag växt upp i tron att "strutformen" (väsentlig ytskillnad upp- och nertill) var överlägsen. Det var åtminstone det jag "lärde" mig på 70-talet, att strutformen gör det lättare att packa med högre tyngdpunkt och därmed gör säcken lättare att bära, genom att man inte behöver luta sig framåt så mycket. (Det var väl då nästan som en revolution mot den gamla militärryggan "Päronet".) Detta gällde främst vandring/sommartid; skidtur/vintertid vill man ju ha lite lägre tyngdpunkt (om nu inte det också ändrats?), och lättare att packa tack vare större öppning upptill.

Nuförtiden är de flesta säckarna ramlösa (mer eller mindre) men jag inser inte att det ska vara något hinder för strutform om man nu vill göra en sådan. Vad är det som avgör att nästan alla säckar är mer "tub" än "strut"? Lättare för bagagehanterare att packa på flygplan?


Anekdotiskt kan jag ju berätta att jag fortfarande kör med en Haglöfs Sarek från 80(?)-talet, som jag ser som ett exempel på "strutform". Den har ganska liten botten men har väldigt stor öppning, tror åtminstone 3x större än bottenytan. Jag tycker den väger för mycket, så jag har länge funderat på att köpa en ny, men hittar inget som jag tycker är så mycket bättre.

Så vad tycker ni, spelar formen någon roll, och vilken är då den optimala formen? Jag tänker alltså främst på ryggor för vandring, typ 55-75 liter tänker jag mig. Skulle var intressant att få ta del av era erfarenheter och synpunkter

Jag tycker formen har lite mindre betydelse, huvudsaken är att den rymmer det man behöver med sig (utan en massa lösa saker på utsidan) och har en profil som inte är bredare än du själv. Hopplöst med en säck eller packning som tar i grenar, klippkanter mm
Vad gäller viktfördelningen beror det ju på hur man packar där tält och kök hamnar långt upp nära ryggen medan lite lättare men skrymmande saker som reservkläder och sovsäck hamnar i botten.

Kan väl inte påstå att jag testat så många olika modeller att jag vet vad jag talar om, men några modeller har man ju avverkat.

Jag tycker jättemycket om tubformade säckar.
Säcken ska vara smal så att den inte fastar i saker.
Den får gärna vara hög så att man har möjlighet att fördela vikten.
En smal säck blir per automatik ganska hög.

Korta och breda säckar tycker jag lägger för mycket vikt i svanken. Tycker det är betydligt svårare att få till viktfördelningen i dem. Dessutom tycker jag det är svårpackat när diametern inte är densamma i hela säcken.

Kanske har modet tagit över mera i takt med att utrustningen blivit lättare.
För 30-40 år sedan vägde ju en vandringspackning betydligt mer, och då kanske det var ett bättre säljargument med rätt form på säcken.

Jag har i dagsläget en osprey aether 85.
Den är nog vad man kan kalla tubformad.
Jag tycker det är helt suverän, om än kanske något tung.

Hur tungt skall du bära?

Är det både tungt och skrymmande har strutformen poänger och då med en ramryggsäck i första hand.
Jag hade ett tag kring 1980 en Haglöfs Sarek men den sålde jag då ramen satt knepigt i relation till min nacke och bakhuvud.

Nu föredrar jag att packa lätt upp till 12 kg inklusive säcken och slimmade prylar. Då fungerar min " anatomiska" Bergans Helium utmärkt. Den är närmast en tub.

Thure

smux sa:

Jag tycker formen har lite mindre betydelse, huvudsaken är att den rymmer det man behöver med sig (utan en massa lösa saker på utsidan) och har en profil som inte är bredare än du själv. Hopplöst med en säck eller packning som tar i grenar, klippkanter mm
Vad gäller viktfördelningen beror det ju på hur man packar där tält och kök hamnar långt upp nära ryggen medan lite lättare men skrymmande saker som reservkläder och sovsäck hamnar i botten.

Klicka för att se resterande...

Sant, fast en strut behöver inte vara bredare än en själv; axelbredden är ju oftast lite mer än höftbredden. Men jag håller med om att i princip allt ska ned i säcken, utom liggunderlag och ev tält. Det beror förstås mycket på vad förslags tur man ska ut på (typ klätterutrustning kanske) och förstås säckens storlek, om man får ner allt i säcken. Det bredaste i min packning är nog liggunderlaget. På kalfjället är bredden inget problem, och transportsträckorna i bushterräng tycker jag inte brukar ge några större problem.

Fördelningen av packningen påverkar förstås tyngdpunkten, men en strut gör det enligt min mening lättare att få upp tyngdpunkten högre.

skogsbaronen sa:

Kan väl inte påstå att jag testat så många olika modeller att jag vet vad jag talar om, men några modeller har man ju avverkat.

Jag tycker jättemycket om tubformade säckar.
Säcken ska vara smal så att den inte fastar i saker.
Den får gärna vara hög så att man har möjlighet att fördela vikten.
En smal säck blir per automatik ganska hög.

Korta och breda säckar tycker jag lägger för mycket vikt i svanken. Tycker det är betydligt svårare att få till viktfördelningen i dem. Dessutom tycker jag det är svårpackat när diametern inte är densamma i hela säcken.

Kanske har modet tagit över mera i takt med att utrustningen blivit lättare.
För 30-40 år sedan vägde ju en vandringspackning betydligt mer, och då kanske det var ett bättre säljargument med rätt form på säcken.

Jag har i dagsläget en osprey aether 85.
Den är nog vad man kan kalla tubformad.
Jag tycker det är helt suverän, om än kanske något tung.

Klicka för att se resterande...

Jag tror - jag har inte utforskat marknaden såvärst - att en del (många?) tubsäckar har en längsgående öppning eller iaf en alternativ "lucka" för att lättare komma åt saker längre ner i säcken. Men en del har bara toppöppning. I teorin ska det väl i en strutsäck vara lättare att komma åt fler "priopryttlar" i, men jag tycker ändå allt (nästan iaf) hamnar för långt ner Köket, gasen och dagsmaten brukar vara längst upp, och sedan brukar det bli lite blandat

Vad gäller formen håller jag med om att låg och bred verkar förkastligt, men så ser ju inte en strutsäck ut Se även mitt svar ovan till smux.

Säckar med så kallad "intern ram" (softpacks kallas de väl även) är inte särskilt stadiga. För att de ska sitta bra på ryggen behöver man normalt spänna åt säcken så den sitter som en stock på ryggen. Det är därför denna typ av säckar med remmar så man kan spänna åt på sidorna så säcken blir smalare.

Jag tror det är svårt att få till den stockformen om ryggsäcken inte är jämntjock, är den vidare i nån ände så kommer packningen antagligen att flytta sig åt det hållet och då blir andra änden slakare.

thureb sa:

Hur tungt skall du bära?

Är det både tungt och skrymmande har strutformen poänger och då med en ramryggsäck i första hand.
Jag hade ett tag kring 1980 en Haglöfs Sarek men den sålde jag då ramen satt knepigt i relation till min nacke och bakhuvud.

Nu föredrar jag att packa lätt upp till 12 kg inklusive säcken och slimmade prylar. Då fungerar min " anatomiska" Bergans Helium utmärkt. Den är närmast en tub.

Thure

Klicka för att se resterande...

Hur tungt packningen är beror förstås på hur länge man ska vara ute. Det här är mer en principiell frågeställning. Man kan tycka att under en viss vikt borde säckens form inte spela någon större roll. Trots det har jag ändå hänt att jag tyckt att en fjuttig dagsturspackning i en enkel säck har känts väldigt obekväm medan en bra balanserad "riktig" säck kan väga bortåt 20 kg och ändå kännas OK.

Min Sarek väger som sagt för mycket (har för mig runt 4,5 kg) vilket förstås bidrar till att jag har väldigt svårt att komma under 12 kg på en veckotur, jag brukar nog ligga närmare 20 kg startvikt.

Min första 90 l säck vägde under kilot. 70+30 l under två kilo, på sextiotalet. Firmans LK 70 3,8.
Numera nöjer jag mig med 61 l och 1,2kg.
Mat och kök väger sitt så lätta resten. Startvikt 16 senast för 7 dagar.
Form på ryggsäcken, den följer väl ramen? Ett hål att stoppa grejorna i, en nätpåse på utsidan för torkning. Tält o liggunderlag utanpå, mat och kök högt.

go tur

Kalle G sa:

Jag tror - jag har inte utforskat marknaden såvärst - att en del (många?) tubsäckar har en längsgående öppning eller iaf en alternativ "lucka" för att lättare komma åt saker längre ner i säcken. Men en del har bara toppöppning. I teorin ska det väl i en strutsäck vara lättare att komma åt fler "priopryttlar" i, men jag tycker ändå allt (nästan iaf) hamnar för långt ner Köket, gasen och dagsmaten brukar vara längst upp, och sedan brukar det bli lite blandat

Vad gäller formen håller jag med om att låg och bred verkar förkastligt, men så ser ju inte en strutsäck ut Se även mitt svar ovan till smux.

Klicka för att se resterande...

Det finns nog en del utrymme för tolkning i våra definitioner av päron-, strut- och tubformer =)

Jag delar din tro på att de flesta långsmala säckar har åtkomst från fler håll än ovanifrån. Min har även längsgående och bottenöppning.
Bottenfacket öppnas sällan under dagen. Det längsgående vågar man inte öppna när säcken är sprängfylld, men det är väldigt smidigt att öppna upp där när säcken ligger i absiden och det mesta är urplockat.

Jag brukar inte tycka att något är speciellt svåråtkomligt.
I topplocksfickan har jag lösa smågrejer.
I bottenavdelningen ligger sovutrustning.
I stora utrymmet ligger resten. Tre till fyra små packpåsar, kök och bränsle. Matpåsarna trycker jag in där det går =)
Jag har även ett "fack" på ryggsäckens baksida. En elastisk tygpanel. Där åker regnkläderna.

Men det är så klart mest en fråga om tycke, smak och passform.
En säck som sitter bra trumfar allt annat.

Packar väl lite som skogsbaronen mfl så föredrar en ryggsäck med "tubform". Underfacket (eller längs ner i en säck med bara ett huvudfack) sovsäck, nattkläder och ombyteskläder som jag inte behöver under dagen, Därefter uppåt i stora drag:
liggunderlag (anv uppblåsbart så det ryms i säcken)
proviant.(de måltider jag skall ha under dagen lägger jag uppe vid köket)
bränsle, oftast gastub(er)
kök
varm tröja för raster
vindjacka
tältet på tvären under locket när säcken är full
Topplock: kikare, småprylar, kamera, första förband, handskar, PLB, kompass mm
Ytterfack: regnställ

Lite handlar det kanske om hur man packar. Jag som "lättpackare" har ju sällan så mycket extra grejer med mig så när jag slagit läger är ryggsäcken nästan tom. Det innebär att det är inga problem att grejer som bara behövs i lägret ligger "längst ner".

När man packar behöver man ju heller inte trava grejerna nerifrån och upp, man kan ju ställa saker på högkant typ.