Kolmonoxid behöver rätt mycket värme för att förbrännas - det är därför man behöver ganska bra fyr på en kolgrill innan man börja se blåa lågor i kolet, innan dess så går kolmonoxiden till stor del iväg oförbränd.
Det finns tragiska olyckor där folk försökt värmt sig med en engångsgrill i tält och innan det fått upp tempen så är de enormt stora CO-leverantörer och lätt fyller ett tält till dödliga nivåer på bara ett antal minuter och förgiftningen går också väldigt fort - enstaka minuter till dödlig nivå.
Samma sak när man kyler en låga med en gryta och fläns då mm närmast plåten inte har någon reaktion längre för att gaserna är för kalla just där för att reagera - det sker också i bilmotor med en film av obränd/dålig bränd bränsleluftblandning efter cylinderväggar och topp/ventiler mm. och ger den söta avgaslukten från bensinmotorer som inte har katalysatorer eller innan de 'tänds'
Gasvolymen precis innanför yttre blåa manteln i en låga består till stor del av CO då den sista steget sker just i gränsskiktet mot luft och värme avges just där för att CO oxideras till CO2.
På en planbottnad gryta så räddas en hel del av den obrända delen av att resten av varma lågan blandar upp den kalla skiktet kontinuerligt och åter igen får reaktionstemperatur igen och det är bara en liten del av gasmängden i slutet av lågspetsarna som fortfarande bär CO. Medans har man höjt gryta så att lågan helt slutförs innan den når grytbotten så är CO-bidraget lika lågt som när låga brinner fritt - därav i den norska undersökning så räcker det att bara höja någon enstaka cm för att drastiskt minska CO-produktionen i dom köken där CO-produktionen var hög.
Kylflänsad gryta har man nackdelen att flänsarna kyler långt in i den blåa lågan vid hårdare pådrag och istället för en sida som drar kyler så är det 3 sidor som kyler[1] och det är för mycket för att det skall återtändas igen och produktion av CO av delvis oförbrända gaser är mycket högre.
Därför skall man aldrig köra kök med kylflänsad gryta i tält/absid och CO-rika bränngaserna riskerar att säcka sig inne i tältet där tex. någon ligger och sover, medans planbottnat kan man överväga om det är busväder och man försäkrat tillräcklig ventilation och kort eldningstid.
CO-upptagen i blodet beror på koncentration och tid - vid låg koncentration CO som vid planbottnad gryta kan man tåla en längre tid (typ uppemot halvtimme) utan att det når faronivåer, medans högre CO-nivåer som vid kylflänsad gryta kan även enstaka minuters eldande ge mer upptag av CO i blodet och nå problematiska nivåer trots kort tid än kanske halvtimmes eldande under en planbottnad gryta ger.
[1] tekniken med stor kylande yta gentemot arean/volymen används i flamfångare - därför kan inte en låga ta sig igenom en tillräckligt tätrutad metallnät och tända på igen på andra sidan trots att tex. metallnätet är glödvarm.
Samma sak med långa smala gångar - väggarna kyler mer än reaktionen hinner bilda ny värme och lågan fadar ut.
För att CO skall brinna/reagera med luft så måste man upp till minst 1100 grader C om jag minns rätt...
Det finns tragiska olyckor där folk försökt värmt sig med en engångsgrill i tält och innan det fått upp tempen så är de enormt stora CO-leverantörer och lätt fyller ett tält till dödliga nivåer på bara ett antal minuter och förgiftningen går också väldigt fort - enstaka minuter till dödlig nivå.
Samma sak när man kyler en låga med en gryta och fläns då mm närmast plåten inte har någon reaktion längre för att gaserna är för kalla just där för att reagera - det sker också i bilmotor med en film av obränd/dålig bränd bränsleluftblandning efter cylinderväggar och topp/ventiler mm. och ger den söta avgaslukten från bensinmotorer som inte har katalysatorer eller innan de 'tänds'
Gasvolymen precis innanför yttre blåa manteln i en låga består till stor del av CO då den sista steget sker just i gränsskiktet mot luft och värme avges just där för att CO oxideras till CO2.
På en planbottnad gryta så räddas en hel del av den obrända delen av att resten av varma lågan blandar upp den kalla skiktet kontinuerligt och åter igen får reaktionstemperatur igen och det är bara en liten del av gasmängden i slutet av lågspetsarna som fortfarande bär CO. Medans har man höjt gryta så att lågan helt slutförs innan den når grytbotten så är CO-bidraget lika lågt som när låga brinner fritt - därav i den norska undersökning så räcker det att bara höja någon enstaka cm för att drastiskt minska CO-produktionen i dom köken där CO-produktionen var hög.
Kylflänsad gryta har man nackdelen att flänsarna kyler långt in i den blåa lågan vid hårdare pådrag och istället för en sida som drar kyler så är det 3 sidor som kyler[1] och det är för mycket för att det skall återtändas igen och produktion av CO av delvis oförbrända gaser är mycket högre.
Därför skall man aldrig köra kök med kylflänsad gryta i tält/absid och CO-rika bränngaserna riskerar att säcka sig inne i tältet där tex. någon ligger och sover, medans planbottnat kan man överväga om det är busväder och man försäkrat tillräcklig ventilation och kort eldningstid.
CO-upptagen i blodet beror på koncentration och tid - vid låg koncentration CO som vid planbottnad gryta kan man tåla en längre tid (typ uppemot halvtimme) utan att det når faronivåer, medans högre CO-nivåer som vid kylflänsad gryta kan även enstaka minuters eldande ge mer upptag av CO i blodet och nå problematiska nivåer trots kort tid än kanske halvtimmes eldande under en planbottnad gryta ger.
[1] tekniken med stor kylande yta gentemot arean/volymen används i flamfångare - därför kan inte en låga ta sig igenom en tillräckligt tätrutad metallnät och tända på igen på andra sidan trots att tex. metallnätet är glödvarm.
Samma sak med långa smala gångar - väggarna kyler mer än reaktionen hinner bilda ny värme och lågan fadar ut.
För att CO skall brinna/reagera med luft så måste man upp till minst 1100 grader C om jag minns rätt...
