Paddla med rätt balans

En långfärdskajak är otroligt stabil, jämfört med en flatvattensracer, men det är ändå lite olika HUR otroligt stabila olika långfärdskajaker är.

Av: Karin Mentzing

Balans

En långfärdskajak är otroligt stabil, jämfört med en flatvattensräzer, men det är ändå lite olika HUR otroligt stabila olika långfärdskajaker är.

Det är också flera olika saker som inverkar på hur stabil kajaken känns. Det första och mest uppenbara när du tittar på kajakens skrov (undersida) är hurpass platt det är. En rund skrovform blir rank, se bara på en stock. Den snurrar runt hur som helst i vattnet, medan en planka ligger där den ligger.

Skrovformen är något du inte kan göra så mycket åt, så välj en kajak som känns trygg att sitta i.

Något du däremot kan göra åt, är sittkomforten. Sitter du löst och liksom "ovanpå" kajaken, så kommer den att leva sitt eget liv under dig och det kan kännas väldigt instabilt. Har du däremot bra kontakt med fötter, knän, lår, höfter och ryggslut inne i sittbrunnen, så har du mer kontroll över och känsla för hur kajaken rör sig och det känns stabilare.

Detta är också -som med så mycket annat- en smaksak. Många paddlare sitter väldigt löst i sina kajaker och tycker inte att det känns instabilt, medan andra vill kunna "trä på sig" kajaken, mer som en förlängd kroppsdel.

Har du de flesta av dina kilon sittande på rumpan och låren, så kommer du också att sitta mycket tryggare i kajaken, än den som har tunn underkropp och bred bringa.

Ibland hamnar du dock i situationer då du inte längre kan hålla balansen bara med hjälp av kajakens stabilitet och din kroppsvikt. Då tar du till paddeln.

Lägg paddelbladet platt mot vattenytan en bit ut från kajaken och använd bärkraften som mothåll för att med knän och höfter vicka upp kajaken på rätt köl.

Detta kallas för stöd eller stöttning med paddeln.

Håll paddeln nere i knät och höj höger armbåge. Baksidan av höger paddelblad ska nu ligga platt mot vattenytan. Detta kallas för lågt stöd.

Höj nu höger hand till axelhöjd och sänk armågen till midjan. Framsidan av höger paddelblad ska nu vara så att det hamnar platt mot vattenytan om du kapsejsar åt höger. Detta kallas högt stöd.

Lågt stöd kan du t.ex. använda om du vill vända dig om för att titta bakåt. Du använder det också för att hålla balansen och för att styra & bromsa när du paddlar i rak eller sned medsjö, surf o.s.v.

Högt stöd använder du t.ex. när du paddlar i höga vågor från sidan och då du inte når vattenytan med ett lågt stöd.

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2003-10-31 02:19   michaelolsson
Betyg: 4
Man får väl börja att pröva sig fram.
 
2007-04-24 21:47   HOMEJA
Betyg: 3
Skrovformen på kajaken påverkar definitivt stabiliteten så som det sägs i artikeln. Känns kajaken otrygg (=rank) att sitta i så finns det definitvt skäl och möjligheter att se över hur du hanterar kajaken, paddeln och använder kroppen. Följer överkroppen med kajakens lutningar så behöver du ha övat in stödtagen med paddeln. Låter du allt i kroppen från midjan neråt följa vågskvalpet och kajakens rörelser medan överkroppen hålls i balans så klarar du dig (bättre) utan stödtagen. Då jag håller paddlingskurser så är sittkomforten, stödtagen, en lös och ledig midja samt en relativt rank kajak nycklar i att lära ut en teknik man har väldigt stor glädje av. Dom rankare (smalare) kajakerna är mer ergonomiska att paddla. Gemensamt för alla kajakmodeller (tävlings, havskajaker, utfärdskajaker, polo) är att endast rumpan, främre delen av foten med tår, hel och knän har kontakt med kajaken. I tävlings och motionskajaker får man dessutom räkna bort knäkontakten. Är fötterna i fel vinkel eller avständet mellan sitsen och fotstödet fel så resulterar det i försämrad kontakt/kontroll över kajakens rörelser, vilket leder till instabilitet och möjligen försämrad blodcirkulation i benen och domning.
De lösa och avslappnade midjerörelserna samt paddelstöd övar vi in dels på land men i strandvattnet med en serie övningar. Resultaten brukar vara utmärkta och ge ett slags aha upplevelse för dom flesta.
Lite paddling till och mera övningar plus teknikkorrigeringar så gör att den tidigare ranka kajaken förvandlas från odjur till följsam komppis.
Visst finns det kajakmodeller som är såpass ranka att komppisskapet uteblir för dom flesta, men dom modellerna återfinns i huvudsak bland tävlingskajakakerna. Sen finns ännu olika användingsändamål där inövad teknik inte kompenserar för instabilitet. Då tänker jag främst på fotografering.
Om du nu råkar ha en kajak som känns för rank så checka först med en hyggligt duktig paddlingslärare innan du väljer bort den kajaken, det kanske bara var fråga om sittställningen eller nån annan detalj som går att fixa på några timmar.
 

Läs mer

En damgrupps färd med kajak från Pielavesi i mellersta Finland ner till Lahtis, det blev en långtur på 17 dagar och 398 km. 1 kommentar
Är man ute och rör sig i naturen regelbundet så är det klart att man då och då stöter på djur. En del av dessa möten är mer minnesvärda än andra. Här ... 4 kommentarer
En efterlängtad tur i tvåmanskajak tillsammans med barnen fyra och åtta år gamla. 2 kommentarer
Anna Björnström har skrivit och illustrerat boken "Brisk och havskajaken" som handlar om en dag i kajaken på havet ur ett barns perspektiv. Här är ...
Andra deltagaren i Äventyrliga dagen blev Olle 19 år, det blev paddling på Södra Storsjön och övernattning på en av öarna i sjön.

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.