Artiklar > Om kartor och data från Lantmäteriet, del 1

Om kartor och data från Lantmäteriet, del 1

Av: avslLM

Prolog
Vissa frågor kring Lantmäteriets produkter och tjänster dyker upp litet då och då på Utsidan, och väcker ofta livliga diskussioner. Jag har gjort ett svep över inläggen på forumet för Navigering de senaste 3 åren och fiskat rätt på ett antal frågor eller antaganden som är värda att ge en litet mer nyanserad beskrivning.

Att jag arbetar vid Lantmäteriet i Gävle innebär dock inte att jag framför Lantmäteriets ståndpunkt i alla avseenden, utan på Utsidan agerar jag främst i egenskap av kartintresserad privatperson. Om jag får konstruktiv feedback som berör Lantmäteriet, ska jag försöka se till att den når rätt person.

Om jag inte blir alltför hudflängd efter det första försöket tänkte jag fortsätta med fler inpass kring kartor och kartproduktion, och möjligen kanske jag vågar kasta mig ut i den djupa änden av bassängen med en diskussion kring lantmäteriets prissättning. Vi får se.

Någonstans måste jag ändå börja, och jag väljer ett kärt(?) diskussionsämne, Friluftskartan, och gör ett försök att förklara för både proffs och novis varför kartan troligen ser ut som den gör, och varför kvaliteten kan upplevas som bristfällig.

FriluftskartanSportmanship, Garmins svenska representant, har köpt vektordata motsvarande Vägkartan (nominell skala 1:100000) samt rätten att anpassa och sälja den för användning tillsammans med Garmin GPS:er.

Synpunkterna kring kartan rör (vid sidan prissättning) enligt vad jag hittat, främst kartografi och lägesnoggrannhet.

KartografiVid leverans av vektordata från Lantmäteriet till kund sker detta i något av marknadens vanligare format, t.ex. Shape (ESRI) eller TAB (MapInfo). Varje objekttyp i Lantmäteriets system motsvaras i leveransformatet av en bestämd feature-klass (eller vad det nu kan heta i en systemspecifik nomenklatur). Tillsammans med levererade data kommer också en beskrivning över hur data är strukturerat och kodat.

Lantmäteriets grunddataprodukter i vektorform innehåller däremot ingen kartografisk beskrivning över innehållet, dvs. data måste ges en symbolik (linjebredder, färger, textstorlekar, punktsymboler, mm) i det system där data ska användas.

Vektordata utan symbolik är ofta näst intill oanvändbar för presentation, vilket bilden nedan försöker illustrera.

Vektordata
Tävling: Den som först mejlar mig rätt svar på var i Sverige kartutsnittet är beläget får valfri tryckt Fjällkarta. För att inte göra det för lätt så är bilden roterad, hur mycket och åt vilket håll säger jag inte. Ledtråd: Data hör till en karta i skala 1:700 000.
Memme (Karl Sidenbladh) kom 2005-05-17 med rätt svar:
Facit
Beroende på ambitionsnivå hos den som vill göra en karta, och egenskaper hos den enhet (t.ex. GPS) där data ska presenteras, så kan arbetet att återskapa en läsbar kartprodukt ur rådata bli en tidsödande procedur med mycket kompromissande mellan kartografisk kvalitet och prestanda.

Från det att Lantmäteriet levererat data för Friluftskartan så har alltså Sportmanship svarat för arbetet med att skapa en kartografisk produkt som går att använda i Garmin GPS:er.

Jag gissar att de under arbetet tvingats välja en symbolik i kartan efter vad som är möjligt att hantera med acceptabla prestanda i handhållna enheter utan alltför kraftfulla grafikkretsar.

LägesnoggrannhetLantmäteriets insamling av grunddata sker med olika metoder, där fotogrammetrisk mätning i flygbilder dominerar. Beroende på flyghöjd och bildkvalitet så kan mätnoggrannheten variera något, men i allmänhet har läget i plan en noggrannhet av plusminus några enstaka decimeter. Vissa objekt i kartan kan dock vara inmätta på marken med totalstation eller DGPS, och har därför en väsentligt högre noggrannhet.

Resultatet efter datainsamling blir grunddata som kan användas som underlag för framställning av kartor i olika skalor.

För att kunna använda detaljerade data i olika tryckskalor krävs en mer eller mindre hård generalisering, dvs. kartbilden måste förenklas för att den färdiga kartan ska bli läsbar.

Kartografisk generalisering har varit ämnet för flera vetenskapliga arbeten vid olika universitet och högskolor runt om i världen, och även om det under de senaste 15 åren kommit en och annan avhandling som beskriver automatiska metoder för kartografisk generalisering, så har ingen av dem, såvitt jag känner till, kommit till användning i kommersiella system för kartproduktion.

Notera att enklare filterfunktioner för att reducera datamängder har funnits länge, men att dessa metoder ofta är helt otillräckliga för att automatisera framställning av tryckta produkter, åtminstone för kartor med litet högre grafisk kvalitet.

Så, inom Lantmäteriet liksom hos flertalet andra kartproducenter är kartografisk generalisering fortfarande ett arbete som kräver mänsklig medverkan.

För att illustrera hur en kartbild kan redigeras för tryckning i olika skalor kan vi titta på några bilder nedan.

Först kommer Fastighetskartan, där det mesta ur databasen är med, och där ingen kartografisk generalisering är utförd. Detaljerna i kartbilden ligger på sin "rätta" plats. Linjesymbolerna för vägar är medvetet valda så att detaljer i närhet av en väg ska kunna redovisas utan kartografisk redigering. Notera att bilden är något förminskad.

Fastighetskartan
Terrängkartan innehåller färre detaljer, och viss generalisering är gjord, t.ex. så är enskilda hus ersatta med raster i Håverud. Övriga hus är ersatta med en symbol, och är inte lägre skalenliga, med undantag för riktigt stora byggnader. Vägarna i Terrängkartan är dock inte anpassade till skalan, utan ligger kvar på sitt inmätta läge.

De allmänna vägarna har ett något underligt utseende jämfört med traditionell (kontinental) kartografi, med en svart mittlinje och en brun förstärkningsfärg. Detta är en följd av att kartserien är huvudsaklig fältkarta för Försvaret, som vid lägesangivning för t.ex. eldledning, vill kunna mäta från en så väldefinierad vägmitt som möjligt.

Åtminstone gick resonemanget så under mitten av 80-talet då version T5 av Terrängkartan utformades i samarbete med Försvarsstaben.

Terrängkartan
Det finns förresten fler kuriosa från 80-talet kring definitionerna av kartobjekt i Terrängkartan, som också härrör från militära krav. Ett exempel är hyggen, som enligt försvarets definition var "skogsmark där träden är så klena att det går att skjuta genom dem utan att en granat briserar". Jag vet att objektbeskrivningen för hyggen är litet mer civiliserad nuförtiden.

Nästa steg i kartskalorna blir Vägkartan, som normalt trycks i 1:100000. Antalet enskilda hus har minskat ytterligare.

Huvudvägarna genom Håverud har fått lite mer svepande sträckningar, de få stigar som fanns i de större skalorna är borta, mm.

Den exakta positionen för vare sig rastplatsen, gästhamnen och fornlämningen går att uttyda. Däremot kan vi läsa ut att dessa objekt finns, och att vi vid besök i Håverud vet ungefär var vi ska leta efter dem.

Vägkartan
Till sist så kan vi se hur samma område ser ut i Översiktskartan, avsedd för tryckning i 1:250 000. Det blir inte mycket kvar.

Översiktskartan
Om vi går tillbaka till Friluftskartan, som ju baseras på Vägkartans databas, så lär var och en nog förstå att någon meternoggrannhet inte ska tas för givet vid användning tillsammans med GPS.

Jag nämnde tidigare att huvudmetoden för insamling av grunddata är fotogrammetrisk mätning, vilket bygger på att det som ska mätas in också syns i ett flygfoto.

En del objekt, såsom stigar, bäckar, skogskojor, mm, syns sällan i flygbilderna om terrängen är skogklädd, utan får läggas till på annat sätt. Äldre kartmaterial från Lantmäteriet är till viss hjälp, liksom annat källmaterial såsom orienteringskartor, turistkartor, mm.

Ofta blir objekt av det här slaget en skrivbordsprodukt, där kvaliteten på slutresultatet oftast ges av underlagsmaterialets egenskaper. Hur mycket tid Lantmäteriets fältpersonal än skulle vilja ägna åt att få in det rätta läget på stigar och andra detaljer som inte syns i flygbilderna, så är det av produktionsekonomiska orsaker inte möjligt.

Arbetet i fält för ett kartblad av Fastighetskartan (5x5 km) är begränsat till i genomsnitt 8 timmar, och inriktas då i första hand på att kontrollera objekt där tolkningen av flygbilden är osäker.

Längre tillbaka i tiden gjordes dock ett mer omfattande fältarbete, och mycket av det vi idag redovisar av stigar och bäckar i skogsmark är detaljer som flitiga fältarbetare mätte in för 40-50 år sedan med hjälp av kompass och stegning.

Några slutreflektionerTeknikutvecklingen och hanterbarheten för GPS har sprungit om noggrannheten i traditionella kartor, oavsett om dessa är i tryckt eller digital form.

Jag kan med billig utrustning bestämma min absoluta position på ett par meter när, och kan därmed uppleva kartbilden som felaktig, trots att kartan kanske aldrig varit avsedd för positionsbestämning med meternoggrannhet.

För att se sammanhang och inbördes förhållanden mellan föremål i terrängen och för planering av min färd behöver jag dock fortfarande en karta, och veta hur jag ska tolka den.

Och för att kunna tolka och använda en karta på rätt sätt och med rimliga förväntningar, underlättar det med lite baskunskap om hur kartor produceras.

Jag hoppas få återkomma med mer information om hur vi gör vid Lantmäteriet. Om det är något speciellt kring kartframställning som du vill veta, ge mig ett tips så ska jag så länge fritiden räcker till göra mitt bästa för att leta fram information.

God tur
[email protected]

Kartor publicerade med tillstånd av Lantmäteriet
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2005-03-30 14:39   tommywidenflycht
Betyg: 5
Toppen!
 
2005-03-30 18:04   Rodluvan
Betyg: 5
Supert! Ser fram emot mer læsning om kartor! Hoppas du återkommer med det!
 
2005-03-30 21:33   mspn
Betyg: 4
Intressant!
 
2005-03-31 10:44   Anders.Appelqvist
Betyg: 4
Kul att höra från en sakkunnig! Jag tor jag ska se till att söka jobb hos er!! :-) !!
Något jag funderat på är om lantmäteriet sammarbetar något med orienteringsklubbar? Orienteringskartorna är ju ofta otroligt detaljerade och precis så som man skulle vilja ha sin karta i GPSen då man är ute i skog och mark... Men jag förmodar att de inte finns vektoriserade utan att man får nöja sig med att scanna in dem...
 
2005-03-31 12:10   avslLM
Lunchrast. Passar på att se om någon kommenterat artikeln. Anders: Du gav mig ett bra uppslag på ytterligare en artikel. Jag ber att få återkomma men min (och Lantmäteriets) syn på samarbete med orienteringssporten. hav tålamod...
 
2005-03-31 16:07   RoffeJ
Betyg: 5
Bra artikel, bra diskussion!

Orienteringskartor produceras ofta digitalt med ett verktyg som heter OCAD (www.ocad.com).

Tror jag sett friluftskartan på polarns gps. Det jag reagerade på var att kartsymbolerna ofta var förklarade, t ex bredvid en hussymbol står det "Hus". Lite tårta på tårta...
Detta tror jag inte att ni på lantmäteriet orsakat, ni vet hur man ritar kartor!
Snarast får det mig att önska att lantmäteriet sålde den färdiga produkten, och inte bara vektordata till någon som inte kan konfigurera en vettig rendering...

Som kajakist kan jag sedan inte låta bli en liten inter-statliga-verk-grunka: jag önskar mig en "Amfibiekarta" i skärgården: terrängkartan på öarna och sjökort i vattnet.
Nu vet jag att mätnormen för bl a strandlinjen ställer till problem, men det vore intressant att få höra en åsikt om något sådant!
 
2005-03-31 16:49   avslLM
Hej Rolf

Jodå, OCAD är bekant, har själv använt programmet från och till sedan flera år tillbaka, och jag återkommer till det i den aviserade artikeln.

Angående strandlinjen så är det nästan komiskt: Jag arbetade som sjökortskartograf på Sjökarteavdelningen i Norrköping i början av 80-talet, och redan då försökte vi använda strandlinjen från den ekonomiska kartan.

Okänt vattenstånd i Lantmäteriets flygbilder och lite andra saker gjorde att vi på den tiden ändå redigerade om strandlinjen ganska kraftigt. Nu lär det dock vara ett gemensamt strandlinjeprojekt på gång mellan LMV och SjöV, men jag är inte inblandad i arbetet och vet egentligen inte så mycket om det.

Den dagen vi har en någorlunda gemensam strandlinje, och SjöV redigerat om alla sina sjökort och fått dem digitala så blir det enklare att slå ihop land och sjö i olika skalor. Jag vet inte hur långt de har hunnit, de kanske är klara? Det var trots allt tjugo år sedan...

Men å andra sidan: Som kajakist har du väl inte så stort djupgående att det är djupkurvorna som är mest intressanta? :)
 
2005-03-31 17:22   Kenneth68
Betyg: 5
Intressant! Även jag hoppas få läsa mer i ämnet, eller få tipps om var man kan hitta mer om ämnet.
 
2005-03-31 21:17   redtop
Betyg: 4
Mycket intressant artikel! Som kommentar till Rolfs kommentar (!) så har jag länge undrat varför inte höjdkurvor finns med på landavsnitt i sjökorten? Topografin på en ö är ett mycket bra hjälpmedel vid skärdgårdsnavigering.
Som du säger så berhöver man inte så mycket djupinformation vid paddling, men sjömärken underlättar navigeringen, så Rolfs förslag om en amfibiekarta är bra!
Men vem ska ge ut den??? Sjöfartsverket eller Lantmäteriet... :-)
 
2005-03-31 23:00   avslLM
[b]Om amfibiekort[/b] Ämnet är värt en helt egen mässa, och jag tror inte mina kunskaper i ämnet är såpass aktuella att bör fördjupa mig mer än att konstatera: Problemet är inte tekniskt, utan politiskt/ekonomiskt.
 
2005-04-01 11:07   Hundföraren
Betyg: 5
Mycket intressant, kul att läsa kring kartor som för många av oss är oväderliga kompisar i utelivet.
 
2005-04-01 13:07   KAIPAK
Betyg: 5
Jag blir ta mig f-n tårögd av pur förtjusning. Jag ger artikeln fem plus fem fjädrar. Ser redan fram emot fler artiklar av dig Torbjörn.

MvH Tomas
 
2005-04-01 14:09   RoffeJ
Undersidan på min kajak tyder på att han som paddlar i den inte har någon större koll på djupkurvor... :) Huvudsakligen är det, som Lars skriver, navigationsinformationen på sjökortet som jag är ute efter, men även djupkurvor är intressanta för att veta var sjön kan vara grov när det blåser pga t ex uppgrundningar. När jag och min sambo paddlar brukar jag ha båtsportkort och hon terrängkartan (hon är orienterare). Navigation i kajak är svårt eftersom man sitter så lågt, alla öar flyter ihop. Är det bergigt är terrängkartan bra, är det små skär men med en farled i närheten kan man "krysspejla" utprickningen med kompassen. Terrängkartan är även bäst till att hitta tältplatser. Men på klipporna på kvällen är det ett nöje att pejla in sig med fyrarnas ljusriktningar på sjökoret!
 
2005-04-01 14:22   Kepler
Betyg: 5
Ett väldigt bra initiativ. Personligen vore det intressant att få höra mer om höjdkurvorna. Jag antar att det numera är ”stereoseende” datorer som bestämmer höjdpositioner från flygfoton. Eller är det fortfarande mestadels ett manuellt arbete? En sak som du gärna får diskutera är begreppet ”höjd över havet”. Förr i tiden tog man sitt avvägningsinstrument, startade från havsstranden och mätte sig upp till en viss punkt. Jag förmodar att alla höjdangivelser hos triangelpunkter och andra referenspunkter är bestämda på detta sätt. Nu kan man med en GPS räkna sig fram till punktens höjd över havet genom att korrigera ellipsoidhöjden med tabulerade geoidhöjder. Men det är inte helt självklart för mig att dessa två metoder ger samma resultat. Hur stor avvikelse kan man förvänta sig? (slutligen vore det intressant få kommentar om prissättning av data från Lantmäteriets höjddatabas)
 
2005-04-01 14:46   Ankarsvik
Betyg: 5
Extremt intressant och välskriven artikel.

Jag laddade hem ett antal PDF-dokument från LM's sida i sommras. Och har efter det gjort ett transformationsprogram i AutoCAD.
Nu kan jag transformera från t ex WGS84 till RT90(x,y), samt självklart rita ut "stigen".

Ser att många funderar kring "exakta" punkter.
Har gjort så att om jag står still och loggar och sedan medelvärdesbildar dessa punkter så hamnar jag ännu ngt mer på "rätt" ställe. Kanske med en sfärisk noggrannhet med R=0,5 m.
 
2005-04-02 09:11   avslLM
Tack för alla glada tillrop! Skrivandet blir mycket roligare när resultatet uppskattas. Det blir mer läsning inom kort, och då om fastighetsgränser i kartan. Utöver det har jag material eller uppslag för ytterligare 4-5 artiklar. I vilken takt de kommer kan vet jag inte, i och med att våren kommit är det mycket annat som ska hinnas med också.
 
2005-04-02 23:07   thureb
Betyg: 4
Skojig artikel. Med den skillnad som du beskriver mellan vägkartan och terrängkartan avseende vägarnas mitt samt dragning så verkar terrängkartan mycket mer lämpad att överföra till GPS-format men det kanske skulle blivit för dyrt för Sportmanship. Vägkartor till GPSer och navigeringshjälpmedel för bilar har ju mycket exaktare information om vägarna än man ser på Friluftskartan. Min huvudinvändning mot Friluftskartan är att det är så lite namn på kartobjekt och att de dessutom ofta är vilseledande. Vore intressant med en kommentar även där.

Thure
 
2005-04-03 09:58   svingen
Betyg: 5
Mycket upplysande artikel.
Jag tycker att tillgången på bra kartmaterial är högintressant och håller med om andra inlägg att en RIKTIG Friluftskarta saknas såväl som pappersprodukt och för GPS. En sådan bör innehålla sammanslagen information från sjökort och den gamla hederliga 10K-kartan. Lägger man sedan till information i gränsen mellan de två av typ strandförhållanden, naturhamnar, muddringar, mm mm skulle det bli riktigt bra.
 
2005-05-01 22:23   olhe
Betyg: 5
Mycket intressant läsning som ger en bra bild av varför kartorna är som dom är.
Kan vara till stor nytta när man är ute i "spenaten" och inte riktigt vet hur man skall tolka det man ser på karta, GPS och i verkligheten!
 
2005-07-05 12:38   abh
Betyg: 5
Underbart att få läsa detta om våra kartor. Har nu läst alla fyra artiklarna - går tillbaka för att ge dig de välförtjänta poängen. /ABH
 
2007-06-11 10:57   PecaMTB
Betyg: 5
Fantastiskt vilken intressant artikel, känns som en god bok. Ska nu fortsätta läsandet av de andra delarna. Har dock en fråga, har ganska nyligen köpt en Garmin 60 och Frluftskaran Pro och efter ett antal MTBturer i skogen så känns det som om jag vill komplettera. En del stigar som finns markerade är inte längre aktuella, Andra har kommit till. JAg kan tänka mig att det kommer att ta många år innan LM kommer åt denna information. Hur skulle vi "amatörer" kunna samarbeta mer. För ca 10 års sedan mötte jag en LM person i skogarna runt vår stuga i Dalarna. Han ställde många frågor om stigarna runt omkring..Har respekt för att jag kan har gjort fel i mätning av en ny stig osv. men något system för att flera som bekräftar en ändring gör den permanent. Eller att det fanns ett användarlager som gjorde att vi kunde spara ett eget lager med egna stiga, anteckningar mm att utbyta med andra intressenter. Skulle kunna samordnas av LM som "håller" ett forum inom sina väggar. men igen ett stort tack till ditt engagemang för vår kunskap..
Per Carlson
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

 

Logga in