Gode Mosse - Ett nytt naturreservat i Västra Götaland

Vad hittar man på en gråmulen söndag i november? Jo man letar upp ett alldeles nyskapat naturreservat som man hittar på lantmäteriets on-line-karta http://kso2.lantmateriet.se/ .

Snabb sökning på länsstyrelsens hemsida gav följande information:

"Tre kilometer väster om Smälteryd i anslutning till Kroksjön finner man Gode mosse. Området består av en mosaik av våtmarker och skog som är relativt opåverkad av modernt brukande. Våtmarkerna har en naturlig hydrologi och barrskogen som dominerar området hyser rikligt med gamla träd och död ved. I området som har vildmarkskaraktär kan man t.ex. stöta på både orre och tjäder."  

Det lät ju spännande så jag tog på storstövlarna och packade en termos kaffe samt smörgåsar. Min söndagsvandring började vid Stora Öresjön, Ubbhult. Jag följde en gammal skogsväg utmed sjöns södra strand i riktning väster ut. Himlen var mörk och under träden var det ändå mörkare men fint ändå. Svamp fanns det mycket av och en del ganska konstiga.

Vid Stora Öresjöns sydvästra ände blev jag oerhört kaffesugen och när himlen visade vissa tendenser till att spricka upp så tog jag fikapaus på en gammal träbänk som lägligt nog stod vid sjökanten.

Jag fick en stunds skön ro med kaffe, leverpastejsmörgås och utsikt över sjön innan det började dåna väldigt i närheten. En helikopter kom flygandes och det lät som den höll på med något alldeles nära. Nyfiket fortsatte jag min vandring och såg strax att helikoptern höll på med skogskalkning.

Nå det är ju bra att höja pH-värdet i skogen men det var ju ett ganska störande dån och eftersom jag var ute för att få en stunds avkoppling för själ och kropp så jag fortsatte med raska steg för att komma bort från bullret.

Nu hade jag kommit nära gränsen till naturreservatet som jag tänkte besöka. Det heter Gode Mosse och sträcker sig från norra delen av Kroksjön och en dryg kilometer åt nordost. Det finns nästan inga stigar till eller i reservatet så det var bara att kliva in i hulda skogen. Bäcken som avvattnar Kroksjön var trevlig med spännande små fall och bassänger. Jag följde den upp till sjön och fann att sjön var uppdämd, säkert för mycket länge sedan. Naturen var vild och tidvis ganska svårframkomlig. Det var helt rätt val av fotbeklädnad med höga, grova gummistövlar.

Jag följde sjökanten söder ut och träffade så småningom på nästa bäck som heter Äspebäcken och som är tillflöde till Kroksjön. Även denna bäck var munter och tämligen vattenrik så här års. Den hade också en del fall och forsar. En gammal häll som var lagd över bäcken som bro var de enda mänskliga spår jag såg.

Jag siktade nu mot nordost och stötte efter ett tag på den enda banade väg som finns till reservatet. Denna gamla körväg följde jag en stund för att sedan fortsätta utanför reservatet. Här hittade jag lämningar av ett gammalt torp i skogen samt rikligt med gula kantareller. Jag plockade en massa som sedan fick bli till sås till söndagsmiddagen. Härligt! Den milda hösten här i söder gör att svamparna har fortsatt att växa och inte frusit. Tänk vilka kontraster vårt långa land bjuder på. Längst i norr har de full vinter med is och snö och vi kan plocka kantareller.

Tyvärr såg jag varken orre eller tjäder denna gång men väl fina skogs- och våtmarker och trevliga vattendrag. Absolut ett helt okej sätt att tillbringa en mulen novembersöndag.