I vanlig ordning var jag den förste ur tältet, knallade till de andra för att rapportera väderläget. Denna morgon var molnigt och regn hängde i luften - när det skulle komma var bara en tidsfråga. Tjock dimma välde fram från Guhkesvágges sydöstligare delar och fortsatte nordväst - medan det skingrades i ett vackert sceneri.

Under frukost diskuterades om vi skulle runda Niják eller vandra igenom Nijákvágge, frågan hölls öppen. Vi började vandra emot renvaktarstugan som ligger söder om Alep Gássavárásj (1048), Morgan valde här att vandra lite högre (mot höjden Lulep Gássavárásj) , vilket nog inte är så dumt. Vi andra valde mer rakt på och fick då en del sankmark, men inga större problem. Strax innan renvaktarstugan korsades våra vägar, och vid stugan tog vi en paus. Här började det regna ganska rejält.

Vidare mot Niják och inte långt ifrån stugan var det dax att korsa jokken Suottasjjågåsj. Letade upp och ner tills Morgan hittade en passage vid de nedre delarna, dock ett ganska krävande vad. Min syster frös grymt om sina fötter, då hon och Micke vadade i foppatofflor. Efter detta blev det lunch och vila i dåligt väder.

Det kassa vädret gav sig inte medan vi letade oss upp emot Nijákvágge, bitvis var det svår terräng med mycket sten. Ett par småjokkar passerades utan några problem, vädret blev sämre och sämre. Så småningom kunde vi runda av mer sydväst (inåt vaggen) och efter ett hundratal meter var vi uppe vid sjön 1172, på dess nordöstra sida.

Trötta efter dagens etapp slog vi upp våra tält i blåst och regn, kvällen tillbringades "inomhus" ihopp om bättre väder.

Innan sömn bad jag till vädergudarna....