Det här är tiden på året då flyttande ljungpipare samlas i flockar på åkrarna. Räknade till tolv individer i Vestergeta på väg hit. Hämplingarna är också sin vana trogen på plats vid gränsen till Östergeta. Längs Holms väg sjunger törnsångaren och fem flyttande buskskvättor flyr undan mig när jag går mot träsket. Här nere vid Byträsk möts jag av sjungande näktergalar. Jag sätter mig på bänken i solen mellan två mästersångare. Det blir en häftig stereoupplevelse. De verkar tävla med varandra, och upprepar varandras temata. Ibland låter de misstänkt likt ett flipperspel som fått fnatt. Jag försöker få syn på någon av dem, men trots att de är helt intill, så visar de sig inte. Trädgårdssångaren fyller på med sina pladdrade tonräckor i mitt högra öra. Rördrommen tutar också till med jämna intervaller på tio minuter. Jag går och sätter mig på flotten. Jag räknar till tre sjungande näktergalar här. Någon "nattsångare" hörs från vassen i norr, men det är svårt att urskilja vilken art det är frågan om när de tre tenorerna gal på. Så kommer en gammal havsörn utseglande bara hundra meter från mig och försvinner över träsket, strax följd av en vackert chokladbrun brun kärrhöks-hona. Hon glider iväg norrut över vassarna. Jag har sett brun kärrhök förut här vid träsket, men nu är den alltså här igen. Åh, så jag hoppas att den vill stanna här och häcka!

Kommer, för omväxlings skull, hit på kvällen, efter en kortare tripp till Sverige. Ett par ladusvalor kvittrade mig "välkommen hem" uppe vid avtaget till Holms väg. En blandad flock på 15 grå- och kanadagäss låg eller gick och betade på åkrarna. Såg roligt ut när någon bara stack upp huvudet ur det gröna. I Byträsk möts jag av lomparet som ligger hundra meter ut från flotten i kvällssolen. Jag sätter mig på den uppochnedvända båten på stranden och betraktar dem. De tittar oskyggt tillbaka. Rördrommen tutar till från den norra vassruggen. Det mäktiga basljudet tycks på nära håll bestå av både en in- och en utandning. Den ropar en gång till efter en paus på tio minuter. Här nere sjunger rödhake, taltrast och sävsparv. Jag ser på lommarna i kikaren. De är verkliga urtidsfåglar. Tecknade i svart, vitt, mörklila och skiffer. Ikväll tar mor ledigt från ruvningsplikterna och ägnar sig åt solmeditation istället. Tänk om man kunde ta det lugnt som en lom.

Det är kallt för årstiden. Men idag en solig morgon med måttlig nordlig vind. Beckasinen flög upp från samma ställe som förra veckan. Här nere vid träsket sjunger ärtsångaren. Små nykläckta flygfän svärmar omkring i solen på flotten. Björkarna har fått en grön nyans. Gransångare hörs från andra sidan, lärksång i luften. Ingen fågel syns i träsket. Ett par gransångare söker larver i de nyutslagna småbjörkarna bakom mig. De är mycket svåra att skilja från lövsångaren, men har mörkare ben. Det kan vara att sädesärlan har bo någonstans nära flotten, för den sätter sig i alen bara tre meter bakom mig och väntar på att jag ska avlägsna mig. Den sitter där en god stund. Tärnan fiskar i södra ändan, en annan kommer flygande förbi mig. Allt är frid och fröjd här idag.