Döden lurar i skulpturparken
Våren 1759 och den skira grönskan är i full blom.
Men för den underbetalda pigan Lilla Karin var det tuffa arbetspass på Snogeholms slottskrog. Godsägaren hade ett hetsigt humör och utdelade svordomar åt underlydande så fort han kom åt.
Men Lilla Karin, hade en dröm.
Likt många andra fattiga flickor hoppades hon innerligt att få gifta sig med en rik adelsman och lämna piglivet. Slottskrogen var ett vattenhål åt traktens förmögna ungkarlar och de hade ett gott öga åt den unga vackra servitrisen. Men ynglingarna hade helt andra planer för Karin än som giftasmaterial.
En dag fick Lilla Karin ett anonymt friarbrev, innehållande ett hemligt möte, têt à tête.
Karin som var fattig men påhittig sydde en brudklänning av skira gardiner.
Väl på mötesplatsen var där inte hennes friare utan fem adelsmän.
- De släpade Karin till en grotta och våldförde sig på henne.
Morgonen därpå hittades Karins livlösa kropp på slottstrappan, invirad i den vita bröllopsklänningen, därav namnet Vita Karin.
Snogeholms slott har sedan dess både brunnit ned och bytt ägare flera gånger men Vita Karin fortsätter att spöka.
Karins vålnad angriper främst män som hon anser är samvetslösa.
- En handelsresande vaknade plötsligt här han kände en kall hand på sin panna.
Ett av Pågatågen (skånska regionaltåg) fick namnet Vita Karin. Lokförarna berättar om oförklarliga händelser, som att någon annan person tar kommandot.
Illern Göran
Den fasansfulla historien om Vita Karin ger oss en orolig sömn.
Ibland känns det som om någon vaggar hammocken.
Vår helgvandring utgår från Snogeholms strövområde, mitt i Skåne. Vi ska vandra runt Snogeholmsjön och Sövdesjön, vilket är en ansenlig sträcka. Kulturlandskapet anses vara vackrast i Skåne, men de öppna vidderna bryts av mot bokskogar och sumpiga alkärr.
En iller gör oss sällskap runt Snogeholmsjön. Obekymrad simmar den bredvid oss i vattenbrynet.
- Den ser ut som en snusnäsduk, när den simmar, utbrister U.
Värmen lockar fram kräldjuren och en kopparödla orkar knappt slingra sig över vägen. På natten vaggas vi till sömns av grodornas parningsläte.
Mellan hägg och syren
Under lövsprickningens tid är landskapet som vackrast. Några få veckor innan torkan sätter in, som det varnas för. Fortfarande kyliga nätter, men på dagen ger lövtaket en välbehövlig skugga.Lunchpaus. När vi sätter oss ned i gräset ser vi en sten med inskription.- Talgoxe, åt mellis här i tisdags, står det inristat på stenen.
Stenen är en del av Landart, den konstnärliga utsmyckningen av Snogeholm strövområde. Landart är en abstrakt konstform där verken liksom smälter in i omgivningen. Naturmaterial och jordfärger gör att konstverken är svåra att upptäcka.Naiva i sin framtoning och ofta humoristiska med ett fyndigt budskap, ger de upphov till diskussioner och skratt.
Vi går vidare och försöker hitta fler konstverk gömd bland grönskan.
Konstverken underhålls inte, utan angrips av naturliga processer med syfte att slutligen försvinna.
Konstverket Nimis på Kullaberg är uppförd enligt principen om förgänglighet och håller sakta men säkert på att erodera, för att slutligen uppslukas av havet.
Lägerelden tänds. Planering inför kommande event.
Skratt blandas med allvarliga diskussioner om livet. Precis som det ska vara.
Tack alla från Vandring Skåne och Friluftssinglar, för en trevlans helg. Ses snart igen.
Text: Anders Hermansson
Foto: Anders Hermansson och Christine Nilsson
Vad ska "vägvisaren", som har pilar åt sex håll, symbolisera?
Sista bilden är fin.