Lista senaste kommentarer från alla
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (3) |
2018-07-22 19:36
från
annakari
: Kan meddela att de startade precis utanför Sareks nationalparksgräns och skulle landa i Abisko enligt min man som träffade på dem. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (3) |
2018-07-22 16:41
från
dHANScan
: En annorlunda cliffhängar, ändo flera, än jag hade fantaseret. Sublimt att se glämten i järvens ögon - grattis med den. Det med att bli sjuk på fjället känner jag ändast kort efter den långa tågresa upp. Kanske var det lite tryggt att ha läst i N.T. strax innan... |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (2) |
2018-07-22 16:32
från
dHANScan
: Får mig påminnes 21 juni 1994 där jag gick genom Oalgasj från nord förbi Ahkajiegna. Vet du även har varit där. Knappt så många höjdmetra, men minns det var 7 km med snö som oftast inte var för bra att gå på. Det var långa sträck där man behövde att ha koll på evtl tältmöjlighet og bäckar i fall vädret blev så, att vandringen måste brytas av. Gick länga vid ett förmodet bjönspor i snön, spåret böjde sedan upp mot Ridatjåhkkå. I mit fall var det lyckligtvis bra vandringsväder hele vägen ned til Sarvesvagge. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (3) |
2018-07-22 14:01
från
Bandersson
: Omfattas inte skärmflygning av Naturvårdsverkets föreskrifter? 5 § Det är utan Länsstyrelsens tillstånd förbjudet att 1. flyga under 2000 fot över marken i Padjelanta/Badjelánnda, Sarek och Stora Sjöfallet/ Stuor Muorkke, 2. starta och landa med luftfarkost, |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (3) |
2018-07-21 23:10
från
OBD
: Ja ni hade då verkligen spännvidd på vädret under vandringen. Extremt åt båda håll. Grattis till järvmötet! Skärmflygare i fjällvärlden har jag aldrig sett. Men jag har haft lyckan att se järv på Vállevárre. Tack för din vandringsskildring! Den var som vanligt mycket intressant att läsa och med mycket fina bilder. Hur nära var du fjällpiparen? Jag ser nu med glädje, men även med viss bävan, fram mot min egen vandring. Jag utgår från att jag kommer att bli trött trots korta dagsetapper, men blir det så extremt varmt som vi har nu då lägger jag nog om den planerade rutten. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (2) |
2018-07-21 20:16
från
hansnydahl
: Jag noterade att sträckan över Sähkok saknades på Topografiska kartan, men i högre förstoringsgrad är det som Hans säger att dragningen är helt stollig. Jag gick där 30:e juni och de rösen som fanns låg enligt stigens dragning på Fjällkartan. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (3) |
2018-07-21 20:10
från
hansnydahl
: Ni hade en oerhörd bredd på upplevelserna! Fantastiskt att få se järv, fjällpipare och älg på fjället. Och ni fick mycket fina bilder på djur och deltat i Lájtávrre. Sannolikheten att inom loppet av 10 minuter få se både järv och skärmflygare i Sarek är väl obefintlig - det lär inte hända igen på 10000 år. Kul att få se Vájggántjåhkkå (bilden med Ridok) från andra sidan Rapadalen eftersom jag stod där och fotade Rapadalen 1:a juni i år. Så det var "solsting" som orsakade "kollapsen". Det lät i alla fall inte som att du fått några men av händelsen. Tror inte att det är så många som bär med sig Nya Testamentet i ryggsäcken - men kanske var det en digital version nedladdad i mobilen. Men anden ska ha sitt - tidigare bar jag med mig någon bok av filosofen Krishnamurti. Han lyckades förklara på ett logiskt sätt varför vi människor alltid lyckas upprepa samma misstag historien igenom. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (2) |
2018-07-21 17:13
från
Bandersson
: Ursäkta att jag besvarar mig själv. I en annan förstoringsgrad finns "färdvägen" utritad. Så är inte fallet när det gäller Bastavágge. Det här tycker jag är ganska eländigt måste jag säga. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (2) |
2018-07-21 17:09
från
Bandersson
: Aha! Du har rätt som vanligt. Titta exempelvis på stigen vid Skárjá västerut. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (2) |
2018-07-21 11:22
från
Bandersson
: Apropå felritningar (igen). Såg du att stora delar av stigen i Bastavágge saknas på topografiska kartan? |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (2) |
2018-07-21 06:35
från
hansnydahl
: Det var ett djärvt och spännande företag att gå över Vássjábákte. Du skriver inget om handleden så jag antar att du har samma läkförmåga som en betydligt yngre person. Intressant att höra lokalbefolkningens kommentar om Grundstens vägval, även om de har olika motiv för sina vägval. Grundsten är nog ute efter den bästa utsikten gissar jag. Jag har flera gånger funderat på gå mellan Aktse och Basstavágge över Skårki, men inte vetat vilken väg som var lämpligast, så den här beskrivningen sparar jag som bokmärke för framtiden. Kylan och blåsten känner jag igen från den 30:e juni då jag gick över Sähkok, men jag slapp nederbörd. Snön höll lika dåligt för mig när jag gick över Luohttoláhko och där fick man bitvis även se upp för slask under snön. Kollaps låter allvarligt, men eftersom du nu kan skriva om vandringen så hoppas jag att det inte blev några bestående men av händelsen - bra "reklam" för nästa avsnitt :-) |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (2) |
2018-07-20 12:31
från
Bandersson
: Angående ritningen av stigen i Bastavágge. Det var längesedan jag gick i dalen men jag har mycket tydliga minnen från de tre gånger jag vadade. Till att börja med bryr jag mig inte så mycket om kartans utritade stig utan följer den ”bästa vägen” så som den visar sig. Du jämför ju Fjällkartan och Calazos karta. Tittar du på topografiska kartan i ”Kartsök och Ortnamn” är sista övergången utritad på ytterligare ett annat ställe, lite söder om de två andra alternativen. Du skriver ”Kunde det vara grunda eller torrlagda jokkfåror som stigen korsar?”. Precis så är det ända till dess det är dags att vada över till västra sidan. Exakt var jag gick över minns jag förstås inte men just vadet har fastnat. Denna sista övergång var alltid lite knepig och efter vadet gick vi rakt uppför branten och ut på Bielavallda. Vi gick inte på någon stig vid ravinens kant så vi följde med andra ord ungefär den utritade stigen. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (2) |
2018-07-19 22:27
från
OBD
: "Terrängen steg gradvis och vi följde renstigar på hedmarken väster om Alep Basstajåhkå." Väster om Alep Basstajåhkå??? Är det en felskrivning eller vadade ni jokken? Ni hade verkligen bistert väder i Basstavagge men desto bättre genom Skájdásjvágge. När jag gick där var det inte alls så mycket snö. Jag gick ju från andra hållet vilket jag tror är mindre ansträngande. Även om inte den riktningen heller är "en tur i parken" precis. Jo men det är det ju faktiskt. Dessutom en nationalpark. :-) Om jag minns rätt så skrev Grundsten att man kunde utnyttja snöfält vid nergången mot Basstavágge. De fält som fanns när jag gick där var för branta för att jag skulle våga gå på dem. Och för er hade de inte bärkraft nog. Men utsikten från Vássjábákte skulle jag gärna vilja uppleva igen. Tack för fina "vinterbilder"! "Cliffhangers" som gör att jag verkligen ser fram mot att läsa fortsättningen. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (1) |
2018-07-17 17:12
från
OBD
: Jag bokade biljetter för länge sedan. Men eftersom mina planer inte var(eller är) riktigt klara bokade jag hela vägen till Katterjåkk. Så mina biljetter har helt naturligt ingen info om läget i Murjek. Som jag känner det nu kommer jag att kliva av i Murjek 8 augusti. Tidningen Turist kanske publicerade "faked news". :-) |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (1) |
2018-07-17 14:25
från
OBD
: "Du kommer se vad vi råkade ut för när vi gick åt andra hållet!" Det där låter litet oroväckande. "Uppstigningen från Vássjávágge måste varit både brant och stenig". Ja, det är riktigt. Och då föredrar jag att gå uppför. Men varför skriver du så? Det var väl lika brant och stenigt nerför? Nu blir jag ändå mer sugen på att läsa fortsättningen. Jag läste i tidningen Turist att pga perrongarbeten i Murjek skulle tåget inte stanna där i sommar. Har frågat SJ (den 4:e juni) men ännu inte fått något svar. Kan jag inte kliva av i Murjek måste jag planera om. Kanske blir det Abisko i stället. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (1) |
2018-07-16 22:26
från
OBD
: Som vanligt intressant läsning med fina bilder. Instämmer helt i vad du skriver om muskelmassa och fettvävnad. Problemet ökar i regel med stigande ålder och i mitt fall förstärks det av en typ av medicinering som jag tyvärr tvingas underkasta mig. Vadet vid Vuojnesskájdde har jag ibland funderat på då jag gärna skulle vilja gå som ni gjorde, på södra sidan av Vuojnesluobbala. Det har ännu inte blivit av. Eventuellt kan det bli i år, men i så fall i motsatt riktning. Har planer på att gå Skajdasjvagge men åt andra hållet. Det har jag gjort en gång tidigare men då fortsatte jag på södra sidan av Alep Basstajåhkå. Så som jag minns det ska man nog växla sida vid vattendelaren. Vid Skajdasvagge var det bra fart på Lulep Basstajåhkå. Återstår att se vad jag orkar med. Ser i alla fall fram mot att läsa om kommande avsnitt av er vandring. |
|
|
Artikel/Blogg: Närkontakt med östra Sarek (1) |
2018-07-16 20:27
från
hansnydahl
: Det var en intressant färdväg ni valt. Det ska bli spännande att läsa hur det gick efter de inledande första tre dagarna. Låter väl tufft med vägen upp i Skájdásjvágge med tanke på att din handled måste hantera en vandringsstav. Jag var själv i Sarek ungefär vid samma tid - mellan 28:e juni och 10:e juli. Kommer en artikel om den utflykten så småningom. Tur att ni fann skydd för vinden första dagen. Mötte en vandrare som sett någon få sitt tält sönderblåst den natten. Den tidiga våren i Sarek har inte resulterat i en tidigare sommar - det var ju bl.a. en snöstorm där i början av juni. |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-05-21 15:08
från
smux
: Hej Hans, tack för din omtanke och lycka till med rehabträningen efter din tragiska olycka. Utan den här operationen hade jag nog ändå inte kunnat genomföra någon vandring till sommaren, så det var nödvändigt. Jag hade väl hoppas få operationen tidigare med förhoppning om att vara återställd till sommaren, men jag är trots allt glad att jag fick prioritering i vårdkön och nu kan börja se framåt. Min rehabträning är runt 6-8 mån till full funktion igen, men visst har jag en liten förhoppning om att jag skall kunna ge mig ut på en försiktig tur i fjällen i slutet av sommaren eller tidig höst. Även om jag föredrar tält i alla lägen, är jag inte främmande för en stugtur om det innebär skillnaden mellan att komma ut eller inte. Jag ger mig dock inte ut förrän jag är övertygad om att foten klarar ansträngningen. |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-05-15 22:14
från
smux
: Oj, ingen trevlig läsning! Jag vandrar alltid med stavar i fjällen nuförtiden, och precis som du beskriver är de mycket användbara förutom som stöd (inte minst i stenskrävel och vid vad). Visst har jag halkat på stenar och fallit några gånger under vandring, men som tur har det gått bra. Jag har dock investerat i en PLB som jag ser som en livförsäkring om något allvarligt händer - hoppas jag aldrig behöver aktivera den. Hemmavid är det sällan jag använder stavar, men din olycka får mig att tänka. Gips är ett elände då man tappar så mycket styrka och rörlighet, så rehabträning med hjälp av sjukgymnast och hård egen disciplin på att genomföra alla övningar dagligen är ett måste, inte minst i vår ålder. Själv går jag just nu i läkningsprocessen efter en fotoperation, så jag har en lång rehabträning framför mig och mycket osäkert om jag kan genomföra någon som helst vandring denna säsong. |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-05-06 23:58
från
Örnsätrarn
: Krya på dig Hans! Det låter ju i alla fall som om du kommer att bli bra till vandringssäsongen. Jag har ramlat några gånger i fjällen men utan större men. Å andra sidan har jag ramlat tre gånger här hemma i vinter. Inte heller då några men annat än lite värk. Risken att ramla får mig inte att avstå från vandringar/promenader vare sig här hemma eller till fjälls. I det senare fallet har jag numera alltid med mig en nödsändare även om vi är fler tillsammans. Är man bara två så skulle det inte vara roligt att skicka iväg en kompis att hämta hjälp när det kanske skulle ta tre dagar att komma fram. Stressen att hämta hjälp snabbt kan vara en fara för honom. Bättre att få kompisens hjälp på plats och skicka meddelanden om att hjälp behövs. Så har du en nödsändare så ta med den även när du inte är ensam. |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-05-05 15:39
från
avslutad_211121
: Önskar god bättring och att du är på topp igen till sommaren. Den skånska terrängen är inte att leka med, ej heller akuten i Lund ;) För egen del åker stavarna med till fjällen i sommar - det ligger liksom lite i sakens natur att man halkar/snubblar/trampar fel där det är minst lämpligt, hände mig också förra sommaren. |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-05-04 14:39
från
snurte
: Håller med gällande koncentration och hur viktig den är. Även jag föll på grund av bristande sådan. Stavar hade jag, men det hjälpte inte på en hal klippa. Däremot tror jag den lättare packningen hjälpte en hel del. Vet dock inte om jag kan vara glad över att jag klarade mig eftersom resultatet blev borttappat sällskap istället. Lycka till med rehabträningen! Jag tror på att du är redo för fjällvandring när säsongen drar igång. |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-05-03 09:58
från
camoscio
: Jag har själv på vandring råkat ut för ett par allvarliga olyckstillbud: en vadolycka i Jotunheimen och en halkolycka i Frankrike (rutschade 75 höjdmeter, räddades av att snön var mjuk). Båda beskrivs på huthyfs.com Men den enda skada jag kan erinra mig var på Bergslagsleden 2010 -- bara några meter före etappslutet vid Tväggelöten halkade jag på en spång och råkade ha högerhanden bakåt så den tog emot när jag drattade omkull. Med stavar, som jag aldrig har på låglandsturer, hade jag förmodligen kunnat parera fallet. Nu blev det alltså en radiusfraktur (på höger sida -- vänster har jag redan klarat av i en trafikolycka)) - lite jobbigt eftersom jag hade ännu en etapp kvar till färdmålet. När jag skulle betala med kort på stationen (!, det var tider, det!) i Örebro kunde jag knappt skriva mitt namn. Så jag har all medkänsla. När gipset tas bort (av en arbeterapeut) återstår ju en del rehab, flera gånger om dagen, för att återfå förlorad styrka och rörlighet - i mitt fall sträckte sig denna ännu in i sommarens första vandring i Schweiz. Lycka till med rehaben! |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-04-30 18:35
från
dHANScan
: Vad tråkigt att sluta en vårvandring i Söderåsfjällen så snabbt och på det sätt. Med 'brott' i din rubrik tänkte även jag i helt andra banar. Bra att höra du så snabbt orkar skriva så självironiskt. Mina stavar har jag med två undantag endast använt i fjällen hittils. Dessa undantag var de två gångar min myelomatos cancer tog fart, men detta är sen lång tid avsluttade livsavsnitt. Så här går jag alltid utan stavar och snabbt. Ibland för snabbt och för lite noggrann med var jag går. Regelbunda fall händer, och 7-9-13 utan skador uppstått |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-04-29 11:47
från
Bandersson
: När jag läste rubriken ”Historien om ett brott” trodde jag först att det handlade om något helt annat – ”GW om det ökända fjällmordet” – eller något liknande. Men det kanske handlar om en annan typ av ”brott” i alla fall, hur vi bedömer riskerna. För min egen del är den avgörande frågan om jag ska gå ensam eller inte. Hur vältränad, erfaren, koncentrerad jag än är räknar jag med att en oförutsedd olycka kan inträffa? Eller att något händer med min kropp? Till och med Kalla fick hjärtflimmer. Med detta menar jag inte att riskerna ska överdrivas, då skulle väl aldrig någon ensamvandra i Sarek. Själv har jag aldrig gått ensam i Sarek. Skälet till detta har inte direkt att göra med riskminimering alls utan att kunna dela något med varandra. Jag anar förstås att den som går ensam delar något viktigt med sig själv så kanske det räcker med en nödsändare i alla fall? |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-04-29 10:20
från
Swift
: Tack för att du delar med dig av denna tråkiga incident. Ja, jag använder det ordet eftersom vi alla vet att mycket värre saker kan hända en fjällvandrare. Nu hoppas vi att du hinner bli (tillräckligt) bra inför vandringssäsongen. Jag går numera oftast ensam, har en lång skidstav och en PLB i fickan. Två stavar är nog bättre, men jag har inte kunnat förmå mig att ta det steget. Nödsändaren var lättare - den ger trygghet inte bara åt mig utan också till anhöriga. Men jag har fortfarande ovanan att spana runt horisonten medan jag går. Inte bra alls, man ska förstås stanna till vid varje spaningstillfälle. Och det blir alltid 20 kg som startvikt, hur jag än anstränger mig. Lägre vikt är definitivt en säkerhetsfråga. Träningen före en vandring får inte heller försummas......... |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-04-28 22:10
från
OBD
: Usch vad tråkigt! Tur i oturen att det hände så pass tidigt på året så du kan bli återställd till sommarens vandring. Jag håller med dig att man, i alla fall jag, i regel vandrar litet mer koncentrerat när man (jag) vandrar ensam än när man har sällskap. Men jag har själv ramlat på ett liknande sätt, trots att jag använde stavar, och trots att jag vandrade ensam. Det resulterade i 18 stygn i underarmen på akuten i Kiruna. |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-04-28 20:43
från
kjpil
: Vad tråkigt för dig, Hoppas snabb återhämtning! Det är sånt där som kan hända alla, även om en är nog så försiktig så räcker ett ögonblicks otur. Tror även låg vikt i packning kan va en förebyggande åtgärd liksom stavar |
|
|
Artikel/Blogg: Historien om ett brott |
2018-04-28 20:39
från
hansnydahl
: Vilket äventyr! Istidsformationer är inte att leka med - vare sig det är Söderåsen i Skåne eller ändmorän i fjällen. På bilden ser det ut som att du tar det hela med jämnmod. Förmodligen är det säkrare att gå ensam, men konsekvenserna av en olycka kan bli större. Nödsändare är ju en viss trygghet - bara man inte larmar av misstag och måste hosta upp fem-siffriga belopp i ersättning. Det du beskriver om den överväxta sprickan på Vallevárre har också hänt mig, för tre år sedan i Rago. Sprickan var inte så stor men knäleden vek sig åt fel håll (som vid Zlatans skada). Gjorde fruktansvärt ont och jag fick halta i två dagar innan jag var tillbaka. Blev bra igen efter en månad. Min lärdom var att inte vandra om man haft en sömnlös natt (det hade blåst hårt hela natten). Hoppas att du hinner bli helt återställd innan vandringssäsongen i fjällen drar igång. |
|
|
Artikel/Blogg: En natt i vindskydd |
2018-03-12 20:56
från
BrittMarie
: Angående att skydda fingrarna i kyla så fick jag tipset av David Erixon (Deluxe-turer) härom sistens att använda ett par tunna längdskidhandskar i stället för linervantar inuti tjockare handskar. Han tyckte att linervantarna slits för fort så när han och hans turkompis skidade i Kanada i temperaturer neråt -40 hade han längdskidhandskarna på sej i stort sett hela tiden, plockade aldrig med något med bara händer. Har inte prövat själv (än) men David är mycket erfaren när det gäller långa vinterturer -och kalla- så jag delar med mej av hans tips. |
|
