Här kan jag kanske bidra lite. En bred och flatbottnad pulka kommer ibland att vilja lägga sig på sidan i skidspåret, om det är en person som drar genom lös och djup snö. Och även om den inte lägger sig på sned så blir den en liten snöplog som man får extra besvär med att dra. Min egen erfarenhet av detta har jag från en modell som fanns för typ 20 år sedan, Lynx. Den är relativt kort och bred, 120 lång och 50 bred. Samma beteende hade min Paris som ju också är lite bredare än ett soloskidspår.
En ackjaformad pulka som Segebaden eller Fjellpulken kommer att vara stabilare i lös snö och flyta upp som en liten båt, mitt i skidspåret. Men det blir ju ändå jobbigt att dra, snön ska ju pressas undan och Archimedes princip verkar gälla även för lössnö.
Sen om träpulka...jag var också misstänksam mot trä i pulkor. Tills jag fick tag i en Segebaden armé för några hundringar. Den lever sitt bästa liv kring stugan i Dalarna och jag upplever att den fungerar fint i alla fören. Men har jag varit ute länge i blötfören så måste jag förstås komplettera med lite extra tjära, om jag vill behålla glidet. Numera finns underhållstjära som jag tror är tjära utblandat med lämpligt lösningsmedel. Den behöver bara strykas på och sedan får pulkan vila till nästa dag. Funkar fint.
Jag sökte i våras efter en ny pulka som framför allt ska användas för fjällturer. Den ska vara bärbar dvs möjlig för mig att ta ombord på tåg och buss. Den får gärna vara av toboggamodell som ju är flat och platt och lätt att bära med sig när den inte är lastad.
Efter lite funderande blev den en av de nya Rimforspulkorna som Undvall länkade ovan. Den kortare modellen fanns tillgänglig i lätt begagnat skick och jag slog till. Är som sagt inte orolig för träpulkor efter mina erfarenheter med Segebaden armé och jag tror att denna modell kan funka fint även efter en soloåkare eftersom den är relativt smal.
//J
