vilka vandringstavar ska man välja?

kollade idag på vandinrgstavar, två alternativ verkar finnas: billiga i aluminium och dyra i kolfiber. jag vill ha så lätta som möjligt och de skall kunna fällas in så att de tar lite plats i ryggan. Nu är frågan, är kolfiberstavar värt priskillnaden? (alu stavar kostade ung 300-400 medan kolfiber runt tusen). Förslag?
 
Alpkit Carbonlite

Jag kan tipsa om Alpkit Carbonlite Trekking Poles som jag nyss köpt. Jag har dock inte testat de i fält ännu, men det första intrycket jag fått är att de håller hög kvalité och känns otroligt lätta. Nackdelen som jag ser det är att de saknar fjädring. Hur viktig fjädringen är vet jag inte än. Mina förra vandringsstavar Komperdell AntiShock Fire (556g/paret) hade fjädring och jag hade den alltid påslagen. Jag kan föreställa mig att jag eventuellt kommer sakna det i blockstensterräng.

Dessa väger 384g/paret enligt min våg, de anger på sin hemsida 432g/paret. De kostar £40 och beställs direkt från tillverkaren: http://www.alpkit.com/carbonlite/

En recension av stavarna: http://www.backpackinglight.com/cgi...7_alpkit_carbonite_trekking_poles_review.html
 
Jag har brutit av både alu-stavar och kolfiberstavar, det finns en gräns för det mesta. Men jag upplever att kolfibern snabbare når the point of no return. Alustavar böjer sig, men kan då fortfarande gå att använda. Kolfiber bryts.

Båda går att laga genom att stoppa in en lagom dimensionerad pinne inuti och tejpa runt om, men det kräver en del micklande och lämpliga trädslag (hade jag inte i Klippiga Bergen i höstas!).

Använder man stavarna som tältstänger är ett brott definitivt ett större problem än om man enbart använder dem vid gång.

Min egen inställning för närvarande är att om vikten är lika så väljer jag alu. Men vill man ha riktigt lätta stavar så är det kolfiber som gäller. Och vill man ha teleskopstavar så väger reglermekanismen en del, så då blir viktskillnaderna mindre.

Fundera över hur ovanstående påverkar den funktion du är ute efter. Det finns inga entydiga svar, utom naturligtvis att en lättare stav är ....lättare att bära.

Jörgen (som kör med Axess 50 på 460 g)
 
Med tanke på aluminiumets bättre egenskaper och lägre pris bör man nog vinna mer än några få gram innan man väljer kolfiberarmerad plast istället.

Om man tittar på marknadens lättaste kolfiberstavar i teleskopmodell vinner man inte mer än 50 gram jämfört med en lätt aluminiumstav trots att man tredubblar priset.

I och för sig kan man få tredelad till samma vikt som tvådelad, vilket kanske är en fördel när man reser. Men det handlar om ca 20 cm i skillnad.
 
Ur miljösynpunkt är kolfiberstavar förkastligt, eftersom dessa, om jag förstâtt det hela rátt, icke är ekologiskt nedbrytbara. Aluminium är visserligen en produkt som inte är särskilt ekologisk vid sjálva tillverkningen, men som efter produktens slut kan àtervinnas.
 
Med tanke på aluminiumets bättre egenskaper och lägre pris bör man nog vinna mer än några få gram innan man väljer kolfiberarmerad plast istället.

ok. detta kalrgör en del, det som stör mig är att viktangeivelserna oftast saknas på många butikers hemsidor vilket gör att man inte riktigt kan jämföra.
Har kollat på axess 50, om vikten stämmer verkar det vara ett bra alternativ.
 
kollade idag på vandinrgstavar, två alternativ verkar finnas: billiga i aluminium och dyra i kolfiber. jag vill ha så lätta som möjligt och de skall kunna fällas in så att de tar lite plats i ryggan. Nu är frågan, är kolfiberstavar värt priskillnaden? (alu stavar kostade ung 300-400 medan kolfiber runt tusen). Förslag?

Köpte själv ett par vandringsstavar i aluminium för 70 kronor hos en kringresande försäljare. Har användt dom i två år nu. Bl a fjällräven klassic Nikkaluokta-Abisko tur och retur. Det enda som hänt är att jag fick byta hårdmetallspetsar efter Classimen. Satte hästbroddar på skruvar och slipade fram hårdmetallspetsen. Min fru använder ett par bambustavar som hon köpt för 15 kr på Second Hand. Varför kosta på flera hundra när man kan komma undan med samma funktion för mycket mindre
 
Eftersom jag mera sällan bär stavarna bryr jag mig inte så mkt om vikten. Deras uppgift är att t ex att ta emot vid nedstigning, säkra fotfästet på sliriga passager, aktivera armkraft vid stigningar, osv..

Mina Black Diamond väger 600 gram och är de bästa jag haft, beroende på flick-lock. Expandersystemet kan bl a leda till att stavarna trycks ihop och därefter blir nästintill omöjliga att skurva upp och justera rätt.

En gång fastnade en stav i ett rhododendronsnår i Pyreneerna, och när jag otåligt drog loss den, drogs den isär och brast vid expandermekanismen. Jag lyckades lösa problemet m h a vävtejp, men då var förstås staven omöjig att skjuta ihop helt efter turen.

På resan stoppar jag in stavarna med spetsen före i den hoprullade madrassen, som sitter utanpå ryggsäcken. Bara handtagen sticker ut och det ska mycket till för att skada dem under transporten.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.