För sisådär 25 år sen
Jagade vi i en FN misson slagfälleutsättare i en buffertzon. Området var till stor del äng och sly. På bägge sidor var intensivt jordbruk respektive bete. De fåtal vilda djur som fanns hade BufferZonen som habiat.
Alla trodde vid början av jakten på fällfångarna att de var jordbrukare från trakten.
I det militära måste man en massa och man har utrustning. Vi följde SOPen och skrev till vad vi trodde saknades respektive tillkommit. (Standard Operations Procedures, operrationshandledning.)
Vi krattade tillfartsstigarna för att säkra spår, placerade ut spaningskamror med IR-film nära fällorna och bevakade dolt intensivt. Med den tidens ljusförstärkare och nattkikare.
Redan natt två tog vi det första paret vittjare. Natten därpå tog vi två par på färsk gärning med nya tomma fällor och efter ett par veckor hade vi betat av den vildvuxna delen, vi förlorade en kamera, som lokala polisen senare fann vid en husransakan.
M g n för samtliga fällfångare i den rundan var att alla bodde i den större staden ett par mil från BZat. Men oxså att de hade ett förflutet som etniskt flyttade småbrukare, vana att överleva på lite av varje...
Varje krig döljer många personliga tragedier.
//J