Hej! Annonser är vår inkomstkälla för att kunna driva Utsidan.
Om du inte vill slå av annonsblockering kan du istället stödja oss genom att
teckna ett Plusmedlemskap -
då kan du dölja alla annonser och slipper denna text!
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt. Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Pistol fungerar säkert ibland det också.. men det gör ju kniv och pilbåge också.
En kraftig storviltsrifle (kaliber .308 Win eller 30-06 eller kraftigere) er det beste våpen for beskyttelse mot isbjørn. Ammunisjonen må ha ekspanderende prosjektil (dvs. med en kjerne av bly). Det eneste alternativet er ei pumphagle med riflede kuler (slugs, kaliber 12). Et slikt våpen må kunne ta minst fire patroner i magasinet.
Ingen seriös människa beväpnar sig med annat än ett gevär om man har för avsikt att använda det mot björn. Vad som hälls i klass 1 duger men jag skulle följa sysslomannens råd eftersom ammunition i 308W och 30-06 finns tillgängligt över hela världen. Naturligtvis skall man använda jaktammo. Idag finns det kulor som har en kontrollerad expansion och som inte förlorar vikt p g a att de splittras i kontakt med ben o dyl.
Dioptersikten eller ett rödpunkt ger snabba skott. Kylan klarar man med rätt vapenfett. Det finns vax som klarar -50 grader. Vidare finns det smidiga vapen i rostfritt och komposit.
Sedan är det upp till den som håller i skaftet. Det krävs mycket övning och grövre kalibrar tar längre tid att lära sig skjuta med.
Det är trasligt att ta med sig vapen på resa och antagligen har det inte blivit lättare efter 9/11.
Slutligen skulle jag tänka mig för både en och två gånger om jag inte var jägare. Kanske är det både bättre, enklare och billigare att hyra en lokal guide.
Nu finns det ju gott om människor som inte är seriösa, samt många åsikter om vad som är seriöst...
Apropå vad man kan ta med sig eller ej så är det väl kanske så att om man ställer en sån fråga som trådstartaren gjorde så har man inte licens för enhandsvapen eller jaktvapen sen tidigare och då är väl enda alternativet att man nyttjar de "smidiga" resurser som verkar finnas på plats. Därmed är det förstås också så att man får anpassa sina önskemål så att de stämmer med utbudet och en gissning är att det är .357M eller .308W eller 30-06 som gäller, beroende på om man nu tänkt sig långt eller kort vapen.
EDIT: Såg att jag skrev dubbelbössa tidigare, men jag menade förstås dubbelstudsare, möjligen framgick det av sammanhanget. Hursomhelst mest en parentes.
[Ändrat av Mezzner 2006-02-20 kl 23:16]
Ni bara snackar om studsare hit och Elefantbössor dit,handlar det om korta avstånd och en hög killfaktor är det en Uzi med lasersikte som gäller.Tänk att du ligger och slummrar när alarmet på 50m väcker dig mitt i natten,du kravlar ur sovsäcken klädd i snövit Commando-kevlar dräkt och närmar dig Isbjörnen ålande,på 20m materialiserar du dig ur snön och sprutmålar hela björnen klarröd.För att avsluta det hela rusar du fram och utdelar en 'noholdingback'-spark i slamsorna där du misstänker att huvudet borde vara.
Onödigt lång räckvidd med tanke på att det räknas som jakt om du skjuter björnen på mer än 50m. Och fånigt att spränga sig själv när björnen står utanför stugknuten och bankar på. Lite onödigt med rödpunkts-sikte också altså...
Detta med signalpistol har gjorts förr, av en kille jag känner. Björnen "öppnade" tältet när han låg i det. Han talar ogärna om det, så till alla vapenexperters besvikelse kan jag inte säga om han hade rödpunktsikte eller vilken färg det var på signalpatronen.
Pumphagla med slugshot är det som forskare på Svenska Polarforskningssekretariatets expeditioner utrustas med.
Robust vapen med mycket hög anslagsenergi (på kort håll), dessutom enkelt att utbilda expeditionsmedlemmar på, t.o.m. forskare kan lära sig att skjuta med det
Jag var uppe på Spetsbergen fem somrar och vi använde Winchester Defender kortpipig pumphagla. De sista expeditioner en marin version av samma bössa som skulle rosta mindre.
Signalpistol har man alltid med sig för att skrämma bort isbjörnen, det fungerar oftast.
Att säga farväl till ett landskap
Ibland slår det mig när jag betraktar ett fotografi: det är som att titta in i en spegel. Man söker inte bara ...
2 kommentarer
I början av sommaren 2024 så satt jag och funderade för mig själv att det vore kul med att få göra en vandring under sommaren eller hösten. Jag hade ...
1 kommentar
Det börjar alltid med en karta. Eller i det här fallet en tumme som scrollar förbi ett foto på Instagram av ett turkosblått vatten omgett av klippor ...
2 kommentarer
Jag gjorde min första vintertur på 10 år genom Sareks södra gränstrakter mellan den 27:e mars och 5:e april. Den var tänkt att gå genom Änok, ...
5 kommentarer
Kan du verkligen se en elftedel av Sverige från Kebnekaise? Det låter imponerande – men är det sant? Jag testade påståendet, från svenska fjäll till ...