Vandringsstavar eller inte?

[Klofver]

Hejsan allihopa. Är rätt så mycket nybörjare när det gäller vandring. Undrar nu med detta om stavar.
Gör dom livet enklare eller inte när man vandrar? Har gjort några mindre vandringar utan stavar och tycker ändå jag kan gå på rätt så bra. Har ju dock aldrig provat med stavar.

Vad är det som gör stavar så mycket bättre? Går man fortfare? Avlastar man mera? Orkar man längre?

Vore tacksam för alla råd och tankar inom detta. Tänker gå sträckan abisko-nikkaloukta denna sommar om det nu gör någon skillnad

 

[Totteman]

Åsikt om stavar

Jag tycker att stavar gör sig bäst när man ska vada över ett vattendrag. Då är de bra stöd.
Annars kan man ha stavar när man går uppåt, men jag upplever att det fungerar bra att gå utan stavar.
Jag har teleskopstavar, som jag tar fram när jag behöver dem. Annars sitter de fastspända på ryggsäcken, lätta att ta fram.

Visst avlastar stavar en del, och man kan gå med dem om det är kuperat. Man får prova sig fram vad som känns bäst.

Jag har lätta stavar i kolfiber.

 

[Anneliandersson]

Skippa stavar

Hej!
Om du normalt går utan större bekymmer så behöver du inga stavar på den sträckan.
Vi började med en stav var först när vi började gå off pist, bra att ha en tredje punkt vid halvtuffa vad.

På Kungsleden och till Nikka har vi inte använt stavar.

Förutom vid vad så är de till fördel att hiva sig lite mot vid uppför. Men Tjäktjapasset gjorde vi alltså utan stavar, lätt.

Ha det fint, bastun vid Alesjaurestugorna är fantastisk. 😊

 

[Stormyglarn]

Stavar och varför?

Hej,

stavar avlastar knän och fötter om du använder dom rätt. du går även fortare,orkar längre och gör säkrare vad på många ställen. det finns även en hel del andra användningsområden för stavar vid fjällvandring.

Tänk dock på att när du använder stavar för vandring och inte tränat med dom innan kan du få fruktansvärd träningsvärk då du inte är van att skjuta ifrån och rörelsen inte är invand. så ett tips är träna med stavar innan för din egen skull.

Har gått med stavar väldigt mycket och har dom alltid med mig. Ända gången ja inte använder stavar är när terrängen är så svårkuperad att dom bara är i vägen vilket är extremt sällan.

så min rekommendation är Stavar använder man alltid så länge inte terrängen gör det omöjligt..

 

[ElektroKotte]

Jag har kört en hel del både med och utan, och min erfarenhet är att de är väldigt tacksamma när det blir kuperat eller om jag går med tyngre packning (säg 17-18 kg och mer för min del). De är också tacksamma att ha vid vad, speciellt om det är lite mer strömt vatten.

Med tyngre packning eller om det är mer kuperat så märker jag att får lättare att koppla in och hålla bålen rak, vilket i sin tur gör att benen orkar mer och att jag kan avlasta baksida lår. Så kort och gott så orkar jag gå längre än utan stavar.

Med lättare packning så blir skillnaden inte lika stor för mig, och då är det mest något jag går och viftar med och tar mest extra vikt.

Kungsleden är så plan och lättgådd att de knappt gör någon större skillnad, och den sträckan behöver du nog inte så mycket packning att du behöver stavar.

 

[smux]

Jag använder stavar sedan 5-6år tillbaka, Innan dess använde jag en björkslana som stav och extra stöd på fjällvandringar. Idag går jag mest utanför led, och då är stavarna ett bra extra stöd vid vad, stenskravel eller bara känselspröt för var man kan kliva nästa steg när man går i blötmark. Till detta bidrar stavarna till att jag personligen får en bättre och mer upprätt (avlastande) hållning när jag bär en tyngre ryggsäck vilket är skönt. Enda gången stavarna kan vara i vägen är vid passage genom täta videsnår, då jag ibland tvingas dra dem genom djungeln I ena handen. Använder dem hela tiden på vandring, så det är bara vid transport jag komprimerar dem och fäster dem på ryggsäcken.(jag använder tre delade teleskopstavar i oöm aluminium, Black Diamond Trail Ergo Cork).
Den sträcka du tänkt att gå (Abisko-Nikkaluokta) är välupptrampad och kräver inga stavar. Det är upp till din personliga preferens. Ett tips är att utöka turen med någon extra dag och välja omvägen Alesjaure-Vistas-Nallo-Sälka som är en vackrare och mer storslagen sträcka än via Tjäktja passet.

 

[ludvig_svensk]

Jag skulle aldrig gå utan en stav, den är en naturlig del av packningen och är bra att ha till mycket. Vid vad så är den ett måste, vid svåra vad allra helst en björkstav som är något längre än mig själv. Vanligtvis duger dock en teleskopstav. Vid uppförs- och nedförslut, svår terräng och snårskog är staven bra för att skona knän och benmuskler, hjälpa till att hålla balansen, sondera marken i högt gräs och hålla undan kvistar från ansiktet. Kan även vara bra för att stötta upp tält, torklinor mm.

 

[Klofver]

Tack så mycket för alla tipsen

 

[seasteel]

När jag började fjällvandra gjorde jag det utan stavar. Jag måste skamset erkänna att stavar var något jag förknippade med hurtiga äldre damer som i grupp stav-gångade på asfaltsgångvägarna i villaområdet.

Men som ofta spelar slumpen sin roll och jag befann mig på en vandring med stavar. Detta då frugan fick gåstavar av sin arbetsgivare i sommarpresent och tyckte att jag skulle prova. Och jag gör oftast som huskorset vill, det är bäst så....

Och det var snudd på ett Halleluja moment då jag äntligen visste vad jag skulle göra av händerna när jag går!

Med ryggsäck på har detta varit ett konstant dilemma. Jag har satt händerna innanför midjebältet, haft dem i fickorna, korsat dem över bröstet, digererat en låtsasorkester osv eftersom jag tycker det är direkt obekvämt att bara låta dem hänga och dingla.
Tyvärr har jag även haft en benägenhet att snurra in tummarna i axelbandsträckarnas öglor vilket är direkt livsfarligt om man skulle råka snubbla på en uppstickande sten. Jag har ett 3 cm långt ärr över ena ögonbrynet som bevis på detta...

Men med en stav i varje hand så löstes detta och jag tänker inte ens på händerna längre när jag har ryggsäck. Enklare vad, bättre balans, torkmöjlighet för mina ultralätta meshskor och mer kraft vid uppåtlut fick jag på köpet.

Så för mig är det ett enkelt val: stavarna ska med. Men detta är en personlig preferens så du får testa och själv känna vad som passar bäst för dig.

 

[avslutad210712]

I början ingen stav.

Sen en gandalfstav dvs en helt vanlig trästav. Kapade och torkade den långt innan vandringen. Lätt och stak. De flesta kapar en stav när de börjar vandringen och då tar de en alldeles för tjock som är fylld med vätska dvs tung och klumpig.

Sen testade jag dubbla stavar och sedan dess är jag såld.

Det enda som inte blir bättre är när man fotograferar för när man sätter kameran till ögat kommer stavarna att hänga under som en pendel vilket definitivt inte är bra för skärpan på bilderna.

 

[Totteman]

Fota

I början ingen stav.

Sen en gandalfstav dvs en helt vanlig trästav. Kapade och torkade den långt innan vandringen. Lätt och stak. De flesta kapar en stav när de börjar vandringen och då tar de en alldeles för tjock som är fylld med vätska dvs tung och klumpig.

Sen testade jag dubbla stavar och sedan dess är jag såld.

Det enda som inte blir bättre är när man fotograferar för när man sätter kameran till ögat kommer stavarna att hänga under som en pendel vilket definitivt inte är bra för skärpan på bilderna.

Man kan dra i en skruv i staven, som kameran kan skruvas i. Då kan staven vara stöd.

 

[avslutad210712]

Man kan dra i en skruv i staven, som kameran kan skruvas i. Då kan staven vara stöd.

Javisst.

Om jag vill krumma som Ringaren i Notre Dame för staven är fortfarande för kort för mig.

Eller om jag vill att mitt ögonblicksfoto skall ta tusen ögonblick.

Nej jag fotar inte för att alla skall säga hur fint det är utan jag fotar för mitt minne och framtida vandringsplaner.

Så för MIG är vandringsstavarna en nackdel när JAG fotar/vandrar på MITT sätt.

För övrigt finns det redan enbensstativ som kan fungera som vandrarstav. Har ett sånt men det är inte i liksomt intressant som vandrarstav pga vikten/klumpigheten.

Men alla väljer sin egen väg och en som är mer intresserad av foto än vandring tycker nog att jag är "dum i huvudet" *L*